Aktuell forskning om bedömning

Andreia Balan och Anders Jönsson har precis publicerat en kunskapsöversikt BEDÖMNING FÖR LÄRANDE – EN VÄGLEDNING UTIFRÅN AKTUELL FORSKNING

Översikten är uppdelat utifrån de fem nyckelstrategierna

  • Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier
  • Skapa situationer som gör lärandet synligt
  • Nyanserad och framåtriktad respons
  • Aktivera eleverna som resurser för varandra
  • Aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

Lär om bedömning och betyg…

.. på egen hand, eller varför inte tillsammans med en kollega eller arbetslaget? Webbkursen Bedömning och betyg är skapad av Karlstads Universitet (med denna bloggs master Pernilla Lundgren som huvudredaktör) på uppdrag av Skolverket.

Sedan förra året finns webbkursen som riktar sig till lärare och skolledare som arberat i årskurs 4-6.

Men NYHET är att från 24 oktober finns även en webbkurs för lärare och skolledare i årskurs 7-9, gymnasial utbildning och i vuxenutbildning.

Kurserna är indelade i moduler som innehåller texter att läsa, filmer att se, uppgifter att fundera på och testa i din praktik samt mycket mer! Läs mer om kurserna.

Anmäl dig genast till kursen som du genomför i ditt eget tempo

29_Bedomning7-9

Saknad

IMG_0015.JPG

Min kära kollega och bloggkompanjon har slutat här hos oss. På utbildningsförvaltningen i Stockholm och som masterbloggare på pedagogstockholm. Jag saknar henne naturligtvis massor, även fast jag träffar henne lika mycket – om inte mer – som tidigare. Skolverket är ju bara ett stenkast bort på Kungsholmen.

Hon fick en väldans fin avtackning för det jobb hon gjort på förvaltningen: lett utvecklingsprojekt med nästan 800 lärare, träffat många fler under alla föreläsningar hon hållit. Skapat massor med stödmaterial och lett forskningscirklar med lärare. Med mera med mera. En stjärna på bedömning och en riktig jäkla blogger.

Pörni kommer garanteras märkas på bloggen då och då. Men från och med nu får denna blogg ett lite annat innehåll.

/Erika

Slutbedömning

Sex år har gått och på måndag byter jag arbetsplats och börjar på Skolverket. Tusentals lärarmöten, rapporter, undersökningar, konferenser och ett och annat blogginlägg har det blivit. Från början var bloggen ett verktyg i satsningen ”Bedömning och betyg” för att kommunicera med de lärare som vi var i kontakt med i olika projekt. Kanske minns du BLoPP? Eller BfLU? Det som började med en förkärlek till akronymer och ett behov av att komma i kontakt med lärare slutar med att jag nästan skrivit en bok med blogginlägg.

Jag bär med mig många minnen från arbetet i Stockholms stad, både som lärare och som byråkrat. Jag minns elever och blir glad när de nu och då hör av sig och berättar om vad de håller på med. Nyligen kom ett inlägg från en elev som var i Palestina och berättade nästan lite upprört om hur ungdomarna där inte förstod vad evolution är (och inte är). Förra helgen träffade jag på några andra före detta elever och vi delade minnen från vår tid tillsammans. På slutet frågade de om jag inte längtade tillbaka till läraryrket. Och det gör jag förstås. Ofta. Det blev tydligt även nu när jag skulle rensa i 4 TB (?)  på datorn – inte kan jag slänga mina gamla mappar med undervisningsmaterial! Någon gång hoppas jag de kommer till användning.

Jag vill gärna tro att det faktum att jag fortfarande i själen identiferar mig som lärare har varit en tillgång i arbetet som skolbyråkrat. Jag har kontinuerligt fått möjlighet att fylla på med lärarverklighet genom alla de möten de möten med lärare jag haft – genom mötet med våra kontaktpersoner, alla lärare som ”Bloppat”, skolbesök och flertalet forskningscirklar. Vår första forskningscirkel, som jag hade tillsammans med Astrid Pettersson, har en särskilt plats i mitt lärarhjärta. När någon frågar mig vad skollagsbegreppet ”beprövad erfarenhet” kan vara brukar jag tipsa om skriften Gensvar för lärande som är dokumentationen av den kunskap om gensvar som beprövades kollegialt genom detta arbete. Apropå ”bloppat” så var det även kul att få höra talas om, och senare även hänga med i Kambodja (genom Teachers across boarders), den ”bloppis” som tillkom genom att två lärare fann varandra även på ett lite mer personligt plan, utöver det pedagogiska.

