Det här med de 50 000 orden

som en 17-åring har i sitt ordförråd om den läst många böcker, jämfört med de 15 000 ord en 17-åring kanske har om den inte har läst böcker… det är pregnanta siffror. Särskilt i kombination med att de 50 000 orden behövs för att klara gymnasieskolan.

Läspepp från duochenbok

Bilden från http://duochenbok.se/

I veckan har jag hållit en kort presentation om detta för våra elever i årskurs sju. Jag sa att det de läser i skolan inte räcker, att man kan läsa en massa olika sorters böcker och tidningar, att det finns böcker för alla i vårt bibliotek och att det är mitt jobb att hjälpa dem att hitta böcker som de tycker om att läsa.

Vi ska hitta nåt du gillar

Nu är det där med nyttan av läsning sagt – hädanefter under läsåret ska jag fokusera själva litteraturen.

Nästa vecka ska jag ha bokprat med samma sjuor, och om ytterligare någon vecka hoppas jag kunna dra igång ett nytt spännande samarbete med Sv/SvA-läraren… men jag vågar inte riktigt skriva om det än…

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Stort och smått men ingen action

är det de där dagarna före skolstarten. Men i morgon börjar eleverna och det blir full fart igen!

På den en och en halva veckan jag jobbat efter semestern har jag bland annat:

  • tagit hand om nya läromedel till högstadiet – snälla fritidsbarn har hjälpt mig att stämpla och klistra streckkoder och så har jag lagt in dem i datorn
  • beställt böcker från Mångspråksbiblioteket
  • gjort i ordning och skickat ut kravbrev till slarviga elevers målsmän (huuu – det tråkigaste med att vara bibliotekarie)
  • haft möte med förstelärarna och diskuterat en plan för gemensamt arbete med läsförståelse
  • informerat ett par nyanställda lärare om olika resurser som finns på skolan och i staden
  • varit på studiebesök på Cirkulationsbiblioteket med fint bokprat av Kia och Ingalill tillsammans med 20 lärare från skolan
  • diskuterat källkritik med NO-lärarna på högstadiet
  • informerat/påmint lärarna på högstadiet om hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter
  • lyssnat till poliser som talade om kränkningar och hot
  • fixat med böcker till personalbiblioteket
  • gjort en stor och härlig beställning av nya böcker

och rätt mycket städande, sorterande och fixande… men det är fortfarande mycket kvar att göra.

Men hädanefter får sådant göras lite då och då, för nu är det dags för SKOLA!

läromedel

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Flykt, resor och elevarbeten

Ibland känns det väldigt fint att lägga in böcker i bibliotekskatalogen. Det är när våra egna elever har gjort arbeten som slutat i böcker, och vi får några av dem till biblioteket. När man gör en katalogpost som beskriver en bok är det bra om man också tilldelar boken några ämnesord, och här valde jag flykt, resor och elevarbeten.

Våra berättelser bok

Det här är en grupp med nyanlända högstadieelever som har skrivit texter om sådant de vill berätta om. Flera berättar om sina resor till Sverige och då blir det är både dödsskjutningar, fullpackade bilar och rangliga båtar på Medelhavet. Andra har valt att skriva om musik eller lärare som de tycker om, och någon har skrivit en rent fiktiv och spännande historia.

Kanske kan man säga att boken på så sätt ger en bra bild av dessa ungdomars värld? Många av dem har varit med om fruktansvärda saker. Men de är också vanliga högstadieungdomar med ett nytt vardagsliv i Sverige och olika intressen.

Författaren Annelie Drewsen har varit med under bokens tillkomst och eleverna har också haft stöd av sina lärare Viveka Bergh och Shideh Hadjithomas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Full fart ända in i skolavslutningen

blir det i år.

Skolans ALMA-projekt har haft en superfin spurt med besök av Meg Rosoff och vår egen ALMA-fest i förra veckan.

Och nu är det väldigt mycket med återlämning av läromedel, bokprat och sommarlån.

Hos oss får de av högstadiets elever som ska fortsätta på vår skola i höst låna sommarlån. I f-5 skickar vi hem ett brev där vi talar om vikten av att läsa över sommarlovet och så ber vi föräldrar skriva på om de vill att eleverna ska låna hem böcker från skolbiblioteket över sommaren.

Sommarbrev

Nu har Stockholms stadsbibliotek i dagarna lanserat sin nya eboksapp för barn i åldrarna 6-12 år, så jag ska försöka informera om den också…

Och sedan är det dags för att städa i kaoset, utvärdera och reflektera över läsåret som gått samt börja ladda för nästa.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Stöttning och lotsning och den gemensamma läsningen

När jag läste pedagogik för sådär femton år sedan läste jag bland annat om något som jag tror kallades lotsning.  Det innebar att läraren leder eleven igenom en uppgift på ett sådant sätt att eleven klarar av den, trots att eleven egentligen inte förstår eller skulle klara av det på egen hand.

