Läs- och språksatsningen

dags för nästa

film! Imorgon filmar vi igen. Den här gången är fokus på elever som tillägnat sig och använder och växlar mellan olika lässtrategier. Vi kommer att filma elever som klarar en funktionell läsning av enklare texter till de som läser mer text men fortfarande stapplande och vidare läsning av 3-4 ord i följd utan att fastna till nästan flytande. Detta är ett oerhört spännande och viktigt utveckling. Inte minst är det intressant att belysa och ge exempel på hur lärare arbetar för att stödja eleverna i denna utveckling. 

Frågan är förstås: Hur ska jag som lärare undervisa? I morgon hoppas jag att vi kommer att fånga in just detta.

Varför inte skriva en kommentar och berätta hur du gör!?

Skola, valfrihet och integration

Se intervjun med Nihad Bunar som Vetenskapsrådet lät spela in i samband med Resultatdialog 2011, Vetenskapsrådets årliga konferens. Mycket intressant! Den ger en del att diskutera. Det har visat sig att skolan inte har klarat av att utnyttja
potentialen i de mötesplatser som skapats i skolan i och med valfriheten. Här gäller det barn och unga med olika bakgrund dels etniskt, dels socialt. I stället pekas de nyinflyttade eleverna ut som källan på de problem som uppstod. Har vi hört det förr? Eleven som bärare av problemet, menar jag.

Visste du att

vi har ett nationellt nätverk med läs- och språkutvecklare? Vill du se vad som pågår ute i landet så besök nätverken via följande länk: NCS nationella nätverk.

Vi tio i det nationella nätverket träffas regelbundet uppe på Skolverket för att stämma av vad som är på G, aktiviteter ute i landet och olika samarbeten som vi är med i. Till exempel uppvaktade vi i augusti förra året Bertil Östberg som är statssekreterare åt utbildningsministern och Annika Hellewell, ämnesråd grundskolan. Den timman ägnade vi förstås åt att lyfta vikten av fortsatta satsningar på läs-, skriv- och språkutveckling i grundskolans tidigare år samt vad NCS insatser (Skolverket) har betytt för lärarnas arbete ute på skolorna.

Nästa gång ses vi i maj och då kommer representanter från några av landets RUC att delta. Kanske återkommer jag och berättar lite mer om vad vi gör på övergripande nivå. Är du intresserad?

Vilka elever kommer till vår skola?

Nu är alla sju skolorna i full färd med sina utvecklingsarbeten och snart är det dags att presentera dem. 27/4 sker ett erfarenhetsutbyte för alla deltagare i projektet. Till dess kommer gruppledarna att få sina gruppers handlingsplaner upptryckta så att de kan delas ut i samband med deltagarnas presentationer. Erfarenhetsutbytet sker under en heldag ute på Hotell Radisson Blu, Arlanda, i och med att deltagarna kommer från hela landet. Jag ser väldigt mycket fram mot att få lyssna på våra Stockholmslärare.

Förhoppningsvis klarar vi att också ordna en egen presentation en eftermiddag i maj för våra kollegor i Stockholm.

Syftet med projektet är att ge senarelärare (åk 7 – 9) i ämnet svenska kunskaper och metoder för att organisera sin undervisning på ett sätt som gör att alla elever, oavsett kön och bakgrund i övrigt, har möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Alla grupper har haft en vetenskaplig handledare. Stockholm har fått handledning och stöd av Gunilla Molloy.

Du kan läsa lite mer om projektet på NCS webbsida. Med tiden kommer här också mer information efter erfarenhetsutbytet 27/4.

Får jag slösa på bokstäverna?

Den frågan fick en kollega i en etta. Härligt, inte sant? – att få slösa på bokstäverna alltså! Hur det kan se ut när läsförståelsen står i centrum och läsning och skrivning går hand i hand kan du få en glimt av här.

Yes! Nu är LUS-sidan uppe

 Jag och mina kollegor Hans och Magnus har jobbat mycket med detta. Särskilt roligt är det att få visa några av våra duktiga lärare i Stockholms grundskolor! och några av våra hårt arbetande elever,  förstås!