Att få möjlighet att åka på internationella konferenser är något som borde vara möjligt för fler lärare än idag. Jag har genom mitt jobb fått chansen att delta på flera spännande konferenser, och sökte när jag fortfarande var lärare stipendie genom Internationella Programkontorets ”Atlas” och åkte tillsammans med världens bästa kollega Erika Isaksson till Bangkok och deltog på IAEA (International Association of Educational Assessment).

Nu ska kartongerna packas färdigt och hårddiskar rensas. 11 års arbete i staden packas ner, analogt och digitalt. Det ska förberedas för nya kollegor. Jag har även haft i uppdrag att samordna stadens NT-arbete och mappar ska iordningsställas till Per som kommer att ta över den delen av mitt uppdrag. Ett viktigt sådant – bristen på NO-lärare i Stockholm syns verkligen. Vi hoppas på goda samarbeten med bland annat SU för att jobba med kompetensförsörjning i NO.

Hur blir då min slutbedömning? För egen del har jag fått möjlighet att sätta mig in i spännande forskning och lärt mig mycket genom att diskutera och reflektera tillsammans med kloka lärare och kollegor på förvaltningen. Jag har fått träffa många intressanta forskare i olika sammanhang. Jag minns särskilt ett par middagar med Dylan Wiliam och John Hattie. Den senare har även varit här på central förvaltning och diskuterat våra styrkor och utmaningar i Stockholm. Ett problem vi har är stora skillnader mellan olika skolor, och där flera skolor i staden med högt socio-ekonomiskt index har särskilt låga resultat och dessutom med en nedåtgående kurva. Det gör mig bekymrad. Och så även Hattie, som när han var här sa ”you don’t have a gap, you have an ocean”. Know thy impact, är ju hans mantra. Med dessa sjunkande resultat så är det ju så, då alla som jobbar i och för skolan förstås gör det bästa de kan, att det är något vi måste veta lite mer om för att kunna påverka.

Jag tror, och har fått tecken på det genom de utvärderingar vi gjort, att vi har medverkat till en ökad medvetenhet om bedömningars syften och att hur vi arbetar med bedömning är centralt för elevers lärande. Det får bli min slutbedömning. Som förstås bör användas i formativt syfte ;-)

Nu fortsätter min resa – för lärande och för lärare – men på en annan adress. Tack alla ni som varit med mig på denna resa!

Bloggen kommer att underhållas av Erika Isaksson, särskilt då vi (!) på Skolverket kanske publicerat nytt bedömningsstöd eller så.

Vid tangentbordet /Pernilla

PS 1. Min mejladress upphör men om man vill nå mig kan man mejla dr.pernilla.lundgren@gmail.com

PS 2. Har ni frågor om bedömning (Stockholmslärare) så mejla Erika på bedomning@stockholm.se

Förslag om betyg i åk 4 – en av lärarna ansedd viktig fråga?

Martin Ingvar, den kända bedömningsforskaren (?), har nu kommit med sitt förslag till betyg i åk 4 (och lite annat han tyckte var viktigt). Tyvärr hittar jag inte hela promemorian utan har bara tagit del av förslaget. Lite tankar om det nedan.ingvarMånga fler funderingar finns och jag undrar fortfarande var den utvärdering av kunskapskravens utformning och införande i åk 6 som skulle gjorts 2013, utifrån ett beslut i riksdagen, tog vägen? För den hade väl varit ett bra underlag inför ett ev. beslut om att sänka betygsåldern?

/Pernilla

UPPDATERING: Utredningen kom senare på em – finns här.

Frågan är varför man ställer frågor?

Varför ställer du frågor i din undervisning? Hur arbetar du med frågor? Och, vilka frågor ställer vi? Den inte-så-kända Josef Albers har sagt att :

”Att undervisa är konsten att ställa de rätta frågorna, inte att ge de rätta svaren.”

