Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
läs- och skrivutveckling

Det här har du inte hört än!?

Skolverket håller på att ta fram ett kompletterande bedömningsstöd för åk 1-3 med titeln ”Bedömningsstöd i årskurs 1-3”. Titeln är förstås fortfarande ett arbetsnamn. Regeringsuppdraget är att utarbeta och implementera ett tydligt och konkret bedömningsstöd för uppföljning av elevernas kunskaper i läs- och skrivutveckling samt matematik. Fortsättningsvis skriver jag bara om läs- och skrivutvecklingen i och med att det är det som är mitt uppdrag. Syftet är att tidigt identifiera dels elever som riskerar att få eller har svårigheter inom läs- och skrivutveckling men också för att ge elever extra stimulans. Bedömningsstödet ska identifiera så kallade kritiska punkter och det är uppbyggt utifrån en förväntad progression i läs- och skrivutvecklingen i årskurs 1-3. Bedömningsstödet är planerat att publiceras under våren.

En styrka i detta bedömningsstöd är att det relaterar till NSL, Nya Språket lyfter. Bedömningsstödet kan användas fristående men lika gärna tillsammans med NSL. Här gäller det för punkterna A-C i NSL. Bedömningsstödet kommer att innehålla konkreta exempel på elevläsningar och elevtexter tillsammans med analyser av dessa som läraren kan använda som jämförelse vid bedömning av de egna elevernas läs- och skrivutveckling. Utgångspunkten för materialet är att läraren med stöd av sin analys ska anpassa undervisningen efter de behov som finns hos enskilda elever och i klassen i stort.

Har då detta bedömningsstöd inga svagheter? Det jag personligen ser som en svaghet är att man inte mäter elevers förmåga att resonera kring texter som läses upp. Texter som nybörjarläsare läser har sällan särskilt utmanande innehåll. Dessa texter innehåller korta, vardagsnära och högfrekventa ord med ett innehåll som också är lätta att känna igen sig ifrån vardagsnära situationer. När läraren däremot läser högt för elever i de första skolåren kan dessa texter innehållsmässigt vara tankemässigt, kognitivt, utmanande och användas till gemensamma samtal där läraren kan modellera hur man kan tänka kring texter. Jag har i och för sig inte sett materialet än, det är ju inte klart, men det lät inte som om denna aspekt bedöms i bedömningsstödet.

En annan svaghet är att det i nuläget inte blir några elevexempel på flerspråkiga elever läs- och skrivutveckling.

Du som undervisar i åk 1-3 får hålla utkik på Skolverkets webb efter detta nya bedömningsstöd! Det sägs komma under våren. En första blänkare hittar du här.

Nu har vi börjat!

Ja, det är ett helt år sedan jag lovade att det skulle komma en film för att introducera NSL, Nya Språket Lyfter. Nu har vi påbörjat arbetet!

Syftet med filmen är att den ska fungera som en introduktion för lärare som vill börja använda NSL för bedömning av elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Filmen innehåller intervjuer med lärare, elever samt ger glimtar från klassrumsgolvet. 

 

ME TH

Det tar sin tid för just när vi hade avsatt tid för att ta itu med redigeringen så renoverades vårt redigeringsrum efter en vattenskada. Nu har vi i alla fall börjat arbeta med redigeringen!

Något du tycker är viktigt att filmen tar upp?

 

 

 

Tjänsteärende

Igår morse (tisdag) knappade jag in tjänsteärende som autosvar i frånvarohanteraren för mejl. Vad döljer sig då bakom detta? Jo, två härliga heldagar med allra bästa kamraterna i NCS referensgrupp. Dussinet har blivit 13 och vi representerar olika delar av landet. Anna värmde upp oss med senaste nytt om Läslyftet. Jag säger bara – det kommer mer…snart… Håll koll på portalen så håller du dig uppdaterad. Länken är: Läs- och skrivportalen.

Bevaka att ni inte missar att söka till utbildningen för språk-, läs- och skrivutvecklare. Sista datum är den 20e mars, dvs. nästa vecka! Utbildningen erbjuds av NCS, Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling, i samarbete med Läslyftet. Utbildningen vänder sig främst till huvudmän som vill ha stöd att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och det är också huvudmännen som ansöker och anmäler språk-, läs- och skrivutvecklare till utbildningen. Läs mer här: utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare.

