Nytt lektionsförslag – gälbgjutargesällens klagan

I morgonkväll är det trivsam historielärarkväll på Medeltidsmuseet om den roliga pedagogiska ingången mikrohistoria. Du kan fortfarande anmäla dig här!

Som brukligt är har vi samordnare fixat lite nytt pedagogiskt material inför kvällen. I det här nya lektionsförslaget får eleverna reflektera kring arbetsförhållandenas historiska utveckling utifrån en primärkälla från 1849. Upphovsman till källan är gälbgjutargesällen Eric Stranvitz som är så förtvivlad över sin arbetsgivares agerande att han skriver till polisen och ber om hjälp att bli löst från tjänsten. Innan ni tar del av Eric Stranvitz upprörda brev till polisen och jobbar med frågorna (som delvis är av källkritisk karaktär) föreslår vi att ni diskuterar dagens arbetslivsvillkor i klassrummet, för att skapa igenkänning och möjligheter till jämförelser över tid:

Vilka möjligheter har man att förändra sin situation om man är missnöjd med sin arbetsgivare idag? Om du jobbar i kassan på en livsmedelsbutik? Om du är en erfaren läkare?

/Kettil

Vill du ha nyckeljobb på Stockholmskällan? Vi söker en mångsidig pedagog/webbredaktör/samordnare

Nu kan du söka mitt jobb!
Nu kan du söka mitt jobb.

 
Jag och min kollega Frida får ofta höra vilka drömjobb vi har. Och det stämmer. Det är fantastiskt roligt, intressant och lärorikt att utveckla Stockholmskällan som pedagogisk resurs. Från vår bas på Medioteket i Liljeholmen får vi röra oss mellan ställen som Stadsmuseet, Kungliga Biblioteket, Stadsbiblioteket, Stadsarkivet, Spårvägsmuseet, Riksarkivet och Centrum för Näringslivshistoria. Vi får besöka skolor i olika delar av staden och träffa lärare, elever, arkivarier, museipedagoger, filmvetare, historiker, konservatorer och journalister. Vi får uttrycka oss populärt i tal och skrift och vi får producera lektionsförslag till skolan. Nu har du chans att få det jobbet.

Efter fyra fina år med Stockholmskällan fortsätter jag snart mitt pedagogande på Stadsarkivet. Därför har vi utlyst tjänsten som pedagog/webbredaktör/samordnare för Stockholmskällan. Och som det står i annonsen är det ”särskilt meriterande” om du har erfarenhet av undervisning på högstadium och gymnasium. Har du ett brinnande historieintresse och känner entusiasm inför uppdraget att nå ut med Stockholms kulturarv till lärare och elever? Tveka inte att söka jobbet! Här hittar du jobbannonsen!

Är du intresserad? Lycka till!

Kettil

Stockholmskällans nyhetsbrev – februari 2013

 

Februari månads söktips: olika sätt att hitta material i Stockholmskällan som berättar mer om den här katastrofen.

Innehåll i februari månads nyhetsbrev

  • Stockholmskällan för ämnet svenska
  • Extrainsatt lärarkväll 20 mars (svenska)
  • Lärarkväll 14 mars, tema: mikrohistoria
  • Klassrumsbesök
  • Vill du och dina elever hjälpa oss att bli bättre?
  • Söktips – använd taggarna!

Nyhetsbrevet finns att läsa i sin helhet i Stockholmskällans lärarrum.
Vill du prenumerera och få det direkt per e-post, skicka ett mejl till frida.lindfors@stockholm.se  

 

Hat och humanism i 1809 års medielandskap – Lektionsbanken

Hur diskuterar ni näthat och främlingsfientlighet med era elever? Vill ni ge dem ett historiskt perspektiv och låta dem ta del av ett välformulerat och vasst försvar för människovärdet så har vi ett lektionsförslag för dig: 

1809 hade det gått 30 år sedan sigillgravören Aaron Isaac tillåtits att grunda den första synagogan i Stockholm. Det året publicerade en 70-årig juvelerare vid namn Sander en antisemitisk skrift med en rad kritiska påståenden och nedsättande omdömen om den judiska befolkningen som bosatt sig i Sverige sedan dess. Sanders text bifogades i dagstidningen Dagligt Allehanda och väckte starka reaktioner.

