Förslag om betyg i åk 4 – en av lärarna ansedd viktig fråga?

Martin Ingvar, den kända bedömningsforskaren (?), har nu kommit med sitt förslag till betyg i åk 4 (och lite annat han tyckte var viktigt). Tyvärr hittar jag inte hela promemorian utan har bara tagit del av förslaget. Lite tankar om det nedan.ingvarMånga fler funderingar finns och jag undrar fortfarande var den utvärdering av kunskapskravens utformning och införande i åk 6 som skulle gjorts 2013, utifrån ett beslut i riksdagen, tog vägen? För den hade väl varit ett bra underlag inför ett ev. beslut om att sänka betygsåldern?

/Pernilla

UPPDATERING: Utredningen kom senare på em – finns här.

Frågan är varför man ställer frågor?

Varför ställer du frågor i din undervisning? Hur arbetar du med frågor? Och, vilka frågor ställer vi? Den inte-så-kända Josef Albers har sagt att :

”Att undervisa är konsten att ställa de rätta frågorna, inte att ge de rätta svaren.”

Den poängen tog ett tag för mig att förstå som lärare. Eller förstå – det var inget jag funderade över i början. Jag jobbade med frågor utifrån mina egna skolerfarenheter. Det var för övrigt inget som togs upp på lärarutbildningen. I början ställde jag många frågor av typen ”Beskriv.. (typ allt du kan om immunförsvaret)” . Sedan hände något. Delvis tack vara en kollega som en gång frågade mig ”Hur kommer det sig att lejonhannen ofta dödar ungarna när han tar över en flock?”.

Frågor kan ha olika syften: att ta reda på vilka elever som förstått något väsentligt för att få underlag för fortsatt undervisning eller bara för att få elever att tänka och kanske bli nyfikna inför ett kunskapsområde. Nu ser jag frågor och uppgifter överallt. Och funderar över vilka funderingar eleverna har och hur man kan jobba med elevernas frågor.

I syftestexten i biologi/kemi/fysik står att:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om …. utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.”

Min erfarenhet är att detta är något eleverna (jag hade äldre elever - gäller kanske inte yngre?) behöver tränas i och då kan jag som lärare modella frågor jag ställer mig ”utifrån egna upplevelser och aktuella händelser” för att få igång elevernas tankar. Särskilt elever som kanske är vana med en undervisning där inte elevernas nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld varit i centrum. Inom NV-didaktik pratar man om undervisning utifrån Vision I och II. Det huvudsakliga syftet i Vision I är att introducera eleverna i naturvetenskap och att fostra dem till framtida naturvetare. Lagar och teorier från lärare eller lärobok omsätts då på ett sätt som ofta är bortkopplat från skolans omgivande verklighet och elevernas vardag. Vision II syftar till att lära av naturvetenskapen som finns i samhället genom att problematisera naturvetenskapens roll i elevens vardag. Då naturvetenskap diskuteras utifrån vardagsnära problem sätts kunskapen i ett större sammanhang och blir mer meningsfull och intressant för eleverna. Vision II relaterar till situationer som eleverna kan stöta på som samhällsmedborgare. Traditionellt har skolans naturvetenskapliga utbildning fokuserat på en Vision I-syn på naturvetenskapligt kunnande som av många forskare anses ha lett till ett minskat intresse för naturvetenskap hos elever. En annan kanadensisk forskare, Glen Aikenhead, beskriver Vision II som en väg att öka elevernas förmåga att förstå sin vardag där deras liv alltmer påverkas av vetenskap och teknik. Men han menar också att en naturvetenskap enligt Vision II tyvärr alltför sällan förekommer i praktiken. En orsak till detta menar de är att många lärare i naturvetenskap har vuxit upp som elever och sedan blivit lärare inom en Vision I-syn, där deras erfarenheter ofta utgör kulturella normer för skolans naturvetenskap Läs mer här (s.19-23) .

