Visar alla blogginlägg från: november 2011

Edcamp+TAB=sant

Förra veckan skrev Janna ett inlägg om hur hennes jobb som lärarcoach så mycket liknar det arbete vi gör i Kambodja. Hon får återanvända idéer och metoder från Siem Reap på de skolor hon är ute och jobbar på nu. Och kan ta med sig årets erfarenheter till Siem Reap nästa år för att återvända dit som en ännu bättre lärare. En perfekt kombination helt enkelt.

Nu har det gått några veckor sedan edcamp (läs gärna inlägget av Magnus Blixt) gick av stapeln efter skolmässan i Älvsjö. Även konceptet med edcamp liknar det arbete vi gör i Kambodja. Teachers Across Borders tanke är ju just lärare lär lärare. Det är inte bara vi utlänningar som ger fortbildning till de kambodjanska lärarna, de lär oss också en hel del. Jag lär mig en hel del av de andra svenska lärarna och vi svenskar lär oss en hel del av de amerikanska lärarna.

Vårt lärande sker inte bara i klassrummen där vi möter våra kambodjanska kollegor. Det sker också i de arbetsluncher, officiella möten, färder fram och tillbaka till skolan och till utflykter och under alla de stunder då vi faktiskt både vill och kan sätta oss ner och prata med varandra. Det vi pratar om kommer vi på i stunden, har gått och tänkt på ett tag eller får av någon annan. Det är som ett ständigt edcamp i två veckor.

De ämnen som vi lär ut till kambodjanerna bestämmer vi utländska lärare innan vi åker. Vissa av kambodjanerna får välja vilken workshop de vill delta i, andra blir ditkommenderade av sina chefer. Vi tror oss ganska snabbt kunna identifiera vilka som är där frivilligt och vilka som blivit tillsagda att delta. Oftast är en workshop till viss del väldigt flexibel och ändras efter vägen. Tillsammans med deltagarna skapar vi det vi vill undervisa om och diskutera.

Att få delta i edcamp i Stockholm var fantastiskt på så många sätt. Dels för att vi själva bestämde vad vi ville diskutera. Dels också för att vi där fick chansen att träffa alla möjliga olika person med jobb inom skolans breda värld. Det vi har gemensamt är ju så självklart, vi vill alla utvecklas som pedagoger och vi vill utveckla pedagogiken och skolan.

Samma tankar har vi i Kambodja. Vi är lärare i olika ämnen, vi undervisar i olika åldersgrupper, vi kommer från helt olika platser och vi talar till och med olika språk. Jag har sagt det förr och kommer upprepa det många gånger till. Bättre fortbildning än en workshop i Kambodja kan man knappast få som svenska lärare. Möjligtvis kanske edcamp då.

/Anna Ö

Same same but.. the same?

Det var ett tag sedan vi hördes!

Nu är det november. En månad till jul och snön lyser upp mörka eftermiddagar. Eller nej, det gör den ju inte. Snön lyser snarare med sin frånvaro. November är av många skäl en ganska tung månad i en lärares liv. Förutom mörker och kyla (nja, inte det heller…) så slåss vi med kunskapskrav som inte hinns med, förmågor som ännu inte har uppnåtts, åtgärdsprogram och kartläggningar som ska skrivas så konstruktivt att de inte blir hyllvärmare. Och framför allt inte behöver överklagas! Och snart sätts betygen. I allt detta behöver man ibland återvända till en varm plats. En plats som värmer hjärtat, fyller en med hopp och förströstan och som gör att man orkar i några veckor till. För mig är den plats inte bara själsligt varm utan också varm i bemärkelsen detrinnerenflodunderblusenvarm.

Min plats att återvända till är så klart Kambodja och lärarhögskolan i Siem Reap. Det är där jag hittade tillbaka till kärnan i läraryrket och återfann glädjen och insprirationen. Det är inte bara i november jag tar min tillflykt till Kambodja, det sker lite då och då. Men kanske aldrig så ofta som i höst. I augusti började jag mitt nya jobb som lärarcoach i Stockholm. Det kändes lite som att landa. Som att hitta min plats. Mina år i svenska skolan och mitt arbete på Lärarhögskolan i Kambodja har knytits samman.

Som lärarcoach har jag upptäckt att jag återvänder till Kambodja mycket oftare. Jag slås av att de samtal som sker i coachandet av svenska lärare är väldigt lika de som har skett i Kambodja. Jag återvänder inte bara för att få inspiration utan faktiskt för att återANvända uppgifter, samtal, idéer som jag och mina kollegor delat på andra sidan jorden.  

Hur kommer vi bort från envägskommunikation i klassrummet? Hur synliggör vi lärande? Hur använder man sig av elevernas resultat för att utveckla sin undervisning? Hur gör man när en elev inte lyssnar? Vilka strategier finns för att göra innehåll intressant?

Likheterna är så otroligt många fler än skillnaderna.

Och snart är det sommar igen!

Janna

 

Tidningen LÄRA+TAB

I senaste numret av tidningen LÄRA finns ett helt uppslag om Teachers Across Borders och en intervju med två av våra medverkande lärare, Janna Scheéle och Jenny Kimming. På sidan 14-15 hittar vi artikeln.

/Anna Ö