Visar alla blogginlägg taggade med: läs- och skrivutveckling

Så funkar en forskningscirkel

är namnet på Skolvärldens webbreportage om forskningscirkeln Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet, som jag leder. Skolvärldens reporter och filmare besökte oss i forskningscirkeln vid en av våra träffar före jul. Jag och några deltagare blev också intervjuade. När jag såg reportaget blev jag alldeles varm om hjärtat. Vilka ambitiösa och kloka lärare vi har! I vardagen är det som att man inte riktigt hinner se allt bra som görs i skolan och alla hårt arbetande lärare. Vid ett sådant här tillfälle stannar man upp och ser plötsligt nya saker. Ja, jag är verkligen stolt över er.

Den här forskningscirkeln utgör också den lilla, mindre gruppen i den större som deltar i alla forskarstödda seminarier som åhörare. Barbro Westlunds föreläsning från i måndags 3/2 är en av dessa föreläsningar och som jag hoppas att ni har noterat så kan ni se den fram till fredag 14/2. Själv tycker jag att det är toppen att det går att sprida föreläsarnas kloka ord till alla er lärare som inte får plats vid seminarierna.

Ni hittar förstås webbreportaget på Skolvärldens webb: Så funkar en forskningscirkel

Ett stort tack till er alla och att ni ställde upp på att bli filmade. Tack Helen och Anette (Hässelbygård), Petra och Anna (Norra Ängby), Cecilia och Tove (Nya Elementar), Jessica och Susanna (Skarpatorp), Maria och Susanne (Skarpnäck), Åsa och Jenny (Slättgård), Susanne och Eva (Solhem), Karin och Jonas (Årsta) samt Gunilla och Kina (Hökarängen och Skönstaholm).

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!

Att läsa världen

är karakteristiskt för metoden som inte är någon metod utan mer av ett förhållningssätt, nämligen critical literacy. Det handlar om att ha ett handlingsinriktat, kritiskt och undersökande förhållningssätt när man läser. Det räcker inte med att bara läsa eller förstå utan det innebär också att man formulerar sin kunskap, skriver, uttrycker sig, spelar in något eller på något sätt går vidare i handlnig. Critical literacy härrör från Repertoarmodellen eller The Four Resources Model, en australisk tankemodell. Grundstommen är att barnet är:

  1. kodknäckare
  2. textskapare
  3. textbrukare
  4. en kritisk läsare

 Dessa fyra funktioner samspelar och är igång samtidigt. Detta synsätt påverkar förstås hur olika läs- och skrivpraktiker gestaltar sig i undervisningen.

Critical literacy lägger fokus på texters innehåll. Faktorer som makt, kön, klass och etnicitet studeras i förhållande till text och läsare. Här kan man tala om att intersektionen, skärningspunkterna, mellan dessa begrepp och läsare/läsande är avgörande. Olika perspektiv och sätt att tänka möts tillsammans med det sociologiska och genusvetenskapliga begreppet intersektionalitet. Läsaren förutsätts läsa mellan och bortom raderna och tolkningar leder till en kritiskt granskande och en reflekterande syn på texter, deras syfte och budskap. Förresten – vill du ha en närmare definition med praktiska exempel på hur man kan använda begreppet intersektionalitet så hör med mina bloggande kolleger Emma och Pernilla för bloggen ”Jämställd undervisning”!

Du kan läsa mer om detta förhållnings- och arbetssätt och hur det kan användas med yngre barn i boken ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö, 2012). Några andra som skriver om critical literacy är forskarna Ulla Damber och Berit Lundgren. Du hittar en artikel om om detta i Svensklärarföreningens tidskrift nr 3, 2013. En annan bok som handlar om detta är ”Doing Critical Literacy” av Hall (2013). Jag har just beställt båda böckerna och väntar nu otåligt på att få läsa mer om critical literacy.

“Not for me”

sa pojkarna när de i parken erbjöds böcker av författaren Ian McEwan. Christina Hoff Sommers, docent i filosofi,  skriver aktivt i olika sammanhang och problematiserar pojkars och unga mäns försämrade läsning och svagare skolresultat. Hon presenterar uppgifter på att unga män idag är i minoritet bland dem som tar universitetsexamina på olika nivåer. Hon har skrivit ett flertal böcker om bl.a. pojkar och pojkars läsning. Bokexempel: (2013; 2a upplagan)  ”The War Against Boys: How Misguided Policies are Harming Our Young Men”.

Bakom faktum att dagens pojkar och män läser mindre men också sämre samt har sämre skolresultat ligger många olika orsaker. I en intervju svarar hon att ”Today’s classrooms tend to be feelings-centered, risk-averse, competition-free, and sedentary”. Fritt översatt säger citatet att våra klassrum är inriktade på känslor och med litet utrymme för risktagande, saknar tävlingsinslag och karakteriserars av stillasittande. Detta ligger enligt Hoff Sommers pojkarna i fatet.

