Jag läste en artikel om betyg…

… och antecknade lite. Artikeln finns att läsa i dagens SvD.

svd artikel

PS. Tryck på bilden om du vill se den lite större.

Har tjejer en extra A-gen?

…skriver jag lite provocerande för någon kanske? Som biolog vet jag förstås att så inte så är fallet, men tittar ändå lite förundrat på betygsstatistiken. I flera ämnen är runt 80 % av de elever vars kunskaper genom undervisningen utvecklats och slutligen värderats motsvara betyget A tjejer (data från Stockholms stad 2013 åk 9). Enbart i ett ämne, Idrott och hälsa, har undervisningen (?) varit sådan att ungefär lika många tjejer som killar erhållit betyget A. Visst kan man prata om elevers eventuellt olika förutsättningar, men dessa kan vi ju inte påverka – så frågan är om vi på något sätt behöver se över vår undervisningsdesign? Och kanske även hur vi värderar annat än kunskapskraven vid betygssättningen? Eller? Hur ser det ut på din skola? Vad tänker du om siffrorna nedan?

betyg kön

PS. Ang. SvA: Inga av de 955 elever som undervisades i SvA erhöll betyget A.

”Lärarna får inte längre göra en sammanvägning…”

…när de sätter betyg hörde jag på morgonens eko. Märkligt. Hur man som lärare väger samman en elevs kunnande kallas just oftast för sammanvägningsprincipen. Och den är i princip densamma som i förra betygsskalan.

Nu: för A krävs att alla delar för A-kunskapskraven är uppfyllda.
: för MVG krävdes att alla MVG-kriterier var uppfyllda. Dock fanns en liten paragraf då som sade att för VG och MVG ”gäller dock att särskilt väl utvecklad förmåga avseende något eller några kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier”.

Ibland i rapporteringen kan jag uppleva att det någonstans skett ett missförstånd om en elev tror att om man någon gång får E på en uppgift så är ett högre betyg kört. SÅ ÄR DET INTE!! Eller borde inte vara i alla fall (med god planering). Det som räknas är hur väl eleven behärskar förmågorna vid betygssättningen. Om det vore sant att en lärare, som rapporterats (dock ej i detta radioinslag), sagt redan i åk 7 efter ett prov där eleven fått E (..och det kan man diskutera…) att högre betyg än så då är uteslutet i åk 9  bör läraren få en snigel i ögat. Om det vore sant. Jag vill tro att det inte stämmer.

Jag hör att eleverna i detta inslag (och tidigare) är oroade över att få låga betyg och upprörda över det nya systemet (som f.ö. inte är ett nytt betygssystem utan endast en ny betygsskala). Det som dock förvånar mig är att införandet av denna nya betygsskala INTE har lett till en liten dipp i meritpoängen. Vilket dels är vanligt när man byter system/skala och skulle kunna förväntas när man hör de många synpunkterna som framförs i media om att det är så mycket svårare nu att få höga betyg.

To blockbetyg or not?

Blockbetyg, eller sammanfattande betyg som det egentligen heter nu, är möjligt att använda i åk 6. Givet kravet på att för ett visst betyg så ska hela kunskapskravet för det betyget vara uppfyllt kan man argumentera för att det är svårare att få t.ex. ett A som blockbetyg i  NO-ämnen än i ett enskilt NO-ämne. Eftersom det för ett A i ”NO” krävs att man då uppfyller A-kraven i alla tre ingående ämnena så blir det ju så att om en elev t.ex. har C på någon del i ett ämne kan man då inte sätta A (men sätter man betyg i enskilda ämnen kan det annars bli 2 A och som tredje betyg (troligen) B).

AB NO

Tidigare (i gamla betygsskalan) där samma princip (i princip) tillämpades har det följdaktligen varit så att när vi jämfört blockbetyg med betyg i enskilda ämnen har betygssnittet varit lägre för de elever som fått blockbetyg. I bilden nedan med data från 2009-2011 från Stockholms kommuns skolor ser vi att genomsnittliga betygspoängen i NO var 12,4 medan den i övriga ämnen låg mellan 12,7-13,5. Vi ser även att de flesta skolor som ger blockbetyg i åk 6 i Stockholm är fristående skolor.

betyg 2009 2011

2013 ser det dock annorlunda ut när vi tittar i åk 6 (i åk 9 kan man ej längre ge blockbetyg). I både SO- och NO-ämnena ser vi att betygspoängen i snitt är HÖGRE där man valt att sätta ett sammanfattande betyg. I NO är den genomsnittliga betygspoängen 14,1 till skillnad från de enskilda ämnena som ligger mellan 13,1 och 13,3.

blockbetyg ämnesbetyg

Tankar om det?

PS. Skolverket sammanfattar vad som gäller för blockbetyg här.

Betyg – så funkar det! En film för föräldrar

Pedagog Värmland har gjort en fantastisk film om betyg riktad till föräldrar! Se och dela!