Bland annat lät signaturen Vän af Sanning och Rättvisa publicera en protestskrift mot Sanders antisemitiska argumentation, en protestskrift som dels genomsyras av humanistiska värden, dels är förvånansvärt lättläst för att vara skriven 1809. Författaren, som är en utmärkt retoriker, tycks inspirerad av Shakespeares Köpmannen i Venedig:

”Huru är det möjligt, Herr Sander, att en menniska kan skrifva så om menniskor? Eller äro Judarne icke menniskor? Äro väl de af en annan natur än vi? Känna de icke de plågor man tillfogar dem? Lida de icke af den grymhet som mot dem utöfvas lika mycket som viskulle lida? Hvilken blygd för våra tider, att det skall finnas om också blott en enda menniska som är i stånd att skrifva sådant, och som vågar framträda dermed inför en hel Allmänhet!”

Vi har gjort en del uppgifter till texten, huvudsakligen anpassat till svenskämnet, men självklart går detta att göra i historia och samhällskunskap också.

Läs och skriv ut debattskriften här.

Lyssna på inläsning av debattskriften här.

Lektionsförslaget finns här.

Överkurs? I Stockholmskällan finns förstås flera exempel inte bara på kampen för judars rättigheter utan även på den antisemitism som frodades i många folklager. Här ett typiskt ”judeskämt” från 1878 som går ut på att måla ut judar som giriga.

Antisemitiskt skämt i Söndags- Nisse 1878.

Extrainsatt lärarkväll för svensklärare 20 februari

Förra veckan hade  Stockholmskällan sin första lärarkväll för ämnet svenska på Stadsarkivet. Intresset för kvällen var stort och vi är förstås väldigt glada att även ni som undervisar i svenska tycker att Stockholmskällan är en resurs för er. Tack alla ni som var där!

För er som inte hade tillfälle att komma förra veckan har vi lagt in en extra lärarkväll för svensklärare den 20 februari kl. 18-20 på Medioteket i Liljeholmen (se inbjudan).

Nyutexaminerade småskollärarinnor i maj 1950, foto J. Kjellström, Svd
Nyutexaminerade småskollärarinnor i maj 1950

 

Den här gången står vi själva tillsammans med Pedagog Stockholm för programmet. För dig som vill få tips på hur du som svensklärare kan ha nytta av Stockholmskällan och Pedagog Stockholm i din yrkesutövning är det här ett gyllene tillfälle! Kvällen arrangeras i samarbete med Pedagog Stockholm och svenkslärarnas förening.

Vi från Stockholmskällan kommer att visa smakprov på det rika material av olika textgenrer som finns på www.stockholmskallan.se såsom noveller, brev, dagböcker, rättshandlingar, sångtexter med musik, politiska pamfletter och debattprotokoll och ge förslag på hur vi i vår Lektionsbank ger förslag på hur de kan användas i svenskundervisningen.

Kvällens andra programpunkt är att Eva-Li Littorin från www.pedagogstockholm.se, stadens satsning för att samla och sprida goda och lärande exempel,  berättar om bland annat ämnessidor för svenska, svenska som andra språk och språkutveckling. Se t.ex. här!

Kvällen är kostnadsfri och vi bjuder på förfriskningar i pausen.

Hjärtligt välkomna!

Läs mer om kvällens program, anmälan m.m. i Stockholmskällans lärarrum

Bioskräcken och professorn som blev rättad – lektionsförslag för svenska

Vet dina elever något om 1906 års stavningsreform? Vi har skapat ett lektionsförslag utifrån ett talmanuskript skrivet av en professor 1908. Förutom språkhistoria ges här möjlighet att träna stilanalys, källkritik, mediekritik och argumentationsteknik.

Aj aj, professorn! Timma är numera timme, lif ska vara liv.

Professorn rättad: timma ska vara timme, lif ska vara liv.

Här är storyn:

Under 1900-talets första decennium slår filmmediet igenom i stor skala. Den ena biografen efter den andra öppnas i Stockholm och barn och ungdomar kommer i stora skaror för att se filmer som Lejonjakten och Riddar Blåskägg.

