”Att lära av de bästa”

är titeln på en rapport från ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, en grupp under Finansdepartementet.

Johannes Åman, författare till ESO-rapport och till vardags ledarskribent på Dagens Nyheter, analyserar i rapporten den svenska skolans problem i ett internationellt forskningsperspektiv. Är du intresserad av att höra honom presentera rapporten så gör han det på torsdag 19/4. Du hittar uppgifter om plats och tidpunkt här.

Rapporten samt en webbsädning från 29 november -11 då rapporten presenterades första gången hittar du på ESO:s webb.

 

Nyfiken på ”Vilka elever kommer till vår skola?”

Pilotprojekten genomfördes i en satsning på NCS, Nationellt Centrum för läs-, skriv- och språkutveckling, Skolverket. Stockholmsskolorna som deltog fick stöd och handledning av Gunilla Molloy, docent vid Stockholms universitet, i planeringen och genomförandet av sina projekt.

Nu kan du anmäla dig till presentationen av pilotprojekten inom projektet ”Vilka elever kommer till vår skola?”: Anmäl dig här på PS!
eller via denna direktlänk.

 Du får möta kollegor från: Aspuddens skola, Matteusskolan, Lillholmsskolan och S:t Örjans ro.

 Projekten som presenteras är:

  1. Annorlunda – Unik. Hur samtalar man om läsande och skrivande och om texter som läses och skrivs? (Aspudden)
  2. Nu blev SO:n fett lätt. Hur arbetar vi med elevernas lästa och skrivna SO-texter? (Lillholmsskolan)
  3. Hemma blev hemlös. Hur ges eleverna möjlighet att känna sig delaktiga i läs- och skrivundervisningen? (Matteusskolan)
  4. Man skulle skriva egna historier, sitta på en hård trästol. Det var verkligen tråkigt. Vilka elever kommer till vår skola? (S:t Örjan)

Håll med om att det låter spännande!?

Var och när? – 8/5 kl. 15-17.30 på Medioteket.

 

När uppgifter ger energi

På sista handledningsträffen för gruppledarna i pilotprojektet ”Vilka elever kommer till vår skola?” kommenterades just fenomenet att dessa träffar har gett energi och upplevts mycket stimulerande. Trots nationella ämnesprov, utvecklingssamtal och flera andra tidskrävande och konkurrerande uppgifter så har just dessa pilotprojektets träffar gett och inte ätit energi. Före påskdagarna kommer alla deltagande pilotprojekt att ha skickat in sina abstracts och handlingsplaner och då kan jag sätta ihop programpunkterna för 8e maj. Du kommer väl och tar del av pilotprojektens erfarenheter och resultat! Nästa vecka hoppas jag att inbjudan kommer upp i PS kalendarium.

MEN först ska jag ha några dagars påskledigt. GLAD PÅSK önskar jag er alla!

Tack alla som lyssnade på min föreläsning i eftermiddags!

Tack för engagerade inlägg och ett aktivt deltagande. Det är jätteroligt att föreläsa för deltagare som er! Ni kom med många bra frågor och reflektioner som jag har tagit med mig. Nu funderar jag över vad mer jag kan presentera framöver. Kanske en repris på dagens föreläsning, kanske en ny variant där jag presenterar avhandlingar, rapporter och aktuell forskning inom läs- och språkområdet. Har du något förslag?

Intresserad av Tarja Alatalos disputation?

Jag har tagit upp Tarja Alatalos avhandling tidigare i bloggen. I helgen råkade jag surfa in på en videoinspelning av disputaionen. Kanske får du en stund över under påsken och känner för att luta dig tillbaka och titta på den? I så fall hittar du den på följande länk: Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3 Om lärares möjligheter och hinder.
Här hittar du också avhandlingen om du blir så nyfiken att du vill gå vidare och läsa den.

Temat ”skicklig lärare” är ju högst aktuellt. Stockholm stad erbjuder nu ett meriteringsprogram för ”yrkesskicklig lärare”. Kostar dock en slant. Du kan läsa om det på intranätet.

Sugen på att uppdatera dig inom aktuell forskning?

