Flykt, resor och elevarbeten

Ibland känns det väldigt fint att lägga in böcker i bibliotekskatalogen. Det är när våra egna elever har gjort arbeten som slutat i böcker, och vi får några av dem till biblioteket. När man gör en katalogpost som beskriver en bok är det bra om man också tilldelar boken några ämnesord, och här valde jag flykt, resor och elevarbeten.

Våra berättelser bok

Det här är en grupp med nyanlända högstadieelever som har skrivit texter om sådant de vill berätta om. Flera berättar om sina resor till Sverige och då blir det är både dödsskjutningar, fullpackade bilar och rangliga båtar på Medelhavet. Andra har valt att skriva om musik eller lärare som de tycker om, och någon har skrivit en rent fiktiv och spännande historia.

Kanske kan man säga att boken på så sätt ger en bra bild av dessa ungdomars värld? Många av dem har varit med om fruktansvärda saker. Men de är också vanliga högstadieungdomar med ett nytt vardagsliv i Sverige och olika intressen.

Författaren Annelie Drewsen har varit med under bokens tillkomst och eleverna har också haft stöd av sina lärare Viveka Bergh och Shideh Hadjithomas.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Full fart ända in i skolavslutningen

blir det i år.

Skolans ALMA-projekt har haft en superfin spurt med besök av Meg Rosoff och vår egen ALMA-fest i förra veckan.

Och nu är det väldigt mycket med återlämning av läromedel, bokprat och sommarlån.

Hos oss får de av högstadiets elever som ska fortsätta på vår skola i höst låna sommarlån. I f-5 skickar vi hem ett brev där vi talar om vikten av att läsa över sommarlovet och så ber vi föräldrar skriva på om de vill att eleverna ska låna hem böcker från skolbiblioteket över sommaren.

Sommarbrev

Nu har Stockholms stadsbibliotek i dagarna lanserat sin nya eboksapp för barn i åldrarna 6-12 år, så jag ska försöka informera om den också…

Och sedan är det dags för att städa i kaoset, utvärdera och reflektera över läsåret som gått samt börja ladda för nästa.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Stöttning och lotsning och den gemensamma läsningen

När jag läste pedagogik för sådär femton år sedan läste jag bland annat om något som jag tror kallades lotsning.  Det innebar att läraren leder eleven igenom en uppgift på ett sådant sätt att eleven klarar av den, trots att eleven egentligen inte förstår eller skulle klara av det på egen hand.

Stöttning, från den engelska termen scaffolding, används flitigt idag. Skillnaden gentemot lotsning är att vid stöttning lägger läraren upp undervisningen på ett medvetet sätt så att stöttorna så småningom ska gå att ta bort. Eleven stöttas att tillägna sig metoder för lärande som den sedan kan använda på egen hand.

När vi läser högt tillsammans och samtalar om den lästa texten – vad är lotsning och vad är stöttning i detta?

På något sätt är väl all läsning som genomförs tillsammans en form av stöttning? Läsningen blir ju av, till skillnad från egen tyst läsning där en del elever kanske egentligen inte läser.

Vid den gemensamma högläsningen tillägnar sig eleven erfarenheter av olika former av texter, de utvidgar eller fördjupar sitt ordförråd och samtalen tillsammans om texten hjälper eleven att gå in i och ut ur texten på olika sätt. Allt detta kan nog betraktas som en form av stöttning.

Och den ger en positiv inställning till böcker! Eleverna på vår skola tycker nästan alltid om de böcker de läst tillsammans i klassen, jag tror att stödet som lärarna ger är så viktigt för att eleverna ska få positiva erfarenheter av läsningen. De positiva läsupplevelserna är förstås själva grunden för att vilja läsa på egen hand, så därför kan man nog kalla även dem för en form av stöttning.

Men

samtidigt vill jag ändå testa termen lotsning i det här sammanhanget. Är det inte risk för att den gemensamma högläsning med samtal tillsammans ger en lässituation som är svår för eleven att återskapa på egen hand? Finns det mer vi kan göra för att eleverna ska kunna läsa ensamma också? Hur tar vi gradvis bort stöttorna som den gemensamma läsningen innebär?

I många sammanhang lyfts ju tankar om att samtala om sitt lärande/läsande på en metanivå som viktigt. Den explicita undervisningen i lässtrategier genom reciprok läsundervisning – är det ett viktigt verktyg i detta sammanhang? Att tydliggöra önskvärd reflektionsmodell genom Chambers-scheman? Hur är det med Judith Langers föreställningsvärldar, kan vi använda de teorierna med detta syfte och i så fall hur?

