Ceci n’est pas une ruche

En gång som ny lärare skulle jag vikariera på en kollegas svenskalektion. Eleverna skulle arbeta med minoritetsspråken i Sverige. Jag skulle hålla en kort genomgång och sen skulle eleverna sitta i bikupa och efteråt berätta vad de kommit fram till i bikupan. Sen skulle de arbeta i redan bestämda grupper och skapa korta presentationer om sitt tilldelade språk som de skulle hålla lektionen därpå.

Lätt som en plätt? Jag undervisade i svenska och kände gruppen, men vad f-n var en bikupa. Jag försökte googla och hittade massor med referenser till att prata i bikupa men ingenstans hittade jag någon som förklarade vad det var. Till slut lät jag dem diskutera två och två med den som satt jämte.

Bikupa

Men vad är då en bikupa? En bikupa innebär att ett ämne diskuteras i par eller mindre grupper. När bikupan har fått surra i några minuter fångar läraren upp tankar från någon/några av grupperna eller så får grupperna kort redogöra vad de kommit fram till. Det är inte hjärnkirurgi och många gör det säkert utan att kalla det bikupa men namnet satte griller i huvudet på mig. Jag trodde detta skulle vara en ny pedagogisk och otroligt effektiv metod som just jag hade missat. Har du känt så någon gång?

Skolans värld är full av olika metoder, vissa av dem återkommer år efter år medan andra blir flugor som det plötsligt känns som alla använder och pratar om innan de brinner ut som tomtebloss. Men hur ska man veta hur, var och när man ska använda dessa nya metoder? Eller för den delen veta om de är effektiva och ger effekt på elevernas resultat?

För att svara på den frågan så ska Pedagog Stockholm starta en filmserie som vi kallar gestaltade klassrumspraktiker. Det går ut på att vi gör 3-5 minuter långa filmer där vi visar upp och dokumenterar hur olika lärare arbetar med olika pedagogiska metoder i sin undervisning. Det ska bli en ”så gör du film”, där vi besöker en lärare i dennes klassrum och skildrar och dokumenterar hur denne arbetar med specifika metoder. Först ut är metoderna No hands up och flygande bedömning som är populariserade av Dylan Wiliam.

Bikupa
Flickr cc-licens: Jennie Ivins

/Calle

Årets första redaktionsmöte

Äntligen är hela redaktionen på plats och vi har haft ett första inspirerande redaktionsmöte.

Så här ser vår planeringstavla ut nu:

Redaktionens anslagstavla 12 jan

Håll utkik efter alla spännande reportage som kommer de närmaste veckorna. Är det något du undrar över eller har idéer på hur man kan vinkla, dra iväg ett mail till redaktionen-ps@stockholm.se!

/Calle

Året som gått och vad som kommer

Så här i slutet av året känns det naturligt att runda av, utvärdera och att titta tillbaka på året som gått. På samma gång är det dags att planera framåt. Här kommer en liten sammanfattning från oss på redaktionen om året som gått, men också en blick framåt kring vad vi tänker satsa på 2015. Om du har egna tips, idéer eller önskemål för 2015, hör av dig till oss!

2014 året som gått

Satsning på nyanlända

Språkutvecklingen hos nyanlända elever har en engagerad och påläst lärarkår, men övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är svår och bjuder på många utmaningar för både lärare och elev. För att stärka kunskapen om övergångens krav inledes under hösten en satsning på nyanlända elever där det producerades film, artiklar och pedagogisk material för att utbilda lärare. Du hittar materialet på sidan för nyanlända och på sidan för språkutveckling på Pedagog Stockholm.

Språkintro Elever och lärare på språkintroduktion på Ross Tensta.

Bloggar

2014 blev året när våra bloggar fick över en miljonsidvisningar! Inte konstigt kanske när vi idag har 40 aktiva bloggar med 113 bloggare inom många olika områden som bibliotek, nyanlända, flipped classroom, IT, genus och matematik, bara för att nämna några. Kolla gärna in våra populäraste bloggar på bloggtoppen, men glöm inte att leta efter guldkorn även i andra bloggar, kanske finns det någon som talar till just dig! Själv uppskattar jag mediotekets filmtips på Medioteket bloggar om film