PS. Anna Karlefjärd som föreläser har även tillsammans med bl.a. mig (Pernilla) och Christian Lundahl gjort webbkursen ”Bedömning och betyg” för Skolverkets räkning som du hittar här.

Vad blir det för betyg?

Christian Lundahl, Anna Karlefjärd och jag (Pernilla) har gjort en webbkurs för Skolverkets räkning. Den är riktad till lärare i åk 4-6 och ca 5000 lärare har hittills registrerat sig på kursen. Kul! Webbkursen hittas på www.llw.se där du skaffar ett användarkonto och kan sedan arbeta i egen takt, själv eller tillsammans med kollegor. Kursen stängs i april 2015.

Så här i betygssättningstider så tillgängliggör vi några av filmerna från kursen som handlar om betyg. Principerna för betygssättning är samma även om du arbetar i andra årskurser.

1. Betygssättning – vad gäller?
Här fokuseras grundprinciperna vad gäller betygssättning och det pratas bland annat om progression, undantagsbestämmelser, blockbetyg och att vi inte sätter betyg på elever.

2.Hur blir bedömningar till ett betyg?
Här pratar Anna bland annat om vad till övervägande del betyder i praktiken och att det inte alltid räcker med att okulärt beakta en elevs kunskapskravsprofil.

3. Sammanvägning till betyg i praktiken?
Hur kan det då låta när en lärare reflekterar över vad en elevs kunnande kan sammanfattas i för betyg? Här får vi en unik insyn i ett sådant resonemang.

/Pernilla

Läs inte blogginlägget – det är sekretessbelagt!

Lärare VILL diskutera lärande, undervisning, bedömning och nationella prov. Det sistnämnda är dock knepigt då proven är sekretessbelagda. Jag är med i en Facebook-grupp där man har försökt diskutera årets nationella prov i Kemi, Fysik och Biologi utan att bryta sekretessen, men det blir svårt och lite krystat, och inlägg togs även bort.

”Och är väldigt nyfiken på de andra proven, men jag antar att sekretessen gör att vi inte får diskutera innehållet här.”

”Jag vill bara ha en allmän åsikt, vi behöver inte diskutera innehållet så att vi bryter sekretessen.”

”I samband med att 9ornas NO nationella gjordes kom här lite inlägg där man kunde förstå lite av innehållet i proven och och bedömningsmallarna. Inläggen togs dock bort snabbt. Tänk på att proven är sekretessbelagda och diskutera gärna men utan att gå in på detaljer.” 

Vissa gav synpunkter på nationella prov i allmänhet…

”Men det här belyser väl problemet med stoffrika ämnen som NO; svårt att hinna öva, utveckla och bedöma förmågorna OCH hinna med alla delar ur CI.”

”Men nu har barnen tröttnat. Jösses vad prov de behövt genomföra. Det har varit en galen termin. Galen.”

”Eftersom vi inte läser alla NO-ämnen parallellt utan ett ämne i taget så kan det ju gå en tid mellan varje omgång så att säga. Det märktes tydligt på elevernas svar på kemiproven. Jag kan tänka mig att det är på samma sätt med SO-proven. All kunskap är inte ”aktuell” utan man behöver repetera för att komma ihåg. Detta tar proven inte hänsyn till utan det ser istället ut som om eleverna inte kan när man sammanställer resultaten och det känns inte bra.”

”Kan tycka att NO och SO kan utvecklas till ett diagnosmaterial som kan användas som bedömningsstöd.” 

…och andra på årets prov i synnerhet.

”Tycker att delar av biologiproven mer handlade om läsförståelse.”

”NP fysik handlar mest om detaljkunskap i mina ögon. Kommer du inte ihåg en detalj? Sorry, inget E-belägg på den frågan, oavsett förståelse för företeelsen som sådan.”

Som helhet, förstås, mycket initierade och intressanta diskussioner (särskilt en tråd om bedömningsmallen av den laborativa delen av provet, som togs bort…).

Dessa diskussioner mynnar ut i två tankar:

1) Om vi nu har proven bör det finnas ett forum att diskutera dessa i. Ett förslag är ju att skapa möjlighet till forum och tankeutbyte i till exempel Skolverkets bedömningsportal till vilken det krävs en (avancerad) inloggning.

2) Många lärare tycker att proven kan ge idéer till undervisning och bedömningsformer.  Lärare ställer dock frågor om dels mängden av nationella prov på vårterminen i nian, och om svårigheten att, givet att man kan planera undervisningen (tack och lov!) tillsammans med sina elever, olika delar i det centrala innehållet då kan behandlas olika i tid och rum men att det kan få konsekvenser för elevernas provbetyg (men då inte nödvändigtvis (tack och lov!) för elevernas slutbetyg). Tänk om det fanns liknande utprövade diagnoser, såsom föreslås av lärarna, att göra just när det passar, i tid och rum, för ett visst kunskapsområde.

