Koncept: berättande

Jag har tidigare skrivit inlägg om hur vi arbetar med att utveckla idén. De inläggen skrevs 10 mars 2016 samt 15 december 2015.

Idag har vi låtit våra kollegor prova ett nytt koncept som vi arbetar med. Arbetsnamnet är Koncept: berättande. Tanken är att det ska kunna utgöra en hel studiedag för lärare som vill få idéer hur man kan arbeta kring kursplanemålet att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. En teaser!

I korta drag har dagen varit indelad i fyra workshopar. Allt arbete har skett parvis. Kia började med att presentera bilderböckerna som vi deltagare kunde välja mellan. Kia lyfte också olika aspekter av hur bild och text kan samspela. Bilder kan förstärka, motsäga och/eller utveckla det som står i texten. Här ser du titlarna vi hade att välja på.

5 titlar koncept berättande_160523

Elisabet lät oss prova att utifrån våra respektive bilderböcker skapa en trailer i iMovie. Katrin utmanade oss med att arbeta i appen Puppet Pals. Nej, vi använde inte figurerna som finns i appen utan lärde oss att använda foton vi själva tog i vår bilderbok för att animera och omformulera berättelsen. Min egen workshop handlade om skriftligt berättande. Efter en kort genomgång fick deltagarna i uppgift att utveckla en mening och skapa fördjupning eller läsarrelation. Kamraterna visade sig ha oanade litterära talanger!

Det som fattades var ett pass för att diskutera och belysa vad som hände med vårt berättande i de olika verktygen. Vi hann bara kort gå in på våra egna erfarenheter och upplevelser från dagen. I och för sig kommer vi att göra en utvärdering men vi anser att en gemensam diskussion kunde ha gett oss mer. det är något vi kommer att lägga in när vi gör det här i skarpt läge, dvs. med lärare på en skola.

Personligen tycker jag att det är givande för deltagarna och utvecklande för oss som höll i workshoparna att samarbeta enligt den här modellen. Vi kompletterar varandra men fungerar också som kritiska vänner vilket ger input till hur vi kan skruva upplägget. Roligt har vi också haft!

En annan reflektion kring dagen handlade om att vi i vår introduktion också måste ta med information kring vad som gäller när man använder t.ex. bilder och text i befintliga bilderböcker. Det går bra att labba och experimentera men man får inte publicera egna verk där man har använt andras bilder.

25 maj 16

Tre konkreta exempel

translanguaging i undervisningen. Nytt nummer av min allra bästa månadstidning, The Reading Teacher, ligger på mitt vardagsbord. Alltid fylld med lockande artiklar! Först läst blev Making meaning through translanguaging in the literacy classroom av Pacheco och Miller. Den hör till kategorin Teaching Tip och beskriver i sin artikel tre konkreta exempel på translanguaging. Utgångspunkten är att flerspråkighet är en unik styrka hos individen.

[…], translanguaging pedagogies encourage students to draw from all of their linguistic resources (Garcia & Kleifgren, 2010. I Pacheco & Miller 2016)

Det finns flera fördelar med undervisning som karakteriseras av translanguaging pedagogies som exempelvis att det:

  1. underlättar tillgången till elevens för- och bakgrundskunskaper.
  2. främjar inlärning av nya ord och en fördjupning av ordförståelsen
  3. stärker elevens förståelse av språkstrukturer
  4. utvecklar elevens metakognitiva medvetenheten

En svårighet för läraren med translanguaging pedagogies är när läraren inte talar elevens modersmål; vilket givetvis är det vanligaste. Hur kan då denne lärare göra? Pacheco och Miller beskriver tre konkreta exempel.