1 miljon sidvisningar på bloggen

Nya roller och ansikten på redaktionen

Redaktionen har förändrats en hel del under 2014, bland annat tog huvudredaktör Eva-Li tjänstledigt för att pröva vingarna på skolverket. Hon trivdes så bra att hon slutade på utbildningsförvaltningen och Pelle tog över som huvudredaktör. Det gjorde också att jag fick möjligheten att börja på PS som redaktör och filmare. (Tack för den chansen Eva-Li, Pelle & Helena!) Sarah Magnusson har varit med redaktionen sen påsken, först som praktikant och sen som anställd under hösten. Sarah har skrivit många intressanta artiklar med spännande infallsvinklar, ofta med inriktning på hjärtefrågorna läs- och skrivundervisning. Men nu går Sarah vidare till nya utmaningar och vi önskar henne lycka till i framtiden!

Nätverket Pedagogsajter Sverige har bildats

Pedagog Stockholm har sen vi bildades fått besökare från hela landet och det har även uppstått andra pedagogsajter som Pedagog Malmö och Pedagog Värmland under åren. Under hösten hölls det första mötet mellan olika Pedagogsajter i Sverige. På inbjudan av Pedagog Göteborg, som håller på att startas upp, träffades alla pedagogsajter i Göteborg i september och vi bildade ett nätverk som ska användas till kunskapsdelande och samordning mellan olika sajter. Vi er fram emot att fortsätta erfarenhetsutbytet under 2015!

Vad vi kommer att satsa på 2015

Gestaltade klassrumspraktiker

Vi planerar att göra en filmserie med vad vi kallar gestaltade klassrumspraktiker, det innebär att vi åker ut till skolor och dokumenterar lärare som använder olika pedagogiska metoder i sin undervisning. Vårt mål är att skildra hur olika klassrumsmetoder som många har läst om, men där det inte alltid finns konkreta exempel på hur man kan göra i sitt eget klassrum. Målet med dessa gestaltade praktiker är att du ska inspireras att testa nya metoder i din undervisning. Vi kommer att börja med metoderna No hands up och Flygande bedömning som populariserats av formativ bedömning.

Kollegialt lärande

Att lärare hela tiden måste arbeta med sitt lärande är alla överens om och vad är bättre än att lära av sina kollegor? I september besökte Helen Timperley Stockholm och talade för förstelärare och skolledare om vikten av att alla lärare måste ha en ständigt pågående läroprocess och hur man ska skapa detta klimat. 2015 fortsätter vi på redaktionen att lyfta goda exempel och forskning om kollegialt lärande. Först ut är att vi ska skriva om ett skuggningsprojekt där lärare följer varandra på Alviksskolan.

Förskola

Mer förskola

Vi kommer att satsa mer på förskolan under våren 2015, bland annat har vi planer på att berätta om hur man kan arbeta med innovation och små barn på Tekniska museet och rapportera från när Lundens förskola har en utställning i ljushallen på NK. FoU-enheten har en praktikant från universitetet som läser en master inom barnrätt som kommer att skriva om barnrättsperspektivet för oss. Håll utkik på förskolesidorna.

Gott nytt 2015!

/Calle

Skumma tomtar gick åt i ett nafs

Tack för all positiv och fin respons på vårt julkort. Eftersom många har varit nyfikna på våra mikrade tomtar tänkte jag berätta lite om deras öde. Vi börjar från början.

Skumtomtar En tallrik tomtar precis uttagen ur mikron efter en halvminut på fulleffekt.

Skumtomtar

I vårt julkort körde vi skumtomtar i mikrovågsugn så de svällde till tredubbelstorlek och blev delikat sega och varma, men med tanke på hur mycket godis och pepparkakor vi har smällt i oss under december kunde redaktionen inte sätta i oss alla själva, så vi satte ut dem i personalrummet. Först var våra medarbetare misstänksamma mot de skumma tomtarna och undrade var det var vi ställde fram. De ser inte så jättegoda ut när man har tagit några stycken, de får en look som påminner om rå fläskkotlett. Men efter att den första personen smakat, och dessutom tagit om, gick de åt i ett nafs. Så här såg tallriken ut efter femton minuter i fikarummet. En halvtimma senare var tallriken renskrapad. Och det var inga barn på besök!

Men hur smakar de då? Hallon, nötigt, kola, julmust, skumtomtarna får en mycket mer komplexsmak men den största skillnaden är konstistensen som blir härligt seg och lite knaprig. Man ska nog dock undvika äta för mycket för precis som med kola kan tandläkarräkningen bli hög.

/Calle

God jul

Vi på Pedagog Stockholm önskar alla våra besökare, bloggare, medarbetare och samarbetspartners en riktigt god jul!

Vi ses 2015!

/Helena, Sarah, Pelle & Calle

Nobelpristagare besöker SSIS i Kista

Idag besökte två av året nobelpristagare i fysik, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista. Tillsammans med Isamu Akasaki fick de priset för upptäckten av den blå dioden (LED) som är en förutsättning för att skapa vitt ljus från lysdioder. Denna upptäckt revolutionerade upplysningen av 1900-talet då LED-lampan ersatte glödlampan som skapat mer värme än ljus.

Framtidens ljus

De vita LED-lamporna lyser med starkt vitt ljus, har lång livslängd och låg energiförbrukning och de utvecklas hela tiden mot att bli allt effektivare. Eftersom ungefär en fjärdedel av jordens elförbrukning går till belysning bidrar LED-lamporna till att spara på världens resurser och de har mycket lägre materialåtgång i tillverkningen än glödlampor eller lysrör. En förhoppning är att med LED-lampa och enkla solceller ska livskvaliteten kunna höjas för de över 1,5 miljarder människor i världen som saknar elnät. De låga energikraven gör att lampan kan drivas med billig lokal solel.

fig2_fys_PRINT_sv_141002 Hur dioden är uppbyggd.

BRINNTID LED-lampan är en mycket energieffektiv ljuskälla.

Klassrumsbesök

Direkt när de kom till SSIS delades de två nobelpristagarna upp och visades in i varsitt klassrum. Jag följde med Hiroshi Amano in i Barbro Järses klassrum där det pågick en lektion i programmering. Några elever stannar upp och tar bilder med sina telefoner eller vänder sig nyfiket om, men de flesta var djupt inne i arbetet och jobbade vidare. Hiroshi misstyckte inte och begav sig istället in bland bänkarna och tittade nyfiket på elevernas kod.

I klassrummet Barbro Järse förklarar för eleverna medan  Hiroshi lyssnar.

Klassrumsbesök

Hiroshi i diskussion tillsammans med SISS rektor Patrick Vestberg.

Inne i andra klassrum riktades all uppmärksamhet mot Shuji Nakamura som stod framme vid tavlan och svarade på elevernas frågor. Först är det ganska tyst men efter ett tag vågade fler och fler ställa frågor. Det började med personliga frågor som om de ska ha LED ljus i julgrannen, vilket fick Shuji att skratta roat eller den första tanken när han fick veta att han vunnit nobelpriset – förvåning, för det var ju 20 år sedan som de uppfann den blå lysdioden! Men sen kom frågorna som handlar om hur man bedriver research inom fysik och hur man tar en innovation från idé till en produkt.

Elever lyssnar Shuji Nakamura berättar om sin research.

På frågan vad han jobbar med nu svarar han laser, att ta fram ett enkelt billigt och effektivt sätt att arbeta med blå laser, eftersom laser har en enorm potential och det finns flera användningsområden kvar att utforska. Flera elever blir märkbart intresserade. Kanske för att de ser möjlighet att forska fram nya produkter, SSIS profil är nämligen vetenskap, entreprenörskap och innovation, och målet är att avgångseleverna ska utvecklat ett entreprenöriellt perspektiv på lärande. Eleverna blir imponerande när Shuji berättar att det bara tog ett år från uppfinning till massproduktion av LED-lampan.

Stolta och inspirerade

Efter klassrumsbesöket samlades alla elever och lärare tillsammans med nobelpristagarna i det stora vita uppehållsrummet med utsikt över husöarna fyllda med teknikföretag och universitetslokaler. Där får Hiroshi och Shuji ta emot en gåva som introduceras av Patrick Vestberg. Det uppstår en viss förvirring innan pristagarna förstår att gåvan inte är menat för dem utan för medföljande barn som gör sitt bästa för att roa sig i miljöer utan leksaker.

Pristagare och Olle Skolborgarråd Olle Burell, pristagarna Shuji Nakamura, Hiroshi Amano och SSIS rektor Patrick Vestberg.

Skolborgarrådet Olle Burell tackar de två nobelpristagarna för deras besök på SSIS,

– Tack för att ni kom, vi är både stolta och oerhört inspirerade över att ha er här. Det betyder oerhört mycket att ni är här och eleverna kommer att leva länge på det.
De samlade eleverna stämmer upp i applåd för nobelpristagarna.

När han tillfrågas om han har något råd till eleverna i framtiden svarar Shuji:
– Tro på er idé och var beredda att slåss för den!

/Calle Hedrén

 

Bloggtoppen november 2014

Här kommer bloggtoppen för november. Övriga månader hittar ni här.

  1. Läs- och språksatsningen
  2. Lärande & bedömning
  3. UrFlippat
  4. Språkforskningsinstitutet
  5. Miss Åsa
  6. Provfri matematik – bedömning i praktiken
  7. Vad gör de i biblioteket?
  8. MoD
  9. Kulan – mötesplats för kultur, förskola och skola
  10. Verktyg för livet 

För det första kan jag med en snabb blick konstatera att vår egen blogg, Redaktionsbloggen, åkt ut från listan. Min enkla analys är helt enkelt att vi har varit alldeles för inaktiva. Det håller inte. Vi får skärpa till oss till nästa månad.

UrFlippat har gjort ett rejält kliv uppåt på listan. Sex placeringar upp har de klättrat! Grattis till det. Det är inlägget Adventskalender i QR-kodsformat som varit deras smash hit – det är lätt konstaterat. Om det sedan är att skriva om adventskalendrar i rätt tid eller QR-koderna som lockat flest läsare är svårare att säga. Kanske är det kombinationen? Helt klart en bra rubrik i alla fall. Och visst är det en fantastiskt rolig idé med många pedagogiska vinster.

En gästskribent kan ge lyft

Det är kul att se att Språkforskningsinstitutet också gjort en riktig listraket denna månad. De har gjort ett smart drag som ni andra också kan prova. De har tagit in en duktig gästskribent; Annelie Drewsen har skrivit inlägget Man måste inte vara superhjälte för att undervisa nyanlända elever, ett reportage från Skolinspektionens dag, där en av punkterna på programmet var nyanlända elever. Inlägget blev snabbt mycket populärt och spreds i sociala kanaler. Vilken gästskribent kan du själv locka att skriva i din blogg?

Trägen vinner

Monika Dolfin, med bloggen MoD, har återigen lyckats kämpa sig in på åttonde plats. Jag tänkte lyfta upp en högintressant sak i ett av hennes äldre inlägg. Inlägget är skrivet 5 juni men det har fått en kommentar 28 november. Gå in och läs kommentaren på Pälsen som förändrade liv. Ordet guldgruva är så klart intressant och något man gärna vill att ens läsare ska tycka om sin blogg. Den självklara reflektionsfrågan till er andra blir: Hur kan du förvandla din blogg till en guldgruva?

Är en adventskalender en smart idé

Vi har inte mindre än fyra julkalendrar på bloggen, eller med anknytning till vår blogg, just nu.

Teachers across borders Sweden
En poddares dagbok
Skolbiblioteksbloggen

har alla sin egen kalender. Dessutom driver Mälarhöjdens skola, som våra bloggare Åsa Colliander Celik, Jannike Kohinoor och Helena Dalivin jobbar på, en egen kalender. Åsa är vår senaste bloggkollega och jag vill passa på att önska dig varmt välkommen Åsa! Hennes blogg heter Gränslöst digitalt lärande och ni hör så klart av namnet vad den kommer att fokusera på.

Det blir spännande att se vilken effekt dessa satsningar kan få till nästa bloggtopp. Om det återkommer jag med efter helgerna. Ha det bra till dess!

Pelle

Satsning på nyanlända elever

Har du märkt att vi har skrivit väldigt mycket om nyanlända elever på Pedagog Stockholm i veckan? Du har väl inte missat Annelie Drewsens reportage om Dammhagskolan i Landskrona som har gjort resan från utanförskola till en kunskapsskola? Eller intervjun med Cilla Dalén, skolbibliotekarie på Hjulsta grundskola som ser skolbiblioteket som en viktig resurs för nyanlända elever?