Detta funderar jag över just nu, och vill gärna ha hjälp att tänka vidare!

ImagesCAW9N5BU

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Jadson José (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0)], via Wikimedia Commons

Talböcker på engelska

Nästan alla skönlitterära böcker på svenska i våra skolbibliotek finns i Legimus så våra elever som är i behov av talböcker kan lyssna på dem.

Men det är värre med böckerna på engelska. När jag gick igenom vårt bestånd av engelska titlar för att kolla vilka som fanns inlästa var det väldigt få. Därför har jag nu först kollat vad som finns inläst och sedan köpt in just de titlarna.

Det vi behövde mest var förhållandevis lättlästa engelska ungdomsböcker, så med hjälp av en bibliotekarie på MTM gjorde jag en sökning i deras katalog där jag skrev Barrington Stoke på Valfria sökord och så avgränsade jag i tid till de senaste åren.

Så – nu har vi en hel hög med bra ungdomsböcker på engelska som alla kan läsa!

Legimus 2

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Nu är det ALMA för hela slanten

på mitt jobb. Det är litteraturläsning, boksamtal, informationssökning, källkritik, webbpublicering, skrivande, bildskapande med mera inom temat Astrid Lindgren Memorial Award. En del gör lärarna och klasserna utan mig och en del är jag inblandad i på olika sätt. Jag dokumenterar och stimulerar.

Det gör att jag skriver mest på vår webbplats Världens ALMA och inte så mycket på den här bloggen.

Så kolla gärna där!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Det är stort intresse

för hur skolan kan möta nyanlända, och därför blev jag ombedd att skriva detta ”debattinlägg” till Biblioteksbladet.

På eget bevåg deltog jag också i Skola365 och beskrev min bild av varför vi behöver mycket pengar på vår skola.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Klass 7-9B

har jobbat på med att skriva i somaliska Wikipedia, och i måndags publicerade de sina texter.

Därmed var detta lilla projekt avslutat, men efteråt träffades Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige och Tal Levinsky från Tensta bibliotek och i samtal med lärarna diskuterade de hur de skulle kunna samverka med ungdomar i vårt område för att stötta och uppmuntra dem att jobba vidare i somaliska Wikipedia.

Ett par dagar senare tog klassen dessutom och mejlade till PRAESA, de hade nämligen upptäckt att det inte finns någon text i engelska Wikipedia om PRAESA. Mejlet sändes till en av de representanter från PRAESA som besökte vår skola förra året. Och om han svarar att de inte vet hur man gör när man skriver i Wikipedia… så kan säkert vi hjälpa till!

Formuleringen i LGR11 om entreprenörskap brukar jag inte fundera så mycket över. Men jag har en känsla av att detta arbete som klassen gjort passar mycket bra in där.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Bild: Av Ealex39 [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Planering och små lappar

Påsklov i skolbiblioteket innebär i år för mig lugn och ro till planering, äntligen tid att lägga in bokreaböckerna i bibliotekskatalogen och så att klistra små lappar på böcker.

legimus

Eftersom vårt skolbibliotek har nedladdningstillstånd från Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) så får alla elever med någon form av läshinder tillgång till inlästa böcker. De kan själva använda appen eller webbsidan Legimus och hämta hem de böcker de vill läsa.

Nu håller jag på att märka upp de böcker på engelska som finns i Legimus. Det borde jag ha gjort för längesedan, men bättre sent än aldrig. De svenska böckerna bryr jag mig inte om, nästan alla finns i Legimus så det är lätt ändå för eleverna att hitta.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Internet och Google med femmorna

För någon vecka sedan hade jag en lektion med femmorna om Internet och Google. Det var den första av tre inplanerade lektioner som är en del av att de ska skriva i Wikimini, om ALMA-pristagare. Min roll är att jobba lite med informationssökning och källkritik, klassens lärare leder läsning och litteratursamtal samt låter eleverna skriva faktatexter om författare.

Så här gick lektionen till:

Eleverna fick prata två och två om vad Internet är. När vi lyfte i helklass blev svaren av typen vad som finns på Internet, alltså Youtube, spel etcetera.

Därefter tittade vi på de första 4.24 minuterna av Internet – så funkar det! där Internet beskrivs mer tekniskt som ett nätverk. Jag tog mig inte tid till att diskutera filmsnutten eftersom det kändes viktigare den här gången att prata om Google.