I sommar har jag funderat lite över en del frågor och hur man kan omvandla dessa till undervisning. Vilka olika förmågor är i fokus? Kom ihåg att låta ALLA elever fundera över frågorna.

  • Hur kommer det sig att det var så varmt inne i min lilla lokala mataffär fast massor med kylar och frysar var på?

albino

  • Väninnan hittade denna i sin trädgård – behöver inte fotosyntesen klorofyll? Hur kan grenen annars växa till?
  • Jag svettades en del i sommar….Vatten omvandlas till vattenånga vid kokpunkten – men, hur försvinner då svett från huden (under kokpunkten)?
  • Varför fryser man när man kliver upp från badet (fast det kanske är varmare i luften)?
  • Aftonbladet skrev att den stora värmeböljan i somras var ett bevis för den globala uppvärmningen. Hur sant är det påståendet på en skala från 1-10? (Alla får visa på något sätt (analogt/digitalt). Be dem kanske sedan försöka övertyga en kamrat som visade högre eller lägre att de har rätt…)
  • Vad hos Ebola-viruset gör att det skulle kunna spridas snabbt? Vad gör att det inte sprids så snabbt?
  • Jonas Wahlström är chef på Skansen. I somras kom denna tweet och fick många RT som ni ser - vad tänker ni om det? (Anar att eleverna kommer säga att det är hemskt…men falsk nyhet på falskt twitterkonto gör att förmåga 1 kan fokuseras utifrån syftesskrivningen ”På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”.)

skansen

  • Det inträffade flera tropiska nätter i somras. Satt ibland sent på kvällen när det var 21-22 grader och undrade om det skulle bli en till. Ibland var det molnigt och ibland stjärnklart – när är sannolikheten störst för en tropisk natt – om det är molnigt eller om det är stjärnklart?
  • Bananflugorna börjar komma. Många gör fällor med vinäger, diskmedel och något sött. Hur skulle man utforma en undersökning som tar reda på den bästa blandningen? Har ni sett något annat man använder som ni också vill undersöka?

Att låta elever berätta om sitt sommarlov kan ju vara lite känsligt då inte alla har haft ett så fantastiskt sommarlov…men man kan alltid fråga vilka frågor eller funderingar med ett naturvetenskapligt innehåll som eleverna ställde sig i somras.

/Pernilla

PS. Detta är inte frågor som ska sparas till prov utan jobbas med i undervisningen.

 

Upp-och-nedvända (merit)vär(l)den

I början på sommaren såg jag en tweet som beskrev att Sigtuna kommun under ett år fått en ”20 %-enheters förbättring” av resultaten, och höjningen tillskrevs kommunens arbete med bland annat IKT och BfL (länk). Det är ju en gigantisk höjning på ett år.  Läste man lite närmare kunde man mellan raderna förstå att det som jämförts var ett knepigt och ovanligt mått: andelen elever som fått godkänt i alla ämnen i åk 8 som sedan följts upp ett år senare. Det är ju ganska vanligt att elever får högre betyg  i åk 9 än i åk 8 (särskilt andelen som går från ej godkänt till godkänt) så jag tyckte att det utan mer information var lite svårt att värdera resultaten och därmed analysen. Ökningen av måttet andelen elever som får godkänt från åk 8 till åk 9 åren 2013-2014 är för Sigtunas del högre än för Stockholms stad och vi ser fram emot att följa utvecklingen i Sigtuna.

Igår såg jag att en annan kommun, Sollentuna, gick ut med ett pressmeddelande om att man höjt sina resultat (länk).  Kommunen rapporterar att de höjt resultaten från  ”239 till hela 250*!”. Asterisken indikerar en liten, men viktig sak. Nämligen, att från och med i år kan eleverna få maximalt 340 poäng jämfört med tidigare års 320 (på grund av att språkvalet räknas in som 17:e ämne). För Stockholms stads del innebär det att vi ”höjt” meritvärdet för fjolårets åk 9 från 222,4 till 233,7 för 2014. En ökning lika stor som Sollentunas - 11 poäng – men som (tyvärr) för vår del innebär att elevernas betygsmedelvärde inte förändrats mellan dessa år (ej heller vårt justerade meritvärde). En möjlighet som skulle innebära att Sollentuna höjt sina resultat, mer än vad som är naturligt utifrån det förändrade maxvärdet, är om otroligt få elever läst språkval i åk 9 (i Stockholm var det cirka 75 % av eleverna som läste).

