Att använda tankeverktyget kontinuitet & förändring i historieundervisningen

Skärmavbild 2016-02-19 kl. 12.26.35

Historieämnet handlar om våra liv här och nu. Genom att undersöka historisk förändring kan vi få verktyg för att förstå och förändra vår egen tid.

För tredje året i rad träffas historielärare (från lågstadiet till gymnasiet) i seminarieserien Doing History. Vi ses på Globala gymnasiet och seminarieserien leddes i år av Ulrik Holmberg, Maria Johansson och Patrik Johansson. Det är ett fantastiskt koncept: engagerade och kompetenta lärare träffas och vänder och vrider på historiedidaktiska frågor som verkligen är viktiga. Vi utgår från sex “historiska tankeredskap” som historiedidaktikerna Peter Seixas och Tim Morton lanserat i bästsäljaren “The Big Six”. Vid det sista tillfället för hösten arbetade gruppen med “Kontinuitet och förändring” och vi seminarieledare inledde med en övning som vi konstruerat. Se Inlägget Öppna eller stängda gränser. (En övning i att identifiera kontinuitet och förändring i svensk migrationshistoria)

Historieämnets kärna
Att det förflutna påverkar våra liv i dag och våra val inför framtiden – och att ett historiskt perspektiv faktiskt ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid, så som det uttrycks med läroplanens lite storslagna men viktiga ord – håller vi säkert med om, alla vi som undervisar i historia. Eller varför skulle vi annars ägna oss att lära ut historia? På vilka andra grunder kan vi hävda att historieämnet måste finnas på schemat och vara obligatoriskt för alla Sveriges elever, både i grundskolan och, nu igen sedan 2011, på gymnasiets alla program? Men hur ofta hinner vi tänka efter på djupet, vad det egentligen innebär? Som lärare är det viktigt att med jämna mellanrum ta sig tid att påminna sig om ämnets djupare mening och låta det bli utgångspunkt för all vår undervisning. Det finns många uttalade och outtalade krav på oss som historielärare, allt från att försöka täcka in hela det omfattande centrala innehållet, att se till att eleverna tycker att historia är kul och att testa och bedöma elevernas kunskaper. Allt det där må vara viktigt men vi får aldrig glömma bort vårt engagemang i historieämnets kärna och djupare mening. Detta, den djupare meningen, måste få vara anledningen till vad vi väljer att nästa historielektion ska handla om.

Elevernas perspektiv
Så vad kan det betyda för våra elever att det förflutna påverkar våra liv idag och i framtiden? Och på vilket sätt kan vi hävda att historiestudier ger våra elever redskap att förändra sina liv och delta i samhället? Ett sätt att närma sig frågan är att lyfta fram det som historia i grunden handlar om, nämligen förändring över tid. När vi undersöker förändringsprocesser i det förflutna så berättar vi samtidigt människans historia, vi studerar delar av ett mänskligt drama och vi gör det för att tolka den verklighet vi befinner oss i. Och vår position i nuet är faktiskt bara just det: ett nedslag i det mänskliga dramat som fortfarande pågår. Vi befinner oss fortfarande mitt i berättelsen och det är den insikten vi behöver göra till utgångspunkt för historieämnet om det ska vara relevant för våra elever. På så sätt är frågorna stora och existentiella. Ett historieämne som vill utveckla elevers historiemedvetande måste utmana eleverna att söka svar på frågor som “än sen då”, “hur berör det här mig”, “vad betyder det att vara människa” och “vad innebär det att vara del av hela det här dramat”. Insikten att slutet inte är förutsägbart, men att det händer framför ögonen på oss, att det handlar om oss och våra liv och att vi är delaktiga och har möjlighet att påverka, påminner oss som historielärare om hur viktigt det är varje gång vi kliver in på en historielektion.

Att förstå historiens komplexa flöden
Att jobba med förändring kan verka förrädiskt enkelt, det är ju det som historia handlar om. Men vad är det vi vill att eleverna ska göra med förändring? Vad är det vi vill att de ska förstå? Kanske svarar vi nu att vi vill att de ska känna till när olika förändringsprocesser skedde, att vi vill att de ska kunna förklara varför de skedde och dessutom reda ut vad förändringen ledde till på lite längre sikt. Men, och det här är viktigt att förstå, då har vi inte jobbat med förändring, vi har i själva verket i stället sysselsatt oss med kronologi samt orsaker och konsekvenser. Missförstå inte, det här är också viktigt, men att förstå och undersöka förändring är något annat. En av nycklarna till att nyansera förändringsbegreppet och komma åt vad det är för förståelse vi bör ha som mål att eleverna kommer fram till är att ta hjälp av tvillingbegreppet i tankeredskapet “Kontinuitet och förändring”. Förändring handlar inte bara om det som förändras, det som går snabbt, det som byter skepnad, det som inte längre finns kvar utan minst lika mycket, om inte mer, om det som inte förändras, det som förändras gradvis, det som bevaras eller det som stagnerar. Förändring är ett annat ord för “historiens komplexa flöden”, förändring sker med olika hastighet och tempo, olika förändringar går olika fort för olika grupper eller beroende på vilka aspekter man tittar på, viss förändring drabbar på djupet medan annan skrapar och nöter, förändring och kontinuitet kan pågå samtidigt. Förändring handlar också om historiens alla aktörer, det är människor som skapar förändring, och när vi tillåter oss att stanna upp och undersöka förändringsprocesser på djupet får eleverna också möjligheter att förstå att historien inte är förutbestämd och att det kunde gått på annat sätt.

Maria Johansson, maria.johansson@globala.se

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.