Stöttning, från den engelska termen scaffolding, används flitigt idag. Skillnaden gentemot lotsning är att vid stöttning lägger läraren upp undervisningen på ett medvetet sätt så att stöttorna så småningom ska gå att ta bort. Eleven stöttas att tillägna sig metoder för lärande som den sedan kan använda på egen hand.

När vi läser högt tillsammans och samtalar om den lästa texten – vad är lotsning och vad är stöttning i detta?

På något sätt är väl all läsning som genomförs tillsammans en form av stöttning? Läsningen blir ju av, till skillnad från egen tyst läsning där en del elever kanske egentligen inte läser.

Vid den gemensamma högläsningen tillägnar sig eleven erfarenheter av olika former av texter, de utvidgar eller fördjupar sitt ordförråd och samtalen tillsammans om texten hjälper eleven att gå in i och ut ur texten på olika sätt. Allt detta kan nog betraktas som en form av stöttning.

Och den ger en positiv inställning till böcker! Eleverna på vår skola tycker nästan alltid om de böcker de läst tillsammans i klassen, jag tror att stödet som lärarna ger är så viktigt för att eleverna ska få positiva erfarenheter av läsningen. De positiva läsupplevelserna är förstås själva grunden för att vilja läsa på egen hand, så därför kan man nog kalla även dem för en form av stöttning.

Men

samtidigt vill jag ändå testa termen lotsning i det här sammanhanget. Är det inte risk för att den gemensamma högläsning med samtal tillsammans ger en lässituation som är svår för eleven att återskapa på egen hand? Finns det mer vi kan göra för att eleverna ska kunna läsa ensamma också? Hur tar vi gradvis bort stöttorna som den gemensamma läsningen innebär?

I många sammanhang lyfts ju tankar om att samtala om sitt lärande/läsande på en metanivå som viktigt. Den explicita undervisningen i lässtrategier genom reciprok läsundervisning – är det ett viktigt verktyg i detta sammanhang? Att tydliggöra önskvärd reflektionsmodell genom Chambers-scheman? Hur är det med Judith Langers föreställningsvärldar, kan vi använda de teorierna med detta syfte och i så fall hur?

Detta funderar jag över just nu, och vill gärna ha hjälp att tänka vidare!

ImagesCAW9N5BU

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Jadson José (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Talböcker på engelska

Nästan alla skönlitterära böcker på svenska i våra skolbibliotek finns i Legimus så våra elever som är i behov av talböcker kan lyssna på dem.

Men det är värre med böckerna på engelska. När jag gick igenom vårt bestånd av engelska titlar för att kolla vilka som fanns inlästa var det väldigt få. Därför har jag nu först kollat vad som finns inläst och sedan köpt in just de titlarna.

Det vi behövde mest var förhållandevis lättlästa engelska ungdomsböcker, så med hjälp av en bibliotekarie på MTM gjorde jag en sökning i deras katalog där jag skrev Barrington Stoke på Valfria sökord och så avgränsade jag i tid till de senaste åren.

Så – nu har vi en hel hög med bra ungdomsböcker på engelska som alla kan läsa!

Legimus 2

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Nu är det ALMA för hela slanten

på mitt jobb. Det är litteraturläsning, boksamtal, informationssökning, källkritik, webbpublicering, skrivande, bildskapande med mera inom temat Astrid Lindgren Memorial Award. En del gör lärarna och klasserna utan mig och en del är jag inblandad i på olika sätt. Jag dokumenterar och stimulerar.

Det gör att jag skriver mest på vår webbplats Världens ALMA och inte så mycket på den här bloggen.

Så kolla gärna där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Klass 7-9B

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Planering och små lappar

Påsklov i skolbiblioteket innebär i år för mig lugn och ro till planering, äntligen tid att lägga in bokreaböckerna i bibliotekskatalogen och så att klistra små lappar på böcker.

legimus

Eftersom vårt skolbibliotek har nedladdningstillstånd från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) så får alla elever med någon form av läshinder tillgång till inlästa böcker. De kan själva använda appen eller webbsidan Legimus och hämta hem de böcker de vill läsa.

Nu håller jag på att märka upp de böcker på engelska som finns i Legimus. Det borde jag ha gjort för längesedan, men bättre sent än aldrig. De svenska böckerna bryr jag mig inte om, nästan alla finns i Legimus så det är lätt ändå för eleverna att hitta.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola