Vad är väl ett rum med böcker?

Räcker ett rum med böcker?IMG_0007

Räcker ett rum med böcker för att få kalla det för ett skolbibliotek? För den som befinner sig i skolbiblioteksbranschen kan det tyckas självklart att svaret på frågan är nej. För den som vill går det att tolka som så att så länge man har ett fysiskt rum som kallas skolbibliotek så är det tillräckligt för att kunna hävda att man har en fungerande skolbiblioteksverksamhet. Hur det ska skötas och av vem verkar inte vara lika viktigt. Kanske är det att dra saker till sin spets att bolla med tanken på att man skulle tillhandahålla klassrum utan lärare? Men ska skolbiblioteket fungera som den pedagogiska resurs i skolan som skollagen föreskriver så kan ju inte verksamheten sköta sig själv.IMG_0009

I det senaste numret av Biblioteksbladet (02/2016, s. 22-23, http://biblioteksbladet.se/senaste-nummer-2/) ställs frågan ”Räcker ett rum med böcker?” med anledning av att de flesta svenska elever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. I artikeln kan man läsa om det föga förvånade, men likväl tydliga faktum, att Skolverket inte har ett enda exempel på ett välfungerande obemannade bibliotek.

Man kan alltså fylla upp ett hur stort rum som helst med hur mycket böcker som helst, men finns ingen som organiserar denna fantastiska resurs så kommer bokhögarna att välta, de läsosugna att vända i dörren och bokmalarna att tappa sugen. Bemannade skolbibliotek behövs, kanske nu mer än någonsin. Och för att guida elever genom djungeln av internetsidor, källkritiskt tänkande och för att prata böcker, läsning, tipsa och vägleda behövs det någon som verkligen vill vara där. Och jag har träffat ett lysande exempel på någon som verkligen vill vara just där hon är.

En försynt bokälskare med uppdrag att förmedla

Ulrika Lindmarker, litteraturpedagog och ansvarig för skolbiblioteket på Mariehällsskolan i Annedal formligen lyser när hon beskriver sitt läsfrämjande arbete. Hon är dock lite försynt i sin egen förklaring till varför just hennes skolbibliotek toppar listan på antalet lånade böcker per barn i Stockholms stad. Visst kan man invända att statistik bara är siffror, men det är ju trots allt en markör som visar på en välfungerande och aktiv skolbiblioteksverksamhet.

”Jag gör väl inget annorlunda än alla andra som jobbar i skolbibliotek”, säger Ulrika först, men under tiden hon beskriver sitt arbete så blir det tydligt vad som gör detta skolbibliotek så välutnyttjat. Till att börja med ligger biblioteket centralt i skolans lokaler. Det inbjuder till drop-in både för pedagoger och elever. Dessutom möjliggör det spontana besök av föräldrar som vid hämtning och lämning gärna tittar in till Ulrika för att få lite tips och råd om böcker och läsning. Mariehällsskolan är en läxfri skola och vill istället verka för läsning som livsstil, och Ulrika känner att hon har ett starkt stöd hos skolledningen som är mycket engagerade i att skolbiblioteket ska vara en kärnverksamhet i skolan.

Det finns alltså goda omgivande förutsättningar för att utveckla skolbiblioteket, men till detta behövs också någon som förvaltar och utvecklar dessa förutsättningar och där har vi Ulrika. Regelbundenhet är viktigt, poängterar hon. Samtliga klasser, från förskoleklass och upp till årskurs 5, har schemalagda tider varje vecka. För de yngre barnen läser hon högt, och hon understryker att högläsning är en otroligt viktig ingång till lässtimulans. Med de äldre eleverna har hon bokprat vid varje tillfälle. Att läsa högt och bokprata ser hon som de absolut viktigaste komponenterna i arbetet med att få eleverna att vilja läsa.

Förutom denna regelbundna verksamhet har Ulrika hela tiden en massa lässtimulerande projekt på gång; läsgrupper, tipspromenader, fritidsgrupper på eftermiddagarna och uppmärksammande av särskilda dagar såsom Världsboksdagen. Skolan ligger i ett område där gator och kvarter alla är döpta efter barnböcker och dess karaktärer; bland annat finns Klas Klättermus gata och Pelle Svanslös gata. För att uppmärksamma detta har Ulrika bokvandringar med eleverna där hon berättar om de olika figurerna. Hon har också ett biblioteksråd, där två elever från varje klass bland annat har i uppdrag att ta reda på vilka böcker som ska skrivas upp på önskelistan för bokinköp och får tycka till om annat som rör biblioteket. Framöver planerar Ulrika bland mycket annat att utveckla sitt arbete med läsande förebilder. Och inom kort kommer författaren Pascale Vallin Johansson på besök i årskurs 5. Det händer alltså otroligt mycket i och omkring skolbiblioteket!

”Alla är välkomna till biblioteket. Alla ska hitta något här! Jag har ständiga boksamtal med eleverna; på skolgården, i matsalen. Jag älskar böcker och det vill jag förmedla!”, avslutar Ulrika. Jag kan inte annat än tro henne.

/Anja Sahlstedt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.