På Active Boarden öppnade jag sedan google.se och frågade eleverna vad Google skulle göra om jag skrev ordet Tensta. Svaret blev att Google plockar fram fakta om Tensta.

Det här är viktigt tycker jag: att eleverna förstår att Google är en sökmotor, ett program, en maskin, som letar efter ordet – inte en människa som förstår att vi står här i skolan i Hjulsta och vill hitta fakta. Så det försökte jag förklara. Jag berättade också att man kan tänka att en Google-spindel springer runt i nätverket, men inte överallt, och samlar in en massa uppgifter i en databas. Den är oftare på ställen som uppdateras ofta, och mer sällan på ställen där det inte händer så mycket. Och när vi gör en sökning i Google så sker den i databasen.

Sedan googlade vi på ”Tensta” och tittade på vad vi såg på skärmen. Jag tycker också att det är viktigt att eleverna reflekterar över vad de ser, inte bara klickar på översta träffen. Medan jag fortsatte att använda termerna sökmotor, program och maskin så tittade vi på hur många träffar det var, kollade var faktarutan till höger hämtat sin information ifrån (Wikipedia, vilket det ofta är) samt pratade om att Google ofta plockar fram bra information till oss.

Tensta google

Varför är då de översta träffarna ofta bra? Jag vet ju inte riktigt själv, men vi pratade i alla fall om att det handlar om algoritmer, alltså beräkningar som är inprogrammerade i Google. Till de faktorer som påverkar sorteringen hör: om ordet finns i webbadressen, om det finns i rubriker och om det förekommer många gånger, om det finns många länkar till en webbsida och kanske även många länkar från. Eleverna föreslog att det också kan handla om att många klickar på just den länken, och det låter väl troligt.

Jag visade även vad som händer om man söker på ordet ”mattor”, då kommer nämligen flera annonser överst.

Eleverna fick sedan arbeta två och två vid en dator. Jag hade gjort ett papper de skulle fylla i, efter att ha gjort en enkel sökning på termer jag gett dem. Termerna valde jag ut för att det kunde vara intressant att jämföra resultat från de olika paren, men vi hann ganska lite av det. Varje par fick en av följande termer: Karl XII, Karl III, frisyr, frisör, Stockholm, Ryssland, Estelle, Victoria, sjörövare, pirater.

Eleverna skulle anteckna:

1. Hur många träffar har ni fått?

2. Finns det någon informationsruta till höger?

3. Varifrån är informationen hämtad i så fall?

4. Finns det annonser eller aktuellt överst i träfflistan?

5. Titta på de tre översta träffarna (efter eventuella annonser och aktuella träffar). Varför tror ni att de har kommit överst?

Eleverna jobbade på fint, vi vuxna gick runt och hjälpte till och jag tyckte att eleverna reflekterade och funderade klokt.

Till det vi hann lyfta efteråt hörde skillnaden i antalet träffar på ”Stockholm” och ”Ryssland”. Varför var det många fler träffar när man sökte på ”Stockholm”? Eleverna spekulerade, men när vi började diskutera vad ”Stockholm” respektive ”Ryssland” heter på olika språk så tror jag vi var närmast sanningen.

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola

Somaliska wikipedia

är väldigt liten och det är synd – tillgång till information är viktigt!

Nu har jag tillsammans med SvA-läraren Annika och studiehandledaren och modersmålsläraren Yosuf dragit igång något som jag tror kommer bli spännande.

Eleverna ska få skriva i somaliska wikipedia!

I klass 7-9B på vår skola går ett gäng högstadieelever med ursprung i Somalia. De har varit här i upp tre år, men några är alldeles nya i Sverige. De flesta elever som kommer från Somalia har kort skolbakgrund, några har kanske inte gått i skola alls och en del får lära sig läsa när de kommer till vårt högstadium.

Genom det här arbetet kommer eleverna kunna träna de flesta av de förmågor som anges i kursplanerna för Svenska som andraspråk och för Modersmål och dessutom passar det in i skolans arbete med ALMA-priset.  Det kommer också bidra till att utveckla somaliska Wikipedia litegrand, och jag hoppas vi kan skapa ringar på vattnet så att fler somalier som utbildar sig i Sverige väljer att bidra till Wikipedia. Wikipedia som fri resurs för kunskaper har stor potential bland annat för fattiga länder.

Annika och Yosuf har redan pratat med eleverna om Astrid Lindgren, de håller också på att läsa Mio min Mio tillsammans. De har även tittat lite på Wikipedia, både svenska och somaliska tror jag, och läst en del av Nationalencyklopedins enkla artiklar för att vänja sig vid hur man brukar skriva i uppslagsverk.