Det är knepigt detta med skolans resultat och hur vi rapporterar om dem och utifrån vilka syften. Fast det viktigaste är ju förstås hur vi använder resultaten (vilka resultat?) i vår analys (hur analyserar vi?) för att utveckla verksamheten.

/Pernilla

PS 1. Vad gäller Sollentuna så var det en klok lärare som på Twitter uppmärksammade det roliga (!?) i att kommunen i en och samma annons för förstelärare skriver att dessa ska ta sin ”utgångspunkt i modern skolforskning” och i stycket efter att alla 50 som ska anställas måste arbeta ”utifrån Puenteduras SAMR-modell”, som väl inte anses ha sin utgångspunkt i ”modern skolforskning” (länk).

PS 2. En alternativ rubrik här hade kunnat vara ”Stockholm höjde sina resultat med 17 % på ett år!” (om vi jämför det genomsnittliga meritvärdet i åk 8 VT 2013 med det för åk 9 VT 2014). Fast det är ju ett ovanligt och ointressant resultatmått…

O Captain! My Captain!

robin w

Bedömning på arabiska

Pedagog Värmland fortsätter leverera – nu har de lagt till möjligheten att se filmen om betyg riktad till vårdnadshavare med textning på arabiska. Kanske kommer den på flera språk?

PS. Tryck på ”Textning” i den nedre listen och välj arabiska.

Jag läste en artikel om betyg…

… och antecknade lite. Artikeln finns att läsa i dagens SvD.

svd artikel

PS. Tryck på bilden om du vill se den lite större.

Har tjejer en extra A-gen?

…skriver jag lite provocerande för någon kanske? Som biolog vet jag förstås att så inte så är fallet, men tittar ändå lite förundrat på betygsstatistiken. I flera ämnen är runt 80 % av de elever vars kunskaper genom undervisningen utvecklats och slutligen värderats motsvara betyget A tjejer (data från Stockholms stad 2013 åk 9). Enbart i ett ämne, Idrott och hälsa, har undervisningen (?) varit sådan att ungefär lika många tjejer som killar erhållit betyget A. Visst kan man prata om elevers eventuellt olika förutsättningar, men dessa kan vi ju inte påverka – så frågan är om vi på något sätt behöver se över vår undervisningsdesign? Och kanske även hur vi värderar annat än kunskapskraven vid betygssättningen? Eller? Hur ser det ut på din skola? Vad tänker du om siffrorna nedan?

betyg kön

PS. Ang. SvA: Inga av de 955 elever som undervisades i SvA erhöll betyget A.

”Lärarna får inte längre göra en sammanvägning…”

…när de sätter betyg hörde jag på morgonens eko. Märkligt. Hur man som lärare väger samman en elevs kunnande kallas just oftast för sammanvägningsprincipen. Och den är i princip densamma som i förra betygsskalan.

Nu: för A krävs att alla delar för A-kunskapskraven är uppfyllda.
: för MVG krävdes att alla MVG-kriterier var uppfyllda. Dock fanns en liten paragraf då som sade att för VG och MVG ”gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier”.

Ibland i rapporteringen kan jag uppleva att det någonstans skett ett missförstånd om en elev tror att om man någon gång får E på en uppgift så är ett högre betyg kört. SÅ ÄR DET INTE!! Eller borde inte vara i alla fall (med god planering). Det som räknas är hur väl eleven behärskar förmågorna vid betygssättningen. Om det vore sant att en lärare, som rapporterats (dock ej i detta radioinslag), sagt redan i åk 7 efter ett prov där eleven fått E (..och det kan man diskutera…) att högre betyg än så då är uteslutet i åk 9  bör läraren få en snigel i ögat. Om det vore sant. Jag vill tro att det inte stämmer.