Ms. Gardner undervisade third grade (eleverna var 8-9 år vilket betyder att det motsvarade åk 2). I undervisningen brukar hon uppmärksamma eleverna på att rubrik och bilder i en text ger ledtrådar som underlättar förståelse och att göra förutsägelser om innehåll och handling. Nytt var att hon började lektionen med att dela ut självhäftande lappar till elevparen med ord som titel, författare, rubrik, bild, karta och diagram. Uppgiften eleverna fick var att försöka hitta så många exempel på detta som möjligt. Hon delade också ut tidningar på spanska, kinesiska, arabiska och engelska. Eleverna arbetade parvis både med tidningar på de språk de kunde och inte kunde. De formulerade hypoteser för vad som var vad i tidningarna på de olika språken. Läraren höll upp en tidning i taget och lät eleverna säga var de hittade vad och hur de kunde veta detta i de fall de inte kunde språket. Det här knöt ihop textvärldar utanför skolan med de som eleverna arbetade med i skolans undervisning, dessutom på deras respektive språk. Eleverna upptäckte och lärde sig att se att vissa textfunktioner finns i alla språk och att det går att hitta dem även i de fall man själv inte kan språket. De olika elevernas modersmål blev till ett stöd i det gemensamma arbetet med textfunktionerna och tidningstexterna; ett stöd även för läraren som enbart kunde engelska och därför behövde eleverna för att kunna läsa vad som stod i de utdelade tidningstexterna.

Ms. Little undervisade second grade (eleverna var 7-8 år) i ett tvåspråkigt område där spanska var elevernas modersmål; familjerna kom från Mexico samt Central Amerika. Läraren arbetade med att träna elevernas förmåga att sammanfatta engelska texter för att stärka deras läsförståelse. Eleverna fick skriva sammanfattningar på en text och de fick veta att deras sammanfattningar skulle användas som stöd för de elever som inte talade engelska. Eleverna började med att viskläsa texten Just a seed. Sedan delade läraren in eleverna i par efter deras språkkunskaper i spanska och engelska. Uppgiften var att parvis diskutera vad som händer med fröet, som texten handlar om, samt vad de olika karaktärerna i texten gör med fröet. Avslutningsvis fick de också skriva ner vad karaktärerna gjorde med fröet. På vänster siduppslag skrev de på spanska och på höger sida skrev de på engelska. Eleverna fick också jämföra sina beskrivningar och sammanfattningar och diskutera vad de kommit fram till. Att arbeta på både sitt första och andra språk gav eleverna möjlighet att reda ut missförstånd men också att använda sina förkunskaper. Arbetsgången var att först tala om innehållet, sedan identifiera viktiga aspekter och sist skriftligen sammanfatta texten. Allt arbete gjordes på spanska och engelska parallellt. I och med att elevparen hade olika språkkunskaper kunde de lära av varandra.

Ms. Camden´s preschool elever (barnen var 4-5 år) utgjordes av flerspråkiga elever som talade språk som spanska, nepalesiska, arabiska, karen, bahadini och kurdiska. Klassen deltog i ett forskningsprojekt kring att skapa tvåspråkiga e-böcker på iPads. De använde tre appar, Drawing app, Book Creator och iBooks. I den första appen fick barnen rita och skriva med fingrarna eller med en penna. I Book Creator fick de skapa multimediala texter med ord, bild (foton eller digitala bilder) och inspelat tal. Slutligen sparades deras verk ner i iBooks biblioteket. Barnen arbetade både självständigt och i små grupper. De arbetade i pass om 15-30 minuter. För att läraren och forskarna skulle lära känna barnen bättre och få autentiskt material att samtala om fick barnen ta med sig enkla digitala kameror och fota hemma och på fritiden. Bilderna de tagit användes i deras textskapande i förskolan. Fotona utgjorde också underlag för samtal där barnen använde både sina modersmål och engelska för att berätta om sina bilder och de personer, aktiviteter och miljöer som fanns med på bilderna. Arbetet synliggjorde dels barnens modersmål, dels deras liv hemma och bidrog till att flerspråkighet sågs som naturligt och spännande.

Att arbeta parallellt med modersmål och andraspråk stärker tvåspråkighet men utvecklar också elevernas språkliga resurser.

We believe that translanguaging pedagogies hold tremendous potential for creating classrooms rich with language, culture, and multiple perspectives that encourage both student and teacher learning. (Pacheco & Miller 2016: 537)

Hur gör du för att stärka inlärning och lärande på andraspråket, dvs. svenska? Jag är nyfiken på att höra om fler exempel från konkret undervisning!

Definition:

Translanguaging handlar om att på ett medvetet sätt använda elevernas flerspråkighet som resurs i undervisningen och låta eleverna använda alla sina språk som resurs i lärandet.

