Det är många som reflekterar över, den nu tydligare, skillnaden mellan principerna för sammanvägning till provbetyg och ”vanligt” betyg. Vi har gjort det tidigare och även grannbloggaren Sabine.
På en och samma sida på Skolverkets hemsida läser jag :
(1) ”I engelska, svenska och svenska som andraspråk anges resultat på enskilda delprov i form av delprovsbetyg. Dessa delprovsresultat vägs sedan samman till ett provbetyg. Hur denna sammanvägning går till är lite olika för respektive ämnesprov och finns beskrivet i bedömningsanvisningarna. Principerna för sammanvägning till ett provbetyg skiljer sig delvis från de principer som gäller vid betygssättning eftersom betygssättningen bygger på ett betydligt bredare underlag än vad ett nationellt ämnesprov kan ge underlag för.”
I stycket nedanför står sedan:
(2) ”Om en lärare eller skola överlag sätter betyg som i stor utsträckning är högre eller lägre än provbetygen bör skolan analysera principerna för betygssättning på skolan och kunna förklara vad dessa avvikelser beror på. För en enskild elev gäller dock att terminsbetyget kan vara både högre eller lägre än provbetyget.”
Även om man förstår Skolverkets resonemang i (1) och delvis i (2) är det ju ändå så att de flesta kommer att till övervägande(?) del kunna förklara ”avvikelserna” mellan provbetyg och betygsättning med att ”Principerna för sammanvägning skiljer sig åt”. Sedan kan det ju finnas avvikelser utöver detta inom och mellan skolor som bör diskuteras.
I instruktionerna till NP i svenska finns en svårtydd mening som, enligt Skolverket (muntl. komm.), betyder att de tycker att då det sammanvägda provbetygets främsta syfte är för nationell utvärdering bör det inte kommuniceras med eleven (utan enbart delprovsbetygen).