Dessa artiklar och många fler ingår i en satsning på nyanlända i Stockholm stad. Fler artiklar samt en filmad intervju med Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, kommer i nästa vecka. Det kommer att bjudas matnyttigheter både gör dig som undervisar i Svenska som andraspråk och för dig som på andra sätt undervisar nyanlända elever. Elever på Språkintroduktion på Ross Tensta ger tips till lärare som har elever som inte har varit så länge i sitt klassrum, läraren Eva Axelsson på Akalla skolor kommer att berätta om sitt arbete med nyanlända och utbildningsförvaltningen släpper en ny kunskapsöversikt om nyanlända.

Alla artiklar hittar du på vår sida för nyanlända elever.

Sen har även Språkforskningsinstitutet en blogg där det titt som tätt dyker upp tips, chanser till nätverkande och reflektioner kring språkutvecklande arbete.

/ Calle

Min chockartade start som läxhjälpare

För två veckor sedan ställde jag upp som läxhjälpare för Röda korset i Kista biliotek och i kväll är det dags igen. När jag kom dit fick jag frågan vilka ämnen jag behärskade och blev lite ställd av frågan. Jag påstod att jag har koll på de mesta.

- Även matte?

- Jo, jag har ju trots allt gått på KTH och läst en hel del matte.

Därför blev det en hel del mattefrågor för min del under kvällen. Men inledningen blev aningen chockartad. En tjej vill ha hjälp med en uppgift som handlade om derivata. Det var ungefär där jag själv började tappa förståelsen för matematiken och istället tog mig vidare på ett mer lära-sig-innantill-korvstoppningssätt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle hjälpa henne och det kändes lite svettigt att direkt köra fast. Istället fick jag försöka ta fram mina coachande färdigheter och började ställa frågor som.

- Har du löst någon liknande uppgift?

- Har du några egna idéer?

- Vad tror du ett första steg skulle vara?

Detta fick mig att tänka på det blogginlägg från Tommy Lucassi som heter 28 formativa fraser.  Det skulle jag haft nytta av att ha gått igenom innan.

Som tur var blev resten av frågorna under kvällen enklare och jag kunde trots allt hjälpa till och det kändes som jag äntligen fått någon nytta av alla matte jag faktiskt läst men sällan använt.

Jag visade appen My Script Calculator för några elever. Där kan man ställa upp ett tal precis som man gör på ett papper och få det uträknat. Jag vet att elveverna själva måste lära sig att göra uträkningarna och inte bara mata in dem i en app. Men för mig som läxhjälpare är det ett helt suveränt sätt att snabbt kunna se om det är själva beräkningen som är fel eller resonemanget, om det nu inte blev rätt.

Jag pratade med en del andra och insåg också att fantastiska resurser som Webbmatte, med alla filmer på olika språk, och Mattecoach på nätet var okända resurser. Därför gick jag hem och snickrade ihop en sida på Pedagog Stockholm med de resurser jag tror att elever och alla ni som hjälper barn och ungdomar med matteläxor kan ha nytta av. Så här har ni den:

Mattetips för elever och läxhjälpare

/Pelle

Elevinflytande – ja tack!

Gruppbild TekniskaFörra veckan träffade jag det här gänget på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. Mer om det kan du läsa i reportaget därifrån. De går i åttan på Kista grundskola och är med i ett projekt inom ramen för sitt Elevens val. Igår träffade jag dem på nytt på Tekniska museet där projektet presenterades under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Barns rätt att komma till tals

Johanna Öberg 2

-  Idag är det 25 år sedan FNs barnkonvention antogs. I den står det bland annat att barn har rätt att ge uttryck för sin åsikt i alla frågor som berör dem. Även läroplanen tar upp hur viktigt det är att vi lyssnar på barnen och ger dem inflytande över sin utbildning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Vi vuxna måste i större utsträckning tala MED barnen och inte bara TILL dem och vi måste lyssna på deras frågeställningar och inte bara låta dem svara på våra frågor, sa Johanna Öberg under seminariet.

Johanna är högstadielärare i grunden men doktorerar för tillfället på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola arbetar hon och DSVs pedagogikforskare Patrik Hernwall med projektet som åttorna är med i inom ramen för sitt Elevens val. Där har eleverna getts stort inflytande över sin undervisning och fått vara medforskare i en studie som de själva döpt till Forskningspartiet.

Elevinflytande

Elevinflytande

I Forskningspartiet har eleverna fått lära sig ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt och fått fördjupa sig i frågor som rör samhället och demokratin. Frågorna och hur de ska arbeta med dem har de själva fått vara med och bestämma om.