I England, Canada och Australien ska det finnas särskilda program för att uppmuntra och stärka pojkars läsande. Dessa omfattar t.ex.:

  1. mer pojkvänliga läsuppgifter (t.ex. science fiction, fantasy, sport, spion- och krigsböcker)
  2. mer ledig tid under skoltid för att ge utrymme till lek och fysisk aktivetet
  3. kampanjer för att uppmuntra en mer manligt inriktad litteracitet
  4. fler manliga lärare som förebilder

Det australiska programmet är “Success for Boys” och genomfördes runt 2005-2009. Totalt ska runt 1600 skolor ha fått extra medel för att satsa på pojkars läsande.

Christina Hoff Sommers ger tre råd för att få pojkar att läsa:

  1. återinför pauser och ledig tid under skoldagen
  2. gör pojkar till läsare
  3. utgå från pojkars/ett manlig synsätt

Pojkar behöver mer tid och utrymme för att röra på sig och ”tumla runt”. Vi behöver erbjuda dem texter och uppgifter som fångar deras nyfikenhet och utgår från deras intressen. Här ger hon som exempel webbsidan Guysread.com. Bakom denna webbsida står Jon Scieszka, författare och First National Ambassador of Young People’s Literature. Du kan läsa om Jon Scieszka i en artikel i New York Times från 2008 där han intervjuas om sin roll som First National Ambassador of Young People’s Literature.

I den här filmen presenterar hon en del av sina förslag.

Pojkars läsning och sjunkande resultat är en mycket viktig fråga. Därtill ett diskussionsämne. Det enda jag känner mig säker på är att det inte finns några enkla lösningar!

Blir du nyfiken och vill läsa mer och ta del av hennes argumentation så hittar du texteroch information på: http://www.aei.org/scholar/christina-hoff-sommers/ 

Här hittar du också många kommentarer från läsare.

Vilka är dina erfarenheter? Hur anser du att vi ska lägga upp undervisningen och förhålla oss för att få pojkarna ”tillbaka på banan”? För nog är läsning och läskompetens en livsviktig färdighet!? Och hur förstår du henne när hon talar om ”male imagination”? Ovanpå detta kan vi ju lägga till ett kulturellt perspektiv. Hur kan vi förstå ”male imagination” i olika kulturer?

Några av er läsare kommer jag att träffa på onsdag och det ser jag fram mot! Det finns en del att diskutera runt genus och litteracitet!

Textrörlighet

- är det bekant? Skolverket använder begreppet i många av sina texter som handlar om läs-, skriv- och språkutveckling; gärna tillsammans med termerna (orden) elevnära och anpassning. Barbro Westlund understryker  i sin bok ”Att undervisa i läsförståelse” vikten av att vi gör de centrala ämnesbegreppen till våra och faktiskt använder dem när vi diskuterar ämnet. Vad står då textrörlighet för?

Textrörlighet är när läsaren rör sig både framåt (framåtriktad textrörlighet – man använder det man redan läst eller skrivit för att förstå det som kommer längre fram ) och bakåt (bakåtriktad textrörlighet – man kan använda det man just läst eller skrivit för att fördjupa sin förståelse av det man läst eller för att förändra det man skrivit ) i texten. En textrörlig läsare gör kopplingar till sig själv, till andra texter och/eller till vad som händer i världen (utåtriktad textrörlighet). Textrörlighet står alltså för en rörlighet både inom och mellan texter men också förmågan att gå ut från texten och koppla innehållet till egna erfarenheter och förkunskaper. Den handlar också om att förstå hur olika författare beskriver samma sak eller något liknande.

Förmågan att ”röra sig i texter” ses som en viktig aspekt för utveckling av läs- och skrivförmågan. Den grundas redan hos det lilla barnet i de muntliga samtalen. Därför är det viktigt att ge möjligheter till att samtala, läsa och skriva i många och varierande sammanhang.

Vi kan också tala om textrörlighet som:

  • Textbaserad rörlighet vilket innebär att eleven talar om texten på ord- sats eller heltextnivå. Han eller hon kommenterar innehåll i texten på en såväl ytlig som djupare nivå.
  • Utåtriktad textrörlighet syftar på elevens förmåga att associera utifrån en text till andra texter, egna erfarenheter  och upplevelser.
  • En interaktiv rörlighet avser förmågan att reflektera över textens struktur, funktion, syfte och mottagare.

Textrörlighet berör även skrivande.

Har du några termer eller begrepp du skulle vilja få utvecklade och/eller förklarade? I så fall är du välkommen att mejla mig dem.

Skrivandets betydelse för läsförståelsen

Helglektyren är en amerikansk meta-studie av skrivandets betydelse för läsförståelsen. Den är en av många rapporter och meta-studier som har getts ut och ges ut av amerikanska Alliance for Excellent Education som är en ”…national policy and advocay organization…” som arbetar för elevers förbättrade resultat. Finansieringen sker med stöd av Carnegie Corporation of New York, en stiftelse som beviljar medel för forskning och vetenskapliga rapporter. Jag har nu tre spännande rapporter nedladdade som väntar på att bli lästa. Dessa är: ”Reading next”, ”Writing next” och ”Writing to Read”. Den sista handlar om hur skrivande förbättrar läsförståelsen. Än har jag bara hunnit snabbt titta på den men nu är det dags att börja läsa med pennan i handen! Vill du också läsa?! Du hittar den på webben för Carnegie Corporation of New York.  Ja, du hittar de andra rapportena där också. Trevlig helg!