Den poängen tog ett tag för mig att förstå som lärare. Eller förstå – det var inget jag funderade över i början. Jag jobbade med frågor utifrån mina egna skolerfarenheter. Det var för övrigt inget som togs upp på lärarutbildningen. I början ställde jag många frågor av typen ”Beskriv.. (typ allt du kan om immunförsvaret)” . Sedan hände något. Delvis tack vara en kollega som en gång frågade mig ”Hur kommer det sig att lejonhannen ofta dödar ungarna när han tar över en flock?”.

Frågor kan ha olika syften: att ta reda på vilka elever som förstått något väsentligt för att få underlag för fortsatt undervisning eller bara för att få elever att tänka och kanske bli nyfikna inför ett kunskapsområde. Nu ser jag frågor och uppgifter överallt. Och funderar över vilka funderingar eleverna har och hur man kan jobba med elevernas frågor.

I syftestexten i biologi/kemi/fysik står att:

”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om …. utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.”

Min erfarenhet är att detta är något eleverna (jag hade äldre elever - gäller kanske inte yngre?) behöver tränas i och då kan jag som lärare modella frågor jag ställer mig ”utifrån egna upplevelser och aktuella händelser” för att få igång elevernas tankar. Särskilt elever som kanske är vana med en undervisning där inte elevernas nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld varit i centrum. Inom NV-didaktik pratar man om undervisning utifrån Vision I och II. Det huvudsakliga syftet i Vision I är att introducera eleverna i naturvetenskap och att fostra dem till framtida naturvetare. Lagar och teorier från lärare eller lärobok omsätts då på ett sätt som ofta är bortkopplat från skolans omgivande verklighet och elevernas vardag. Vision II syftar till att lära av naturvetenskapen som finns i samhället genom att problematisera naturvetenskapens roll i elevens vardag. Då naturvetenskap diskuteras utifrån vardagsnära problem sätts kunskapen i ett större sammanhang och blir mer meningsfull och intressant för eleverna. Vision II relaterar till situationer som eleverna kan stöta på som samhällsmedborgare. Traditionellt har skolans naturvetenskapliga utbildning fokuserat på en Vision I-syn på naturvetenskapligt kunnande som av många forskare anses ha lett till ett minskat intresse för naturvetenskap hos elever. En annan kanadensisk forskare, Glen Aikenhead, beskriver Vision II som en väg att öka elevernas förmåga att förstå sin vardag där deras liv alltmer påverkas av vetenskap och teknik. Men han menar också att en naturvetenskap enligt Vision II tyvärr alltför sällan förekommer i praktiken. En orsak till detta menar de är att många lärare i naturvetenskap har vuxit upp som elever och sedan blivit lärare inom en Vision I-syn, där deras erfarenheter ofta utgör kulturella normer för skolans naturvetenskap Läs mer här (s.19-23) .

I sommar har jag funderat lite över en del frågor och hur man kan omvandla dessa till undervisning. Vilka olika förmågor är i fokus? Kom ihåg att låta ALLA elever fundera över frågorna.

  • Hur kommer det sig att det var så varmt inne i min lilla lokala mataffär fast massor med kylar och frysar var på?

albino

  • Väninnan hittade denna i sin trädgård – behöver inte fotosyntesen klorofyll? Hur kan grenen annars växa till?
  • Jag svettades en del i sommar….Vatten omvandlas till vattenånga vid kokpunkten – men, hur försvinner då svett från huden (under kokpunkten)?
  • Varför fryser man när man kliver upp från badet (fast det kanske är varmare i luften)?
  • Aftonbladet skrev att den stora värmeböljan i somras var ett bevis för den globala uppvärmningen. Hur sant är det påståendet på en skala från 1-10? (Alla får visa på något sätt (analogt/digitalt). Be dem kanske sedan försöka övertyga en kamrat som visade högre eller lägre att de har rätt…)
  • Vad hos Ebola-viruset gör att det skulle kunna spridas snabbt? Vad gör att det inte sprids så snabbt?
  • Jonas Wahlström är chef på Skansen. I somras kom denna tweet och fick många RT som ni ser - vad tänker ni om det? (Anar att eleverna kommer säga att det är hemskt…men falsk nyhet på falskt twitterkonto gör att förmåga 1 kan fokuseras utifrån syftesskrivningen ”På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor”.)

skansen

  • Det inträffade flera tropiska nätter i somras. Satt ibland sent på kvällen när det var 21-22 grader och undrade om det skulle bli en till. Ibland var det molnigt och ibland stjärnklart – när är sannolikheten störst för en tropisk natt – om det är molnigt eller om det är stjärnklart?
  • Bananflugorna börjar komma. Många gör fällor med vinäger, diskmedel och något sött. Hur skulle man utforma en undersökning som tar reda på den bästa blandningen? Har ni sett något annat man använder som ni också vill undersöka?