Ofta kommer frågan om hur vi får de elever som möter oss med ”Jag läser inte” att läsa. Här berättar Lotta hur hon arbetar.

På Northern Lights-konferensen som jag har skrivit om förut hade en av föreläsningarna titeln ”To read or not to read – that is the question”. Ett kanske självklart resultat var att starka läsare läser mycket på sin fritid och svaga läsare själva säger att de inte läser. Men det riktigt spännande var den stora skillnaden mellan de som inte läser alls och de som läser minst 30 min/dag. 30 min läsning gör en skillnad! En skillnad som är viktigare och ger mer än att du skulle läsa ex. 2 h varje dag. Rekommendationen var att vi ska arbeta för att ALLA elever läser minst 30 min varje dag.

Läs- och språkpaketet startar upp

Imorgon träffar vi inbjudna skolledare och läs- och språkutvecklare för en första informationsträff om ”läs- och språkpaketet”; en ny satsning som löper över tre terminer med start i vår. Det är ett uppdrag från grundskoleavdelningen och cheferna har erbjudit en skola från varje område att delta. Anna, Carola, Inga-Lill och jag kommer att samarbeta runt delarna i den här satsningen som stämmer väl med Uppdragsavdelningens strävan efter ”samlade grepp”. Tanken är att vi inte ska föreläsa, ge kurser osv. var och en inom sitt område utan att våra kompetenser ska samlas för att ge synergieffekter. Här ska bedömning med LUS, läsförståelse, ASL (att skriva sig till läsning) och bokpresentationer gå hand i hand inte bara i våra kurser och föreläsningar utan också i lärarnas undervisning.

Det ska bli sååå spännande och stimulerande att ge sig in i detta! Kan knappt bärga mig…

Det behövs bättre evalueringsmetoder för att främja kreativa färdigheter

menar Kultur- och utbildningsnämnden i Nordiska rådet vid sitt möte 24-25 januari i Oslo.

PISA tester også de kreative kompetansene hos eleverne. Den måler hvordan eleverne innsamler, tolker og gjengir informasjon. Utdanningssystemer som gjør elever og studenter kreative, fleksible og innovative, er en av de viktigste forutsetningene for at de nordiske landene skal kunne bevare sin konkurransekraft i den globaliserte kunnskapsøkonomien de kommende årene. Samtidig er PISA-tester og nasjonale tester viktige tiltak som bør gå hånd i hånd med innovasjon og entreprenørsskap.

Det råder en febril aktivitet runt PISA resultaten och analyserna av dessa. Vill du själv läsa om vårt nordiska samarbete så är ett besök på webbsidan för Norden  (de nordiska ländernas officiella samarbete)  för en bra start. Northern lights konferensen  skriver de givetvis också om.

Vad krävs för att bli en god läsare?

Enligt konferensföreläsarna och rapporten ”Northern Lights on PISA” är svaret:

• läsengagemang
• automatiserad ordavkodning
• ordkunskap

Tre komponenter som bör ingå i undervisning i alla ämnen.

Läsengagemanget presenterades på Northern Lights konferensen som en faktor som spelar större roll för utvecklingen av läskompetens än elevens socioekonomiska bakgrund. Av de svaga läsarna (i de nordiska länderna) är 60 % pojkar. Att skapa läsengagement bland lässvaga men också bland pojkar är en tuff utmaning, kanske särskilt i en skola där det inte finns så många manliga läsande förebilder.

PISA in Focus

Har du besökt PISA in Focus? Det är ett  månadsblad som tar upp olika PISA inriktade frågor. Nästa månadsblad behandlar frågan: ”Does money buy strong performance in PISA?” och det ser jag fram mot att läsa.

På Northern Lights konferensen påstods det attOECD länderna  generellt har ökat sina kostnader per elev med 25 % från 2000 till 2009. Elevernas resultat för samma period visade ingen förbättring alls! Frågan kvarstår – Hur ska vi utveckla och förändra undervisningen för att resultaten ska förbättras?