Stor användning av kursen

Panelsamtal

Moderator Ante Runnqvist, change manager på Rektorsakademien, frågade några av eleverna vad de tycker om det vetenskapliga arbetssättet de fått lära sig i Forskningspartiet. De berättade att de haft stor nytta av det kritiska tänkandet i andra skolämnen som krävt analys. Till exempel när de skulle analysera svarsresultat i naturkunskapen. Men framförallt i samhällskunskapen. Där har nämligen inte bara analysförmågan kommit till användning utan även den fördjupade kunskapen de fått om hur samhället fungerar.

Har lärt sig tillsammans

Undervisningen de haft i projektet har bestått mycket av diskussioner. Något som eleverna berättar att de uppskattat. Genom att diskutera med varandra har de resonerat sig fram och lärt sig tillsammans. Eftersom undervisningen inte byggt på genomgångar har de inte behövt anteckna och lyssna samtidigt. Vilket några av dem påpekade inte är helt lätt. De tog även upp att det vanliga skolarbetet bygger på prov och att det kan vara svårt ibland att förstå vad läraren är ute efter vid provtillfället när man inte har någon att resonera med.

Önskas: större valfrihet i skolan

Eleverna framhöll också att lärarna i den vanliga skolundervisningen borde låta dem välja mer vad de ska göra och att alla skolor borde informeras om att man lär sig mer och uppnår bättre studieresultat när man arbetar som de gjort i projektet. Ante frågade dem varför de tror att de gjort det.

-  I projektet har vi ju själva fått vara med och bestämma och arbetat med sådant som vi vill jobba med. Men i skolan har lärarna valt och vi kanske inte alltid är så intresserade av arbetsuppgifterna, svarade en av eleverna.

Därefter uttalade sig andra inbjudna paneltalare om vikten av att unga får komma till tals. Bland annat Olle Wästberg som är ny statlig utredare av klyftor och demokrati. Han sa att skolan ska vara en brygga in i demokratin och politiken och att det därför är viktigt att eleverna under sin skoltid får möjlighet att påverka.

Därefter avslutades seminariet med en uppmaning om att inte missa filmen om Forskningspartiet. Den är gjord av några niondeklassare från Kista grundskola och finns för tillfället att titta på i Tekniska museets utställning ”Forskning pågår”.

Intressestyrda arbetsuppgifter nästa

Per Wadman

På väg från museet tar jag sällskap med Kista grundskolas rektor Per Wadman. Han berättar att skolan strävar efter att eleverna ska få större inflytande över sin undervisning och att projektet är del av ett större förändringsarbete. Man arbetar också för att eleverna ska få större självinsikt i sin skolgång och att de ska ta större ansvar över sitt eget lärande.

I samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap utvecklar man undervisningen för att göra eleverna mer delaktiga med hjälp av digital teknik. Varje elev har allt skolmaterial och alla verktyg på sin ipad vilket underlättar att fortsätta skolarbetet hemma. Tanken är också att arbetsuppgifterna ska bli mer intressestyrda framöver inom ramen för ett visst ämne så att elevernas vilja att arbeta hemma stärks.

Man har också bytt ut utvecklingssamtalen mot elevledda samtal. På dem är det eleverna som talar om för föräldrarna vilka kunskaper och förmågor de uppnått och vad de anser att de behöver göra för att utvecklas och uppnå högre måluppfyllelse.

-  Att eleverna då även måste få större inflytande över sin undervisning ser vi som en naturlig följd av det. I de fall som eleverna redan fått det har vi också märkt att studieresultaten höjts. Min intuition säger mig därför att vi är på rätt väg även om jag inte har några vetenskapliga belägg för det, konstaterade Per och log.

Tänker

… tillbaka på när jag lämnade gymnasie- och grundskolepluggandet bakom mig i början av 2000-talet och äntligen fick studera efter mitt eget intresse. Det första jag läste på universitetet var Praktisk filosofi. En kurs som byggde på just kritiskt tänkande och innehöll mycket diskussioner. Jag har läst många kurser efter det men det är helt klart den kurs som jag haft mest nytta av. Den förändrade nämligen mitt sätt att tänka. Jag hade gärna velat ha en kurs liknande den som åttorna som deltagit i projektet haft – när jag gick i högstadiet.

//Sarah Magnusson

Mer om projektet kan du som sagt även läsa i det här reportaget.