Referenser:

Pacheco, M. & Miller, M. (2016). Making meaning through translanguagiing in the literacy classroom. I The Reading Teacher, Vol. 69, nr 5, March/April 2016, s 533-537

Mer som är på G!

Jag planerar för ett halvdussin kurser kring Skolverkets Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling under hösten. Den första kursen har jag lagt in måndagen den 15e augusti kl. 14-16.30 (ev. går jag ut med anmälningslänken redan före sommarlovet för 15/8; så be skolans läs- och språkutvecklare hålla utkik!). För att nå så många lärare i åk 1 som möjligt fortsätter jag med upplägget att kursen endast är ett tillfälle á 2,5 timmar. De som deltagit under innevarande läsår har varit mycket nöjda. Enda återkommande kommentaren har varit att de gärna sett att det varit fler kurstillfälle för att hinna fördjupa sig i det praktiska bedömningsarbetet. Jag funderar på att framöver erbjuda workshops med fokus på just den praktiska bedömningen. Vi får se vad jag hinner.

Jag har tänkt mig en eller två kurser kring NSL16, dvs. Nya Språket lyfter. Jag hoppas att den nya reviderade versionen är publicerad till höstterminens start. Det är främst avsnitt A, B och C som är reviderade, ja faktiskt helt nyskrivna. Det är jag och Maud, språk-, läs- och skrivutvecklare i Kungälv, som har skrivit fram undervisningsexemplen samt varit läsare och bollplank till en del av övriga reviderade texter. Huvudansvarig för revideringen var Caroline Liberg, professor vid Uppsala universitet. Det var oerhört intressant och lärorikt att få delta i revideringsprocessen.

Jag har lagt in två datum för textsamtalen som jag skrev om i ett tidigare inlägg. Responsen var så positiv så vi måste bara prova, eller hur!?

Det blir också en ny seminarieserie med fokus på skrivande. Sex föreläsningar med fyra olika forskare! Spännande!? Just denna seminarieserie riktar sig i första hand till alla er som är lokala läs- och språkutvecklare ute på Stockholms kommunala grundskolor. Mer information kommer!

Information med anmälningslänkar mejlar jag ut till skolornas läs- och språkutvecklare så be denne att hålla koll och informera er kollegor så snart mejlet kommer. Det är alltid bråttom när mejlet kommer då det är först till kvarn som gäller. Oftast blir kurserna fullbokade inom någon dag eller två.

Hur kan vi balansera text och teknik?

Artikelförfattaren, Kristin Ziemke, protesterar i sin artikel Balancing Text and Tech mot ett antingen- eller tänkande kring texter och teknik. I stället förordar hon att vi ska erbjuda våra elever  texter i både tryckt och digital form. Vi ska också lära våra elever att läsa och röra sig i respektive textform. Det är sedan lång tid belagt att vi utvecklas till goda läsare genom:

  • Volym (läsa mycket)
  • Valfrihet (kunna påverka vad man läser)
  • Respons (delta i textsamtal samt ge och få respons)
  • Undervisning

Idag vet vi att det krävs explicit undervisning kring lässtrategier. Läsning är att tänka. På samma sätt behöver vi enligt artikelförfattaren undervisa och modellera hur läsaren bäst läser digitala texter. Det handlar om att navigera i text, använda länkar, stå emot alla distraktioner som förekommer i digitala medier. Anteckningar ser annorlunda ut. Post-it lapparna är ofta färgkodade och sparas på enheten.

Vi behöver utvidga vårt tänkande kring vad läsning är och hon föreslår att följande moment ska ingå i undervisningen:

  1. Mentor texts/Tech
  2. Anchor charts
  3. Thinksheets

Det första, mentor texts/tech, handlar om att läraren inte ska nöja sig med sin undervisning i lässtrategier och läsning och skrivande. Vår explicita undervisning i läsning och skrivande kan vi utveckla med exempel på bloggar, nätexempel på boktrailers, online diskussioner och liknande digitalt baserade literacy exempel som har hög kvalitet. Detta för att ge eleverna en idé om vad kvalitet är i digitala sammanhang.