Tisdagens goodiebag innehöll det uppdaterade och rykande färska stödmaterialet Kvalitetsarbete i praktiken  (2015) och elefantkolor. En alldeles särskild sorts chokladkola som är svår att hitta och som Erica bjöd oss på. Gruppen har nämligen en alldeles särskild förkärlek för elefantkolor. Tack Erica! Tack Anna för stödmaterialet.

Vi ägnade merparten av tisdagen åt erfarenhetsutbyte kring de utvecklingsarbeten nätverksdeltagarna har arbetat med. Vi hade alla förberett presentationer. Mycket intressant och tankeväckande kommer upp. Från Lindas presentation tog jag med mig tankar kring de fyra interaktionsmodeller de arbetar med i Malmö; EPA, expertgrupper, samtalsmodeller och responsgrupper. Personligen kopplar jag dem lika mycket till lässtrategiundervisning. Dessa interaktionsmodeller ingår i mina kurser kring att undervisa i läsförståelse. Linda frågade oss också om vi anser att det är något som skiljer mellan begreppen läsinlärning och läsutveckling? Något att fundera över och gräva vidare i. Kanske kan du hjälpa mig med den frågan!?

Ja, nu ser jag fram mot att få ta del av fler presentationer! Själv ska jag berätta om vår forskarstödda seminarieserie som jag arbetat med under två år. Min frågeställning rör hur man skapar långsiktighet i en sådan satsning.

broschyr

Bloggen i NCS nyhetsbrev 1/2015!

Du prenumererar väl på NCS nyhetsbrev? Här hittar du en blänkare om min blogg, närmare bestämt inlägget med de filmade föreläsningarna med de senaste fyra forskarna och deras föreläsningar. Jätteroligt att de får en större spridning än till bara Stockholmslärare, eller hur!? Du har väl tagit chansen att se de filmade föreläsningarna? Du har till mitten av mars på dig. Det är inte var dag man kan se dessa fyra forskare föreläsa. Tänk så bra att kunna titta den dag och tid man bestämmer själv. De forskare det gäller här är Christina Olin-Scheller, Katharina Andersson, Karin Jönsson och Barbro Westlund. Ingen dålig kvartett!

För dig som ännu inte har prenumererat på NCS nyhetsbrev så hittar du en länk längst ner på NCS sida. Adressen till sidan är: NCS nyhetsbrev. Du länkas vidare till en sida som ser ut så här (bilden är länkad så du kommer direkt till rätt sida):

NCS nyhetsbrev prenumerera

Så här ser det ut på NCS sida för nyhetsbrevet. Förkortningen NCS står för ”Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling”. Sedan 2008 finns centrumet på Skolverket. När du ändå besöker NCS sida så passa på och läs om vad NCS gör och har gjort. Det är nämligen en hel del!

NCS nyhetsbrev2

 

Varje dag något nytt!

Igår torsdag 22/1 fick vi en duvning om ungas läsande och skrivande i ett föränderligt medielandskap av Christina Olin-Scheller, professor vid Karlstads universitet.

Igår vidgade jag också mitt ordförråd med en del nya begrepp. Jag lärde mig inte bara betydelsen utan fick orden insatta i olika sammanhang. Orden ingår liksom i ett gigantiskt nätverk med andra ord och begrepp jag har mött i mitt arbete. En del har sin betydelse tydligt utmejslad och andra är fortfarande lite luddiga och diffusa.

Konvergenskultur handlar om en deltagarkultur då vi både läser och skriver i en sådan utsträckning att det i slutändan blir svårt att dra gränsen till vem som egentligen är upphovsmakare till ett alster. Den som läser och skriver här kan benämnas prosument och är någon som både själv producerar och konsumerar, i det här sammanhanget handlar det om att skriva och läsa texter. När man talar om konvergenskultur och prosumenter blir det intressant att utveckla begreppen plagiera, imitatio och intertextualitet. Jag är själv fortfarande osäker på var gränserna går i praktiken. Christina gav oss exempel från fanfiction. Dessa gällde när elever skriver alternativa fortsättningar och/eller nya avsnitt om Harry Potter. Det finns särskilda forum där skrivarna lägger upp sina texter men också diskuterar dessa i diskussionstrådar. På så vis får de respons men också en chans att utveckla hur de tänkte och varför. Spännande exempel som gjorde mig nyfiken på att börja googla fram sådana forum.