I debatten upplever jag att man pratar om äpplen och päron som samma sak. Exenplet ovan visar på äpplet – att en elev utvecklas genom undervisningen och det viktiga är vad en elev kan när betyget sätts. Då spelar ett lägre ”betyg” på en viss aspekt, om eleven senare utvecklat förmågan, ingen större roll när betyg sätts. Ibland när man pratar om päron menas istället, när man säger att elever fått A, A, A och E (hur ovanligt det än må vara…),  den kvalitet med vilken en elev behärskar respektive delförmåga vid betygssättning. Det är då det blir komplicerat då principerna för sammanvägning till ett betyg här ger att en elev kan inte kan få A. MEN, det är extremt ovanligt att elever har så spretiga kunskapsprofiler och skulle något liknande uppstå vill jag gärna tro att lärare uppmärksammar detta och jobbar på att försöka utveckla det kunnande som beskrivs i den delen av kunskapskravet.

Jag hör att eleverna i detta inslag (och tidigare) är oroade över att få låga betyg och upprörda över det nya systemet (som f.ö. inte är ett nytt betygssystem utan endast en ny betygsskala). Det som dock förvånar mig är att införandet av denna nya betygsskala INTE har lett till en liten dipp i meritpoängen. Vilket dels är vanligt när man byter system/skala och skulle kunna förväntas när man hör de många synpunkterna som framförs i media om att det är så mycket svårare nu att få höga betyg.

Dessutom är det så att elever som får betyg i den nya skolan söker till högskolan i en egen kvotgrupp under de närmaste tre åren.

(reviderat 20140804)

To blockbetyg or not?

Blockbetyg, eller sammanfattande betyg som det egentligen heter nu, är möjligt att använda i åk 6. Givet kravet på att för ett visst betyg så ska hela kunskapskravet för det betyget vara uppfyllt kan man argumentera för att det är svårare att få t.ex. ett A som blockbetyg i  NO-ämnen än i ett enskilt NO-ämne. Eftersom det för ett A i ”NO” krävs att man då uppfyller A-kraven i alla tre ingående ämnena så blir det ju så att om en elev t.ex. har C på någon del i ett ämne kan man då inte sätta A (men sätter man betyg i enskilda ämnen kan det annars bli 2 A och som tredje betyg (troligen) B).

AB NO

Tidigare (i gamla betygsskalan) där samma princip (i princip) tillämpades har det följdaktligen varit så att när vi jämfört blockbetyg med betyg i enskilda ämnen har betygssnittet varit lägre för de elever som fått blockbetyg. I bilden nedan med data från 2009-2011 från Stockholms kommuns skolor ser vi att genomsnittliga betygspoängen i NO var 12,4 medan den i övriga ämnen låg mellan 12,7-13,5. Vi ser även att de flesta skolor som ger blockbetyg i åk 6 i Stockholm är fristående skolor.

betyg 2009 2011

2013 ser det dock annorlunda ut när vi tittar i åk 6 (i åk 9 kan man ej längre ge blockbetyg). I både SO- och NO-ämnena ser vi att betygspoängen i snitt är HÖGRE där man valt att sätta ett sammanfattande betyg. I NO är den genomsnittliga betygspoängen 14,1 till skillnad från de enskilda ämnena som ligger mellan 13,1 och 13,3.

blockbetyg ämnesbetyg

Tankar om det?

PS. Skolverket sammanfattar vad som gäller för blockbetyg här.

Betyg – så funkar det! En film för föräldrar

Pedagog Värmland har gjort en fantastisk film om betyg riktad till föräldrar! Se och dela!

PS. Anna Karlefjärd som föreläser har även tillsammans med bl.a. mig (Pernilla) och Christian Lundahl gjort webbkursen ”Bedömning och betyg” för Skolverkets räkning som du hittar här.