Anchor charts kan liknas vid en anslagstavla där det viktigaste sätts upp. Det kan gälla exempelvis lässtrategier. Ett anchor chart ser ut som en plansch. Kristin Ziemke föreslår här att man skapar anchor charts som stöd för digitalt arbete.

Det tredje, thinksheets, handlar om att arbeta parallellt med papperstexter och digitala enheter. När eleven läser en text på papper så göra anteckningarna på en digital enhet och vice versa.

Kristin Ziemke föreslår att vi i undervisningen ska lära eleverna göra anteckningar kring närläsning av bilder och korta filmer. Genom att kombinera, ord, text, bild och media så utvecklar vi ett flerdimensionellt förhållningssätt till tänkande. Vi får fler möjligheter till respons på vad vi läser och skriver.

Text and Tech is not an either/or conversation; instead, literacy has become kaleidoscopic in nature. (sidan 33)

Hon tycker att vi ska ta alla möjligheter till att lära och låta våra elever interagera, svara, tänka och läsa av världen. Målet är att komma bort från indelningar av typen digital literacy, media literacy osv. och i stället fokusera på literacy.

Read, research, write, view, ask, create, share – and then do it alla again to leran more. (sidan 33)

Kristin Ziemke är lärare, lärarutbildare samt författare. Hon är en av författarna till Amplify: Digital Teaching and Learning in the K–6 Classroom (Heinemann) och Connecting Comprehension and Technology (Heinemann).

Referenser:

Ziemke, K. (2016). Balancing Text and Tech. i Literacy Today 2016, Volume 33, Issue 4, pp 32-33.

Vill du delta i boksamtal?

Jag funderar på att prova med boksamtal för de av er som är intresserade av att delta. Ett alternativ jag överväger är att bjuda in till textsamtal kring antologin jag skrev om i ett inlägg häromdagen, närmare bestämt 11/5. Jag har förmånen av att få 20 ex av antologin Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet skickade till mig kostnadsfritt. Detta tack vare Ewa Bergh Nestlog, fil.dr., forskare, lektor i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet och författare. Ett stort tack till Ewa!

Antologin innehåller många intressanta artiklar. Själv tyckte jag särskilt mycket om Ewa Bergh Nestlogs artikel  Skriva för att lära och kommunicera kunskaper och temat in- och ut-texter. Vore riktigt roligt att få samtala kring och reflektera över den texten!

En annan bok jag funderar på att arrangera textsamtal för är Barn upptäcker skriftspråket av Dahlgren, Gustafsson, Mellgren och Olsson (2013). Alla som deltog i vinterns seminarieserie som fokuserade Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling fick boken. Nog vore det spännande att träffas för att diskutera boken och temat barn upptäcker skriftspråket!?

Ge mig gärna lite input! Låter det intressant? Kan ett tillfälle á 90 minuter vara lagom? Har du förslag att dela med dig av så tar jag tacksamt emot dem!

2 böcker

”Ut och in”

Nej, här gäller det inte kläder som hamnat ut och in utan det handlar om texter med olika didaktiska funktioner. Vi kan skriva för att utveckla och fördjupa våra egna tankar och själva få syn på hur de hänger ihop. Vi kan också skriva för att kommunicera med andra. Artikelförfattaren Ewa Bergh Nestlog presenterar och beskriver in-texter respektive ut-texter i sin artikel Skriva för att lära och kommunicera kunskaper (Bergh Nestlog & Fristedt 2016).

In-texter handlar om att rikta in sig på det egna tänkandet vilket medför att läraren behöver rikta in sig på elevens förståelse i ämnet och inte de rent språkliga aspekterna. Bergh Nestlog menar att läraren inte ska kommentera eller korrigera språkliga strukturer eller sådant som stavning. Ut-texter har som mål att bli lästa och förstådda av läsare varför en sådan text måste kunna stå för sig själv. Här står kommunikationen i fokus. Artikelförfattaren återger och förklarar den teoretiska modellen den dubbla dialogen. Denna modell bygger på en texttriangel med de tre hörnen:

  • Innehåll
  • Språkbruk som främjar dialog
  • Språk- och textstrukturer

På triangeln ligger dessutom två axlar:

  1. Interaktionsaxeln med ytterpoolerna skribenten/talare/jag respektive läsare/lyssnare/den andre.
  2. Konventionsaxeln med ytterpolerna utmaning av genren och normer och konventioner samt anpassning till genren och normer och konventioner.