Måndag den 23 april berättar ett antal forskare 15 minuter vardera om sina spännande studier. Det handlar om allt från lärarrekrytering till datorspel, läs- och skrivinlärning och lärarkompetens.

Stockholms universitet: Aula Magna, Frescati.
Måndag 23 april kl 16.00-18.30.
Kostnadsfritt och öppet för alla.

Du kan läsa mer om evenemanget på: Stockholms universitets forskning om skola och utbildning

Vilka elever kommer till vår skola?

Imorgon har Stockholmsgruppen sin sista handledningsträff  med Gunilla Molloy, docent i svenska, Stockholms universitet. Sedan ska presentationer, rubriker och abstracts vara klara. 27e april är det presentation i parallellform för alla de ca 40 skolor som har deltagit. Detta sker ute på Radisson Blue på Arlanda. 8e maj kommer grupperna från Stockholm, sju stycken, att presentera för oss lärare i Stockholm. När allt är klappat och klart lägger jag upp information och anmälningsformulär i kalendariet på PS, PedagogStockholm.

En av skolorna som deltar i projektet omnämndes i DN förra veckan. Läs artikeln: Läsförståelsen sjunker när skolan segregeras.

Är du nyfiken på att ta del av övriga 7 Stockholmsprojekt så bevaka 8e maj i kalendariet.

Att ha tillräckliga kunskaper

Jag sökte efter gamla fakta och ögonen föll på en avslutad granskning av språk- och och kunskapsutvecklingen för barn och elever med annat modersmål än svenska. Här står det i ingressen att ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå. Kunskap om barnens bakgrund är nödvändig för att kunna anpassa verksamheten. Den kunskap som finns hos personalen har ofta bara fokus på vilka språk barnen talar men innebär ingen djupare kartläggning.” Detta kan jämföras med att Tarja Alatalo i sin avhandling understryker att det för en skicklig läs- och skrivundervisning krävs betydande insikter om barns läsutvecklingsprocess och om relationen mellan talspråk och skriftspråk. Alatalo fann i sin studie att ”en stor del av klasslärarna och speciallärarna/specialpedagogerna hade stora luckor i de kunskaper som anses vara grundläggande för förmågan att identifiera och framgångsrikt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter”.  Som vi redan hört och vet så behöver vi fördjupa våra kunskaper om skillnaderna mellan talat och skrivet språk, språkets strukturer, att undervisa i läsförståelsestrategier och stavningsregler.

Alatalos avhandling ”Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1-3″ hittar du på Skolporten.

PS. jag frågar mig om Skolinspektionens konstaterande ”Personalen saknar ofta kunskap om barnens erfarenheter, behov, och intressen samt språkliga och kunskapsmässiga nivå.” bara gäller för flerspråkiga barn!? Det finns andra som t.ex. har lyft att lärare sällan tar tillvara de erfarenheter och kunskaper i ”läsa/skriva” som barn har med sig när de börjar i F-klass och åk 1.

Vad säger skollagen, bibliotekslagen och andra styrdokument om skolbibliotek?

Skolverket har gjort en sida som presenterar lite fakta om skolbibliotek, lagstiftning kring skolbibliotek, skolbiblioteksstatistik och en del annat. Är du nyfiken så besök Skolverkets sida om skolbibliotek.

SPRINT

är ett forskningsprojekt om små barns språkutveckling i samarbete mellan lingvistiska och specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Forskningsprojektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Vi vet idag att det finns ett starkt samband mellan den språkliga miljö som barn lever och deras språkutveckling. Sambandet gäller också i förhållande till läs-, skriv- och språkutvecklingen vid skolstart. Förra veckan var jag på en presentation av resultaten från SPRINT-projektet, så långt som de har kommit idag. I presentationen underströk forskarna att utvecklingen av barnets ordförråd driver den syntaktiska utveckling. Barns förmåga att bilda syntaktiskt komplexa meningar har i sin tur en avgörande betydelse för läsförståelsen.  Budskapet var att jag som förälder kan  stödja mitt barns ordförrådsutveckling genom att använda mycket gester, upprepa vad barnet säger, leka med ord och tänka på att använda ett varierat och rikt språk när jag talar med mitt barn och förstås också tala mycket med barnet.

Läs mer på SPRINT:s webb.