/Pernilla

PS 1. Som samordnare för NO-frågor är ju även jag intresserad av att se proven, men de är ju tyvärr sekretessbelagda.

PS 2. Räka! Bröt jag sekretessen nu?

Är snön tyngre när det är töväder än vad den är när det är riktigt kallt ute?

Skolverket har (äntligen…) kommit med ett första kommentarmaterial till kunskapskraven i ett av de naturvetenskapliga ämnena. Först ut är fysiken. Vi är många som önskat ett stöd för att förstå mer om förmåga ett (använda kunskaper i (ämne) för att granska, kommunicera och ta ställning…). I materialet ingår en del av den förmågan: ”(…) I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem”. Det jag funderar lite över är innehållet man valt här. I meningen innan i kunskapskravet kan vi läsa att det bedömningen här åsyftar är samtal och diskussioner om  ”energi, teknik, miljö och samhälle”. Frågan är om innehållet i de diskussioner som bedöms – som handlar om snö – relaterar till det innehållet? Grannbloggaren Tommy har haft funderingar om just detta med att ”föra diskussioner framåt” – vad säger du Tommy om materialet? Vad tycker ni andra?

Samtidigt släppte Skolverket ett diskussionsunderlag till värdeorden i fysik och två filmer. Den ena filmen ska visa på ett lärarlags diskussioner om värdeordens betydelse utifrån ett elevsamtal. Call me crazy – men jag får känslan av att elevdiskussionen är manusbaserad?! Om så, kan man fundera på varför? Skedde inga autentiska samtal där innehållet i samtalet kunde diskuteras vara belägg i relation till kunskapskraven?

Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

två benFormativ bedömning kan sägas vila på två ben.

1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback.

2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.

Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition:

“An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (Wiliam, 2009)

Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR som även den synliggör båda benen:

”För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat”

Jag var nyligen på en konferens där två framstående bedömningsforskare, Susan Brookhart och Heidi Andrade, höll en presentation där de presenterade en idé om att förena teorier om formativ bedömning och elevers självreglering till EN teori. Då har man kanske inte helt förstått (det vida) begreppet formativ bedömning och lärarens viktiga roll i att använda bedömning kontinuerligt för att anpassa undervisningen. Det upplyste även  Dylan Wiliam (som var inbjuden som ”opponent”) dem om… Tror man att elevers självreglering = formativ bedömning har man en syn på bedömning som vilar för mycket på ben ett och lägger för mycket ansvar på eleven.

Den synen är dock inte helt ovanlig. Nedan två bilder från två presentationer från två personer som ofta pratar om formativ bedömning. Nu var jag inte med och lyssnade utan såg endast bilderna på Twitter, men i de definitioner som presenteras framstår formativ bedömning som vilandes främst på ben ett, och kanske läggs för mycket av ansvaret hos eleven? Det krävs ju framför allt att läraren ”inser och förstår…” och vet vad som behövs göra för att eleven ska närma sig målet. (I den andra bilden har vi även en förenklad definition av summativ bedömning (där just ”summerandet” inte framgår).

bfl def a holmgren liten

bfl def

Även Skolinspektionen har i sin definition i rapporten Framgång i undervisningen ett stort fokus på ben ett, där man likställer formativ bedömning med ”förbättringsorienterad feedback”:

”Formativ bedömning, eller förbättringsorienterad feedback, beskrivs ibland i forskningen som bryggan mellan undervisning och lärande. Många forskare framhåller den formativa bedömningens potential för att generera goda lärandeprocesser. Det handlar då om att läraren ska tydliggöra för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven och ge vägledning så att eleven förstår hur den ska göra för att komma längre i sin kunskapsutveckling.” (s. 2)

Visserligen är definitionen på formativ bedömning föränderlig och flerfaldig, men det är ju viktigt att vi pratar om innebörden av begreppet och inte glömmer det andra benet.

(PS. Sen har vi den over-the-top crazy definitionen som presenteras av en känd föreläsare om bedömning/betyg, nämligen att formativ bedömning = ”betygens pedagogiska effekter”, men det sparas till ett senare inlägg… ).

Är det ont om D?

I många ämnen, framförallt i de mer teoretiska, ser vi en tendens när vi tittar på alla satta betyg i Stockholm i åk 9 HT13 att det är ont om betyget D.  Diagrammet visar hur det ser ut i två mer teoretiska ämnen (Re och Bi) och ett mer praktiskt ämne (IdH). Nu behöver det ju inte se ut som en normalfördelningskurva,  men detta handlar om tusentals satta betyg och då kan man fundera över varför det i många ämnen verkar vara ganska få D? Eller, är det istället gott om E vi ser i Re och Bi?! Vad tror du om DE(t)? Hur ser det ut på din skola?