Axlarna visar att skribenten väljer innehåll, språkbruk och strukturer för sin text med målet att nå läsaren. En ut-text är läsar- och genrebaserad vilket förutsätter att skribenten har klart för sig dels syftet med sitt skrivande, dels vem/vilka denne skriver för. Detta i sin tur kräver att läraren explicit undervisar om språk och texter i de olika skolämnena och hur dessa skiljer sig åt. Både in-texter och ut-texter kan bestå av verbaltext, bilder, figurer, diagram, tabeller samt ljud och rörliga bilder om texten är producerad i digitala medier. I artikeln återges en modifierad bild och överblick av in-texter och ut-texter och deras likheter och skillnader och den ser ut så här: bergh nestlog

(Bergh Nestlog & Fristedt 2016:26)

Personligen tycker jag att det var intressant med kombinationen av den dubbla dialogen och ovanstående överblick då de ger mig en tydligare bild av skribentrollen. Likaså sättet att tala om in-texter respektive ut-texter är för mig nytt och känns konkret och åskådligt.  Absolut läsvärd!

Det här var bara en kort teaser för att locka dig till läsning. Under referenser hittar du länken för att ladda ner antologin. Artikeln Skriva för att lära och kommunicera kunskaper handlar också om skrivdiskurser, dvs. föreställningar om skrivande, men det får vänta till ett senare inlägg.

Referenser:

Bergh Nestlog, E. (2016). Skriva för att lära och kommunicera kunskaper. I Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Ladda ner artikeln från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922657&dswid=7280  eller direktlänk: ttp://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922657/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Bergh Nestlog & Fristedt (2016). Språk i alla ämnen för alla elever – forskning och beprövad erfarenhet. Linköping: Linnaeus University Press. Ladda ner från Open Access i Diva: http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A922611&dswid=8551 eller direktlänk: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:922611/FULLTEXT01.pdf, 160510.

Två veckor kvar!

Vi har nu kommit överens om att jag tar bort filmen med Adrienne Gears föreläsning 27 maj. Det betyder att ni har två veckor på er att se föreläsningen. Du hittar föreläsningen i ett inlägg från 24e april.

Missa inte chansen!

Vad är på G!?

För två veckor sedan träffades vi för att planera en heldag med David Mitchell. Har du läst hans bok Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar? Om inte kan du läsa de fem inlägg jag har skrivit under november – december 2015. Kontakten fick jag via Staffan Augustsson, kundansvarig på förlaget N&K. Stort tack Staffan!

Nu har vi hunnit ha en intensiv mejlkommunikation jag och David Mitchell och onsdagen den 17e augusti har vi bokat in David i K-aulan på Konradsberg. Det betyder att många kommer att få lyssna på David men samtidigt kommer många fler än de som blir inbjudna att inte få chansen. En grupp som har bjudots in är skolornas läs- och språkutvecklare. Dock finns det inte plats för alla utan det kan kanske bli knappt en fjärdedel av er läs- och språkutvecklare som blir erbjudna plats. Ja, som vanligt är det först till kvarn som gäller när jag mejlar er anmälningslänken. Ja, det kommer att vara kostnadsfritt för er som får en plats.

Det är den här boken han har skrivit och som föreläsningen delvis kommer att bygga på.

9789127143593_0_

Vet du att det finns en FB, Facebook, grupp som just nu diskuterar boken och dess olika kapitel? Gruppen heter Det pedagogiska läslyftet och administreras av  Magnus Blixt Therese Linnér, Lisa Eriksson, Annika Sjödahl och Sara Bruun. Jenny Edvardsson är gästmoderator för just boken Inkludering i skolan. Observera att jag gjort en justering och rättelse av vem som gör vad i FB-gruppen Det pedagogiska läslyftet! Varför inte delta i diskussionerna!?