Att låta elever berätta om sitt sommarlov kan ju vara lite känsligt då inte alla har haft ett så fantastiskt sommarlov…men man kan alltid fråga vilka frågor eller funderingar med ett naturvetenskapligt innehåll som eleverna ställde sig i somras.

/Pernilla

PS. Detta är inte frågor som ska sparas till prov utan jobbas med i undervisningen.

 

Upp-och-nedvända (merit)vär(l)den

I början på sommaren såg jag en tweet som beskrev att Sigtuna kommun under ett år fått en ”20 %-enheters förbättring” av resultaten, och höjningen tillskrevs kommunens arbete med bland annat IKT och BfL (länk). Det är ju en gigantisk höjning på ett år.  Läste man lite närmare kunde man mellan raderna förstå att det som jämförts var ett knepigt och ovanligt mått: andelen elever som fått godkänt i alla ämnen i åk 8 som sedan följts upp ett år senare. Det är ju ganska vanligt att elever får högre betyg  i åk 9 än i åk 8 (särskilt andelen som går från ej godkänt till godkänt) så jag tyckte att det utan mer information var lite svårt att värdera resultaten och därmed analysen. Ökningen av måttet andelen elever som får godkänt från åk 8 till åk 9 åren 2013-2014 är för Sigtunas del högre än för Stockholms stad och vi ser fram emot att följa utvecklingen i Sigtuna.

Igår såg jag att en annan kommun, Sollentuna, gick ut med ett pressmeddelande om att man höjt sina resultat (länk).  Kommunen rapporterar att de höjt resultaten från  ”239 till hela 250*!”. Asterisken indikerar en liten, men viktig sak. Nämligen, att från och med i år kan eleverna få maximalt 340 poäng jämfört med tidigare års 320 (på grund av att språkvalet räknas in som 17:e ämne). För Stockholms stads del innebär det att vi ”höjt” meritvärdet för fjolårets åk 9 från 222,4 till 233,7 för 2014. En ökning lika stor som Sollentunas - 11 poäng – men som (tyvärr) för vår del innebär att elevernas betygsmedelvärde inte förändrats mellan dessa år (ej heller vårt justerade meritvärde). En möjlighet som skulle innebära att Sollentuna höjt sina resultat, mer än vad som är naturligt utifrån det förändrade maxvärdet, är om otroligt få elever läst språkval i åk 9 (i Stockholm var det cirka 75 % av eleverna som läste).

Det är knepigt detta med skolans resultat och hur vi rapporterar om dem och utifrån vilka syften. Fast det viktigaste är ju förstås hur vi använder resultaten (vilka resultat?) i vår analys (hur analyserar vi?) för att utveckla verksamheten.

/Pernilla

PS 1. Vad gäller Sollentuna så var det en klok lärare som på Twitter uppmärksammade det roliga (!?) i att kommunen i en och samma annons för förstelärare skriver att dessa ska ta sin ”utgångspunkt i modern skolforskning” och i stycket efter att alla 50 som ska anställas måste arbeta ”utifrån Puenteduras SAMR-modell”, som väl inte anses ha sin utgångspunkt i ”modern skolforskning” (länk).

PS 2. En alternativ rubrik här hade kunnat vara ”Stockholm höjde sina resultat med 17 % på ett år!” (om vi jämför det genomsnittliga meritvärdet i åk 8 VT 2013 med det för åk 9 VT 2014). Fast det är ju ett ovanligt och ointressant resultatmått…

O Captain! My Captain!

robin w

Bedömning på arabiska

Pedagog Värmland fortsätter leverera – nu har de lagt till möjligheten att se filmen om betyg riktad till vårdnadshavare med textning på arabiska. Kanske kommer den på flera språk?

PS. Tryck på ”Textning” i den nedre listen och välj arabiska.

Jag läste en artikel om betyg…

… och antecknade lite. Artikeln finns att läsa i dagens SvD.

svd artikel

PS. Tryck på bilden om du vill se den lite större.