Fredag

och det är strax tid att gå hem. Den här veckan har jag startat en kurs runt bedömning med Skolverkets stödmaterial ”Nya Språket lyfter”. Vi kommer att träffas vid fyra tillfällen och det känns väldigt bra redan nu! Vi jobbar oss igenom materialet, diskuterar kursplanen i relation till vad forskning säger och litteracitetsbegreppet men gör också bedömningar i praktiken. Deltagarna har som uppgift att följa, observera, reflektera runt samt bedöma minst 2 elever var. Detta sker med stöd av Nya Språket lyfter samt givetvis i förhållande till kursplanemålen för de aktuella eleverna. Givetvis blir det ett rikt erfarenhetsutbyte på området. Det är så roligt att diskutera och utbyta erfarenheter med erfarna kollegor, det tycker vi alla!

Trevlig helg!

få lärare klarar att bedöma multimodala verk

detta enligt författarna till boken Assessing New Literacies (förf. Burke & Hammett). Medier är idag i allt högre grad multimodala vilket betyder att innehållet förmedlas genom text, tal, bild och ljud som kombineras och kompletteras med rörlighet, hypertexter och  interaktivitet. I multimodala verk är det inte längre författaren som ensam leder läsaren/besökaren framåt utan läsaren/besökaren väljer själv i stor utsträckning sin väg i ”läsandet”. Redan skapelser av mycket unga elever i t.ex. Book Creator (en app för iPad) utmärks av detta. Burke & Hammett skriver att lärare generellt är ovana vid att bedöma och värdera multimodalt berättande; här är det inte bara hur texten är skriven som är viktigt utan också hur bilder, ljud, länkningar och rörligheten tillsammans förmedlar berättelsen/budskapet. Bilder kan säga saker som inte framgår av texten, ljudet kan förstärka och färger kan framhålla eller tona ner effekter. Författarna lyfter vikten av att utveckla test som mäter mer komplexa kogntitiva färdigheter och mål på högre nivåer som exempelvis provlemlösning. Traditionella test fungerar inte vid bedömning av multimodala verk. I boken beskrivs också flera alternativa bedömningsramar för just multimodala verk.

Tittar man på det centrala innehållet i Lgr 11 så förväntas elever redan i åk 1 – 3 kunna läs och skriva texter där ord och bild samspelar. Berättande texter och sakprosatexter ska också erbjuda ”texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, interatkiva spel och webbtexter.”

Läsinlärningsmetoden ASL (att skriva sig till läsning) innebär att eleverna redan från början arbetar multimodalt när de börjar skapa sina egna berättelser med text, bild och ljud. Vår, vi lärares, utmaning blir att lära oss bedöma alster där just text, bild och ljud samspelar och bedömningen bygger på helheten och inte enbart enstaka delar.

Som du förstår så var det en intressant och tankeväckande bok som är värd att läsa!

Lotta Edholm bloggar om Språkpaketet!

Språkpaketet är en satsning över tre terminer för lärare i F-åk 3 och innehåller flera delar. Här kan du se vad Lotta Edholm skrev: Lotta Edholms blogg

Språkpaketet beskrivs också kort på Mediotekets webbsida: Språkpaketet

Vi har nyss slutfört det första Språkpaketet, nämligen Språkpaket 2012, och just nu arbetar vi med Språkpaket 2013. Utvärderingen av Språkpaket 2012 gav oss mycket bra respons och visade att satsningen var mycket uppskattad. Det visade sig både i utvärderingen och vid de avslutande presentationerna att Språkpaketet lett till att eleverna presterade bättre i läsande och skrivande, att  lärarna aktivt arbetat med att utveckla sin undervisning och ägnat mer tid åt samarbete och gemensamt erfarenhetsutbyte. Vi filmade de avslutande lärarpresentationerna och arbetar med att redigera en kort film med glimtar från detta tillfälle.

Önskar du att just du och din skola fick delta? I så fall tycker jag att du talar med din rektor om saken. Det är grundskolecheferna som föreslår och utser de skolor som ska delta. I början av vårterminen 2014 är det dags att välja de 7 skolor (runt 50 lärare) som ska delta i nästa  omgång.

Svenska Akademiens svensklärarpris 2013

har gått till bl.a. Marie Trapp, Nyköping. Ett stort GRATTIS till Marie. Vem är hon? Jo, hon är en av de lärare som skriver på den bok som projektet ”En läsande klass” ger ut våren 2014.  De är två lärare som skriver den del som beskriver undervisning i läsförståelsestrategier för åk 1 – 3. Motsvarande del för åk 4 – 6 skrivs av våra kollegor Malin, Malin och Malin på Sätra. Det måste ju bara bli bra, eller hur?!

Vill du läsa om priset och de som har fått det så klicka här: Svenska Akademiens svenskalärarpris 2013.