I den äldre generationen finns dock de som känner stark oro för det nya mediets starka inflytande över de yngre. Många lärare tycker att filmen har en förråande inverkan på sin publik och att något måste göras. Därför ber Pedagogiska Sällskapet i Stockholm den kände psykiatriprofessorn Bror Gadelius om ett professionellt utlåtande om biografernas och filmmediets effekter på barn och ungdom. I ett handskrivet manuskript redogör Gadelius för sina synpunkter.

Lektionsförslaget kan även göras som en del av det lite större pedagogiska paketet Från pigsvenska till polissvenska.

Extra fortbildningskväll för svensklärare
Vill du höra mer om hur Stockholmskällan kan vara till glädje och nytta i svenskundervisningen så är du varmt välkommen till den extra fortbildningskväll för svensklärare som arrangerar med Pedagog Stockholm den 20 februari. Information och anmälan hittar du här.

/Kettil 

Provläs en av 1800-talets kioskvältare – Lektionsbanken

Imorgonkväll bjuder vi in till fortbildningskväll för svensklärare med tre spännande gästföreläsare. Ibland dem finns litteraturvetaren Monica Lauritzen som skrivit biografier över två av 1800-talets succéförfattare, Anne Charlotte Leffler och Emilie Flygare-Carlén. Här får ni ett smakprov med lektionsmaterial kring den senare:

Emilie Flygare-Carlén

Emilie Flygare-Carlén (1807-1892) var under mitten av 1800-talet en av Sveriges mest framgångsrika författare. Hon växer upp i Strömstad på Västkusten och gifter sig tjugo år gammal med stadsläkaren Axel Flygare, med vilken hon får fyra barn. Två av dessa överlever spädbarnsåldern. När hon blivit änka förälskar hon sig i juristen Jakob Reinhold Dalin. Strax före deras bröllop får Dalin dock kallbrand i ett ben och dör. Emilie Flygare är då havande. Den dotter hon föder adopteras bort till Dalins släkt.

Det är under denna svåra period i hennes liv som Emilie Flygare på allvar börjar satsa på sitt författarskap. 1838 debuterar hon med romanen Valdemar Klein och snart blir hon upptäckt av Stockholmsförläggaren Niklas Hans Thomson. Flyttlasset bär till huvudstaden och där skriver hon den ena bästsäljaren efter den andra. Det är alltså i Stockholm Emilie Flygare-Carlén skildrar sin uppväxtmiljö i skärgården och kryddar den med rafflande intrigrer, spännande öden och färgstarka karaktärer. 

En av hennes största framgångar blev romanen Rosen på Tistelön som kom ut 1842. Hela boken finns tillgänglig digitalt på Runeberg.org, men för Stockholmskälllans pedagogiska material har vi lyft ut det första kapitlet i boken och gjort en del elevuppgifter till det. Ett förslag är att läsa kapitlet gemensamt i klassen och sedan anpassa arbetet med gruppuppgifterna efter din elevgrupp. Genom uppgifterna ges eleverna möjlighet att öva sina färdigheter och kunskaper i litteraturanalys, språkhistoria och eget skrivande. Som vanligt är materialet tillgängligt även i Word ifall du vill ändra en övning här eller där.

Namnet Carlén då? Hur fick hon det? I Stockholm träffade hon sin andra mer långvariga livskamrat, litteratören Johan Gabriel Carlén, uppenbarligen en spännande person att dela sitt litterära liv med.

/Kettil

Lärarkväll 14 mars. Mikrohistoria i klassrummet

Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790
Handkammarinteriör, Pehr Hilleström 1790,
Bilden är beskuren, klicka på bilden för att se hela.

Att se individen i historien – och historien genom individen

Vad kan personliga brev, dagböcker och andra källor som rör enskilda individer berätta om sin tid? Om vardagslivet? Om synen på livet, döden och kärleken? Om samhällsstrukturer och politiska skeenden?  Och varför är mikrohistoria särskilt relevant i skolundervisningen?

Stockholmskällan bjuder in till lärarkväll på Stockholms medeltidsmuseum. Kom och lyssna på föredrag av professor Anna Götlind och författare Kristina Ekero Eriksson, mingla med kollegor och få konkreta tips för klassrummet från Stockholmskällans redfaktion.