Idag var jag med på ett par lektioner i klassen.

Den första timmen visade jag och pratade, medan Yosuf tolkade till somaliska så att alla skulle hänga med.

Det finns en Active Board i klassrummet så jag började med att projicera upp en bild på svenska Wikipedias startsida. Och så frågade jag eleverna vad de visste om Wikipedia. Att alla kan redigera och att man kan förbättra artiklar som redan finns, fick jag bums som svar. Efter lite prat kom vi också fram till att det är fakta som finns i Wikipedia, inte sagor. De visste också att den finns på många olika språk.

Vi tittade tillsammans på Wikistream, där man ser i realtid vilka redigeringar som görs i Wikipedia. Först lät vi den rulla med alla språkversioner och då gick det så fort att vi inte hann med. När vi valde endast svenska så gick det långsammare.

Vi jämförde också några uppgifter om vad som hände på svenska Wikipedia i januari jämfört med somaliska Wikipedia. Vi konstaterade att det varit över 98 miljoner sidvisningar i den svenska versionen och 376 000 i den somaliska. Slående var att 762 personer varit aktiva och redigerat i svenska Wikipedia under januari, men bara 8 i somaliska Wikipedia. Här kan våra elever alltså göra stor skillnad!

Det är svårt att skriva i Wikipedia när man går på högstadiet. Texten ska ha ett bra språk, det ska vara ett rimligt urval av fakta, den ska ha ordentliga källhänvisningar och man får inte använda upphovsrättskyddat material. Så vi planerar att skriva tillsammans! Yosuf får förstås kontrollera att språket blir bra, och klassen ska skriva texterna både på svenska och somaliska så att vi allihop kan känna oss nöjda med innehållet.

Men innan man kan börja skriva ska man samla information, och jag ville visa eleverna ett sätt att arbeta med detta. Vi ska skriva om Astrid Lindgren, ALMA-priset och PRAESA och jag valde att förebilda med att söka information om PRAESA eftersom det var svårast.

Jag öppnade ett dokument i Word, visade hur man sparar och började med att gå till ne.se och leta reda på texten om PRAESA. Vi läste tillsammans inledningen till artikeln, jag öppnade Lexin och vi använde det för att slå upp vissa ord och Yosuf hjälpte förstås till så det blev begripligt. Vi gjorde en lista på väggen med ord på svenska och somaliska. När vi läst ett stycke kopierade jag och klistrade in det i dokumentet, där jag först också hade sparat webbadressen. Sedan hoppade vi över ett svårtläst och rätt intetsägande stycke på mitten och så läste vi och kopierade över det sista stycket.

Ordlista

Därefter gick vi till ALMA-prisets webbplats och läste vad en del av vad de skrivit om PRAESA. Även där ägnade vi mycket tid åt några stycken men struntade i resten.

Efter elevernas lunchrast hade vi en lektion till då jag fick vara med. När jag kom till klassrummet var de redan igång med att gruppvis söka information om Astrid Lindgren och ALMA-priset. De använde NE:s enkla texter, ALMA-prisets webbplats och Saltkråkan AB:s webbplats om Astrid Lindgren. Eleverna jobbade ihärdigt med att förstå de delvis ganska svåra texterna, jag var mycket imponerad av hur fokuserade och envisa de var. Vi vuxna hjälpte till, och när eleverna frågade efter om det finns några böcker av Astrid Lindgren på somaliska så använde vi den här roliga kartan. Vi fick reda på att Pippi Långstrump finns på somaliska, och vi letade sedan reda på vad den heter genom att använda Internationella bibliotekets katalog.

Elever och dator

Innan lektionen var slut tittade vi tillsammans på artikeln om Mogadishu i somaliska wikipedia.  Den är lång och fin men saknar källförteckning. Vi tittade sedan på hur den sett ut när första versionen skrevs, år 2004, och följde sedan utvecklingen av artikeln några år framöver genom att klicka på de olika versionerna i historiken. Det gav en tydlig bild av att det blir bra när man hjälps åt!

Nu ska eleverna och lärarna tillsammans skriva artiklar på somaliska och med svensk översättning om PRAESA, ALMA-priset och Astrid Lindgren. Fortsättning följer efter påsk.

Tack Sara Mörtsell på Wikimedia Sverige som supportat mig i planeringen!

Cilla Dalén, Hjulsta grundskola