Ett annat nytt uttryck jag lärde mig var wikipetter. En wikipetter är någon som alltid tar reda på allt genom att snabbt googla fram svaret. Christina menade att en del av oss, i alla fall många av de yngre, har mobilen som en förlängning av armen. Då är det också lätt att söka svaren på nätet. Hur går det då med källkritiken för en wikipetter? Christina gav oss ett underbart exempel på en uppgift som utfördes av en grupp elever på ett byggprogram någonstans i Värmland. Titta på föreläsningen så får du höra den historien. Det är den värd!

Christina visade under sin föreläsning två korta Youtube-filmer. I och med att Youtube-filmerna inte finns med i vår inspelning så lägger jag upp dem separat.

Den första har anknytning till våra yngsta. Titeln för denna är: This one works.

Den andra var avslutningen på Christinas föreläsning. Den visar ett exempel på elevers förmåga att berätta en historia. Eleverna som gjorde filmen ingår i en av hennes studier. När man ser antal visningar förstår man att eleverna ångrade att de lät skolan lägga upp den! Titeln för denna är: Late to school.

Christina har förstås skrivit flera böcker. Jag blev nyfiken på hennes bok om fanfiction med titeln Författande fans (2010, Studentlitteratur).

Författande fans

 

 

 

 

 

En annan bok som kommer ut om någon vecka är Svensk forskning om läsning och läsundervisning (2014, Gleerups). Christina är tillsammans med Michael Tengberg redaktörer för boken. I boken bidrar 17 svenska läsforskare med analyser och skolans läspraktiker och ungas läsning och tolkning. Den sägs erbjuda en fördjupning inom flera områden och det är något jag skulle uppskatta. Det måste ju vara något för mig! En måste läsa…, eller hur!?

Här hittar du Gleerups beställningsblad för boken.

sv forsk bokbild

 

 

 

Kan pojkar skriva?

Därom råder olika mening. Enligt resultat i nationella ämnesproven för åk 3 går det inte så bra: i alla fall inte jämfört med flickors skrivande. Samtidigt har vi nu Katharina Anderssons avhandling Visst kan pojkar skriva! som presenterar andra resultat.

På måndag 12/1 föreläser Katharina Andersson utifrån sin avhandling Visst kan pojkar skriva som bygger på hennes studier av pojkars skrivande. Katharina Andersson är fil.dr. och lektor vid Högskolan i Gävle där hon undervisar i läs- och skrivundervisning inom ämnesgruppen i Svenska språket.

Avhandlingen bygger på tioåriga pojkars texter i nationella ämnesprovet åk 3 och de skrivkompetenser som kan utläsas när inte läroplanens kursplaner styr bedömningen av textens innehåll. Pojkar sägs vara de som presterar sämst vid en jämförelse med flickor. För att visa några av pojkarnas skrivkompetenser används begrepp som intertextualitet, multimodalitet och mottagarmedvetenhet.

”Centrala resultat i avhandlingen är att pojkarna som skriver texter på ett nationellt prov kan skriva i minst två genrer utan att blanda dem eller göra mellanformer och att pojkarna har stor kunskap om andra texter och har stor rörlighet mellan olika slags texter, lästa och sedda texter från teve, film, dator, böcker, spel och tidskrifter, till och med under ett så kulturellt kring gärdat tillfälle som ett prov. Texter som pojken har kunskap om från andra tillfällen kan helt implicit infogas i pojkens egen text, eller explicit skrivas med namn på huvudperson, titel eller annat utpekande. Dessa texter skrivs för att uttrycka och beskriva det provets rubriker anger.” (svenskt abstrakt, Skolporten 2014-08-29)

Intresserad? Det finns ett halvdussin platser lediga.

Datum och tid: 12/1 2015, Insikten 14.30-17.

Lokal: Hantverkargatan 2F (Insikten)

Anmälningslänk: https://websurvey.textalk.se/start.php?ID=79927

Läs mer om avhandlingen på Skolporten: Visst kan pojkar skriva!