Mycket är under planering och jag får återkomma om en del annat. Den som väntar på något gott …

VUG-grupp, dvs. verksamhetsutveckling

På mitt jobb arbetar vi med olika VUG-grupper. Varje år skrivs förstås verksamhetsplaner och arbetsplaner som i nästa led ska förkroppsligas. Nytt för i år är att det står inskrivet att vi i våra uppdrag ska arbeta med att utveckla insatser för nyanlända. Alla lärare har i sina uppdrag att anpassa sin undervisning efter elevernas förutsättningar, behov och intressen. Givetvis gäller detta med att anpassa verksamheten även oss som arbetar på Medioteket. Vi har nu en VUG-grupp för frågan kring nyanlända. Frågan gäller om vi kan göra något? Vad vi kan göra? Vem som kan göra vad? När vi kan göra något?

Jag har tänkt… och när jag i förra helgen sprätte täckbark i min häck så plingade det till…

Jag vill djupdyka i vad som händer när vi använder bedömningsstöd som NSL, Nya Språket lyfter, och Skolverkets nya Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling med flerspråkiga elever. En del av våra flerspråkiga elever är förstås nyanlända. Det finns många frågor att ställa! Ger dessa bedömningsstöd bra information till mig som lärare? Finns det problem i bedömningen? Var ligger i så fall problemen? Hur ser problemen ut? Vad krävs av läraren? Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling är från och med 1/7 i år obligatoriskt att använda i åk 1 för bedömning av elevernas läs- och skrivutveckling. Men – vad får jag veta – om jag får veta något – om de elever som är flerspråkiga och i någon grad nyanlända? Förresten, hur länge räknas man som nyanländ? 4 år?

Jag behöver nu ta reda på några saker som exempelvis: Var kan jag hitta mer kunskap om detta? Vem har tidigare djupdykt i frågan om bedömning med ovanstående bedömningsstöd av flerspråkiga alternativt nyanlända?

Jag vill problematisera själva bedömningsfrågan för denna elevgrupp för att ta med mig slutsatser och ny kunskap in i de kurser och föreläsningar jag leder kring NSL och Bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Målet är inte att utbilda mig till SVA-lärare utan just problematisera, perspektivisera och hitta kritiska punkter i själva bedömningen men också i språk-, läs-och skrivutvecklingen.

Jag hoppas på att alla ni kollegor där ute kan ge mig en hjälpande hand på vägen!

Att våga välja nya vägar

En ny kurs där konceptet är berättande med utgångspunkt i:

att skapa text där ord, bild och ljud samspelar

Vi är några kollegor på jobbet som har tagit på oss att se vad vi kan göra för kurs utifrån ovanstående formulering i kursplanen för svenska. För någon vecka sedan träffades vi för att diskutera vidare samt höra vilka förslag vår kollega Kia har på bilderböcker vi kan använda. Ja, du undrar förstås vad kursen ska innehålla och hur upplägget är tänkt. Än så länge finns kursen bara i våra huvuden. Inget är bestämt för innehåll, omfattning, hur många moment som ska ingå, vilka av oss som ska genomföra osv. Det enda vi bestämt är att vi ska prova några moment på våra kollegor på Mediotekets Lära av varandra dag i maj.

I grova drag jobbar vi med att skapa några olika moment som exempelvis:

  • Bilderböcker: presentation av exempel på hur bild och text samspelar och förstärker varandra i bilderböcker
  • iMovie: att göra trailers med stöd i de bilderböcker som har i första momentet presenterats
  • Skapa en text i en app där jag kombinerar foton/bild med ord och ljud
  • Skriftligt berättande som också bygger på tidigare presenterade bilderböcker

Ja, vi kläcker idéer kring fler moment men som sagt är vi på idé- och utprövningsstadiet. En utgångspunkt är att använda ett halvdussin bilderböcker. Samma bilderböcker som presenteras i första momentet används sedan i övriga moment.

Hela kursen är en teaser för hur det skulle kunna gå till att arbeta med att skapa text där ord, bild och ljud samspelar. Kursen förutsätter att deltagarna deltar i samtliga moment. Upplägget blir att kursledarna ger minilektioner följt av hands-on arbete i par. Den här kursen är ett pröva och se vad man skulle kunna göra. Vill man bli en fena på något särskilt så får man fortsätta med att gå på någon av våra ordinarie kurser.

koncept berättande

Spännande att se vilka av Kias förslag på bilderböcker vi väljer, tycker inte ni det också!?

Förresten så ska vi nog också ha med exempel på faktaböcker.