Program

  • Mikrohistoria – ett angeläget forskningsfält och en utmärkt pedagogisk ingång
    Anna Götlind, professor i historia vid Stockholms Universitet, berättar utifrån sin egen forskning om varför mikrohistoria är viktigt inom forskningen – och i skolan. Författare till bl.a. böckerna Handbok i konsten att skriva mikrohistoria och Förbindelser: Fem Leksandskvinnor i Gamla stan – plats, arbete och resande under 200 år.
  • Hur historiskt källmaterial blir en personlig biografi
    Kristina Ekero Eriksson, författare och vetenskapsjournalist som har skrivit bl.a. Årstafruns dolda dagböcker. Om olika typer av källmaterial och källkritiska utmaningar när man arbetar med individbaserad historia.
  • Aktörsperspektiv i klassrummet – konkreta lektionstips från Stockholmskällan
    Vi  visar källor där individer träder fram som historiska aktörer. Nya tips på lektionsplaneringar och elevuppgifter utlovas! Hur får man till exempel ett desperat brev från en självmordsbenägen gälbgjutargesäll skrivet 1849 att bli en lektion om Sveriges industri, fattigvård och arbetsmarknad och dess utveckling

Hjärtligt välkommen!

 

Praktisk information
Dag: Torsdag 14 mars
Tid: kl. 17-20
Plats: Stockholms medeltidsmuseum, Strömparterren, Norrbro
Målgrupp: Lärare i SO och Historia på högstadiet och gymnasiet
Anmälan: frida.lindfors@stockholm.se (ange namn, årskurs, skola och mejladresser)
Förfriskningar: I pausen serveras smörgås och ett glas vin eller alkoholfritt alternativ
Kostnad: Fritt inträde för lärare

Inbjudan som pdf

Kan man jämföra priser på 1600-talet med dagens priser?

Skomakare-taxa från 1654På 1650-talet var stockholmarna mycket missnöjda med hantverkarnas priser. Allmänhetens klagomål ledde till att stadens styrelse bestämde priser för de olika hantverkens varor – priser som inte fick överskridas. I Stockholmskällan finns tretton av rådets fastslagna prislistor publicerade. De ger en spännande inblick i 1600-talets vardagsliv. Vilka varor sålde till exempel svärdfejaren, svarvaren och klensmeden? Vad kostade en vargskinnsjacka i dagens priser? Och på vilka sätt kan man jämföra priser från 1600-talet med dagens? Går det ens?

Vi har gjort ett litet pedagogiskt materíal där eleverna får jämföra 1654 års varuutbud och priser med nutid. Här finns tillfälle att kombinera ekonomi, historia och matematik med källkritik på ett förhoppningsvis spännande sätt!

Lärarhandledning: Länkar till 1654 års prislistor hittar du här. Förslagsvis kan eleverna jobba parvis med varsin lista. Frakturstilen är ovanligt lättläst! På www.historia.se finns en prisomräknare som eleverna kan använda för att få en uppfattning om vad prisernas värde motsvarar i nutida pengar.

/Kettil

Litet axplock ur elevdemokratins historia

Rökarnas rättigheter, morgonbönens vara eller icke vara, opassande applåder.

Se där – några av de frågor som diskuterades på elevrådsmötet vid Norra Latin den 30 september 1961. Protokollet vittnar om att elevrådet nu blivit ett mer självständigt organ för elevernas intressen. Redan på 1800-talet fanns elevråd – eller något motsvarande – i många svenska skolor. 

Långt in på 1900-talet var dock syftet med elevråden främst att upprätthålla ordningen bland eleverna. 1944 kan vi läsa i stadgarna för Norra Latins elevråd att: ”Självstyrelsens uppgift är att fostra skolans lärjungar till goda medborgare och hos dem skapa självtillit, gott kamratskap och ett uppträdande, värdigt elever vid läroverket.”  Var man elevrådsmedlem hade man således ofta jobbet som ordningsman. Anders Jörle i S2A, ”elev och tyvärr ordningsman”, beskriver i ett argt brev med titeln ”UPPREPADE SKANDALER VID AULASKRIVNINGARNA” ordningsmannens vedermödor.

Vill du ge dina elever ett litet historiskt perspektiv på elevdemokrati så finns en serie autentiska – och fullt begripliga handlingar här.

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944

Medlemmar i Norra Latins elevråd – 1943-1944