 

Ett dussin bloggar ligger i startblocken!

Här ser du ett litet axplock av bloggar från bloggkursen QB, Quadblogging. Några namn att lägga på minnet är Hägern, Orion Gröndal, Mellanbloggen, Skarpa, Kristallerna, Turkoserna, Hjulsta grundskola, 8DS bokblogg, Mellan raderna, Litteraturreflektioner. Ja, fler kommer upp mycket snart. Som sagt, vi har fortfarande fötterna kvar i startblocken! Läxan till vårt andra kurstillfälle är att alla ska ha skapat grundbloggen samt lagt upp några rader ”Om oss”. Ni minns säkert från tidigare blogginlägg att detta är bloggens programförklaring där de som skriver, syfte, mål och innehåll presenteras. Quadblogging är en kurs där vi skapar innehållet tillsammans. Eleverna kommer att skriva inlägg och ge varandra respons under respektive lärares ledning. Vilka moment jag kommer att gå igenom är inte helt bestämt för det beror på deltagarnas behov och önskemål. Jag räknar med att jag själv kommer att lära mig mycket genom att leda denna kurs. Tänk vilket drömjobb jag har! Jag LÄR NYTT varje dag i mitt arbete!

När vi kommit igång kommer även ni läsare av denna blogg att få namn och adresser till alla bloggande klasser i Quadblogging-kursen. Vi hoppas att även ni kommer att skriva respons på våra inlägg. Erkänn att du längtar efter att få se och läsa dessa bloggar!?

QB ex2_140927Ovanstående skärmdumpar från några av bloggarna som står på startlinjen till att börja blogga kommer med all säkerhet att se mycket annorlunda ut längre fram. Det är den förvandlingen från puppa > till larv > till fjärilar som flyger fritt som jag har som mål att dokumentera. Som en del i den processen kommer jag kontinuerligt att samla skärmdumpar och lägga upp som collage.

Goda, självständiga läsare

respektive svaga, osjälvständiga läsare!? Min erfarenhet är att vi, lärare, ofta talar om våra elever som goda respektive svaga läsare alternativt starka respektive svaga. Barbro Westlund (2012) föreslår termerna expertläsare respektive novisläsare för att understryka att läsfärdighet är något som utvecklas. Ja, det är till och med färskvara. Läser vi mindre under en period så blir vi alla lite ringrostiga som läsare. Läser vi mer så flyter läsningen lättare, bättre och med mindre ansträngning.

Vad kännetecknar då dessa två grupper?

goda självständiga läsare_140819

Muskingum Colleges översikt av vad som kännetecknar goda läsare och svaga läsare. Läs mer i ”Läsdidaktik” sid. 110 ff, Roe (2014).

Tabellen ger oss en översikt av flera perspektiv på kännetecknen för goda, självständiga respektive svaga, osjälvständiga läsare. De mest typiska kännetecknen för de två grupperna läsare presenteras i var sin kolumn. Dessa är i sin tur indelade i de tre faserna: före, under och efter läsningen.

Den här översikten fokuserar på lässtrategier som är nödvändiga för att förstå texter som är mer avancerade utifrån språk, innehåll och textens längd. En mängd faktorer gör en text svårare alternativt lättare att läsa och förstå. Faktorer som spelar in är exempelvis förkunskaper om ämnet, antal okända eller lågfrekventa ord, sats-/meningsbyggnad, för att läsa texten och i vilken utsträckning metaforer används. Givetvis kan yttre faktorer som läsmiljö och liknande spela in samt personliga egenskaper som förmåga till att fokusera, intresse, motivation och uthållighet.

När vi tittar på de termer som används för att beskriva respektive grupps kännetecken ser vi att dessa också motsvarar olika lässtrategier. Här kan du jämföra de lässtrategier som jag listade i tabellöversikten i mitt förra blogginlägg. Gemensamt för strategierna som de goda, självständiga läsarna använder är att dessa innebär att läsaren har en god metakognitiv kompetens. Detta betyder att läsaren klarar att kontrollera sin egen läsning, dvs. vet när denne förstår och inte förstår samt vilka strategier/verktyg man kan använda i det senare fallet. En god läsare läser också texter på olika sätt beroende på syfte och svårighetsnivå.

PS. Glöm inte att fenomenet med att vara en god eller svag läsare ligger på en glidande skala! Vi kan vara goda läsare av en text men svaga läsare när vi läser en annan text.

Så funkar en forskningscirkel

är namnet på Skolvärldens webbreportage om forskningscirkeln Litteracitet < > Framgångsfaktorer < > Multimodalitet, som jag leder. Skolvärldens reporter och filmare besökte oss i forskningscirkeln vid en av våra träffar före jul. Jag och några deltagare blev också intervjuade. När jag såg reportaget blev jag alldeles varm om hjärtat. Vilka ambitiösa och kloka lärare vi har! I vardagen är det som att man inte riktigt hinner se allt bra som görs i skolan och alla hårt arbetande lärare. Vid ett sådant här tillfälle stannar man upp och ser plötsligt nya saker. Ja, jag är verkligen stolt över er.

Den här forskningscirkeln utgör också den lilla, mindre gruppen i den större som deltar i alla forskarstödda seminarier som åhörare. Barbro Westlunds föreläsning från i måndags 3/2 är en av dessa föreläsningar och som jag hoppas att ni har noterat så kan ni se den fram till fredag 14/2. Själv tycker jag att det är toppen att det går att sprida föreläsarnas kloka ord till alla er lärare som inte får plats vid seminarierna.

Ni hittar förstås webbreportaget på Skolvärldens webb: Så funkar en forskningscirkel

Ett stort tack till er alla och att ni ställde upp på att bli filmade. Tack Helen och Anette (Hässelbygård), Petra och Anna (Norra Ängby), Cecilia och Tove (Nya Elementar), Jessica och Susanna (Skarpatorp), Maria och Susanne (Skarpnäck), Åsa och Jenny (Slättgård), Susanne och Eva (Solhem), Karin och Jonas (Årsta) samt Gunilla och Kina (Hökarängen och Skönstaholm).

Yes! De är här.

Jag tänker på böckerna om critical literacy som jag beställde för ett tag sedan. Den ena boken är ”Glädjen i att förstå” (Jönsson & Bergöö 2012) och den andra är ”Doing critical literacy” (Janks m.fl. 2013). Enligt baksidestexten för ”Glädjen i …” så ligger fokus på ett demokratiskt och kritiskt språkarbete kring sociala rättvisefrågor för yngre barn. Barnen undersöker olika typer av texter med fokus på makt, genus, etnicitet och rättvisa. Utgångspunkten är intersektionell. Vem är det som talar i texten? Vad säger texten oss? Varför? Skulle det kunna vara på något annat sätt?

I ”Doing critical literacy” utlovas konkreta didaktiska tips på hur jag kan omsätta teori till praktik i undervisningen. Boken utgår från ett socio-kulturellt perspektiv där frågan om makt utforskas. Relationen mellan språk och makt leder oss till frågor runt hur texter påverkar oss socialt.

Leigh Hall, forskare och lärarutbildare, har utforskat ämnet critical literacy. En av hennes artiklar, ”Critical Reading Texts, What Students Do and How Teachers Can Help”  har ingressen

 ”Using the classroom as a space to consider and test out changes in beliefs, gender roles, and power structures can provide students with an opportunity to take control over how they shape their own and one another’s lives in a safe environment.”

Artikeln avslutas med förslag på hur lärare kan modellera arbetet med critical literacy via texter som är provocerande och/eller skrivna utifrån olika synsätt. Genom att lärare ”tänker högt” under sin högläsning kan eleverna få syn på och uppmuntras till samtal runt frågor som tar upp exempelvis könsroller och maktstrukturer.

Lät detta främmande och svårt? Börja då med att läsa boken ”Glädjen i att förstå”. I och för sig har jag bara kommit till sidan 32 men det har redan gett mig nya infallsvinklar och tankar. I artikeln av Hall hittar du också förslag på ett antal böcker som vänder sig till lärare och syftar till att introducera förhållningssätt och tankar runt critical literacy.

 En fördel med att pendla dryga timman till och från jobbet varje dag är att jag hinner läsa en hel del!