Inspirerande infobombning på SETT

SETTMÄSSAN

Efter två fullspäckade och givande dagar på SETT-mässan i Kista tänkte jag dela med mig lite av det som jag fick med mig därifrån.

Förändrade tider – förändrade arbetssätt

Oscar Semb

Dagens informationssamhälle och digitala teknik kräver ny kunskap och förändrade arbetsmetoder av skolans pedagoger. Oscar Semb som arbetar med nyanlända elever på skolan Kronan i Trollhättan menade att det gäller att utnyttja möjligheterna som den digitala tekniken ger. Skolstil är till exempel en app som han själv sett fungerar som ett bra stöd för att lära sina elever att skriva på svenska.

Han tog även upp att det är svårt att kontrollera om eleverna gör den uppgift som de fått eller något helt annat när de sitter vid sina datorer. Därför måste dagens pedagoger ännu mer än tidigare jobba med elevernas inre motivation och med att eleverna ska förstå uppgiften som de fått.

Vad? Hur? Varför?

Tobias Gyllensvärd

Det är viktigt att alltid ha med sig frågorna ovan i det pedagogiska arbetet med den nya digitala tekniken och att koppla dem till läroplanen, påpekade Tobias Gyllensvärd som är utvecklingsledare på en förskola i Nacka. Det blir lätt annars så att man använder tekniken för att man ska använda den enligt nya läroplanen utan att det faktiskt tillför elevernas lärande någonting. Han delgav också ett tänkvärt citat av Benjamin Franklin:

”Berätta för mig och jag glömmer. Lär mig och jag kommer ihåg. Involvera mig och jag lär mig.”

Filmprojektet fick eleverna att lära och växa

Maria Åfeldt Maja Hilda Emil

En lärare som jobbat med att skapa just den typen av engagerande lärandeprocess hos eleverna är Maria Åsfeldt som är svensklärare på Årstaskolan. Hon har låtit sina elever läsa Cilla Neumans novellsamling Kulor i hjärtat och skriva egna berättelser på olika teman från samlingen. Därefter fick eleverna välja ut en av sina temaberättelser och filmatisera den.

Tre mycket imponerande filmer visades på föreläsningen och eleverna som skapat dem var själva på plats för att delge sina tankar kring vad arbetet med filmproduktionen tillfört dem.

Emil insåg att hans skrivna berättelse krävde vissa förändringar för att iscensättas på film och konstaterade att han med hjälp av att koppla samman sin text med ljud och rörlig bild kunde skapa något som han upplevde som mycket starkare.

Hilda berättade att hon har stora idéer men att hennes dyslexi brukar hindra henne från att få ner dem i text. När hon nu fick arbeta med både text och bild så blev det lättare eftersom man kan förmedla mycket med hjälp av bilder som inte kräver ord. Hon tyckte även att det var värdefullt att de jobbade med kamratbedömning. Både att få ta del av klasskamraternas synpunkter och att få känna att hon kunde hjälpa andra i deras kreativa processer.

Maja som liksom Hilda och Emil gestaltat ett känsloladdat barndomsminne och egna ”kulor i hjärtat”, sa att hon kände sig stärkt efter att ha vågat berätta om det svåra minnet och också väldigt tacksam över att ha fått möjligheten att göra det.

Fritt inom ramen och utbyte med andra länder

Frida Lindén Therese Silverbåge

Våga prova, var kreativa och gör tydliga ramar men låt eleverna arbeta fritt inom ramarna. Det är språklärarna Frida Lindéns och Therese Silverbåges framgångsrecept i deras arbete med den nya tekniken på Vallhamra skola i Partille.

De berättade bland annat om två lyckade projekt. I det ena fick eleverna göra research om en nyhetshändelse som de sedan skrev manus till och rapporterade om som radiopratare i Pod Bean. Till sin hjälp för att iscensätta händelsen och spela in rätt ljudeffekter hade de sina klasskamrater och verktygen Audacity och Soundbible.

I det andra projektet användes Mystery Skype för att komma i kontakt med lärare i andra länder. Sedan skypade den svenska klassen med den i utlandet och så ställde de frågor till varandra i syfte att lista ut var i världen den andra klassen befann sig. Vissa av klasserna har de även fortsatt att mejla med. På så vis har eleverna fått träna sig på att både skriva och prata på engelska.

Utbyt goda exempel med varandra

BOKPROJEKT

Innan Lindéns och Silverbåges föreläsning var slut uppmanade de oss att vända oss till stolsgrannen, heja och berätta om ett lyckat projekt som gjort oss stolta. Jag satt bredvid SO- och SV-läraren Fredric Mehlin från Vårfruskolan i Lund som berättade om ett spännande bokprojekt som han jobbat med ihop med sina elever.

Eleverna har fått skriva berättelser som de sedan illustrerat. Därefter har de fotat sina teckningar, lagt upp text och bild och spelat in ljudet från när de själva högläser sin berättelse med hjälp av Book Creator. Ett projekt som både Mehlin och eleverna tyckte att det varit väldigt roligt att arbeta med.

Kombon skolbibliotekarie/lärare

Lise-Lotte Drejstam och Emma Lehman

Andra som skapat ett projekt tillsammans på temat böcker är skolbibliotekarien Lise-lotte Drejstam och SO- och SV-läraren Emma Lehman på Hjulsbroskolan i Linköping. Projektet gick ut på att barnen skulle lära sig mer om litterära klassiker i modern tid.

Barnen fick lära sig att analysera skönlitteratur och vad som utmärker en klassiker samt göra egna collage i Glogster med bilder och fakta om en författare till någon av våra klassiker. På så vis fick de bland annat lära sig om informationssökning i olika medier, vad ett källkritiskt förhållningssätt innebär och vilka bilder man får använda sig av på nätet enligt upphovsrätten.

Kombon lärare och bibliotekarier är en perfect match menade de som fler skolor borde se vinsten av. Inte minst när det gäller att utbilda eleverna till informationskompetenta samhällsmedborgare. Något som är en ovärderlig kunskap i dagens informationssamhälle.

Läs mer om Hjulsbroskolans samarbeten mellan biblioteket och lärarna på www.bokhjulet.blogspot.se

Lärorik lek på fritids och med och utan it

Grete Helgesson o Magnus Karlsson

På Fridaskolans fritids i Tollhättan sjuder det av kreativitet och lärorik lek som noga planerats med läroplanen i åtanke. Här arbetar Grete Helgesson och Magnus Karlsson, fritidspedagog respektive förskollärare. De berättar att många barn som är vana att mest leka med sina datorer inte vet vad de ska göra när det är fri lek. För dem blir de två lekerbjudandena som pedagogerna ger barnen varje dag särskilt viktiga.

Det kan till exempel vara naturvetenskapliga experiment, matlagning, frågesporter, snickeri, målning och rollekar där barnen får leka sådant som sjukhus, domstol och Fångarna på fortet tillsammans med fritidsledarna. Och givetvis används digitala verktyg även här. Bland annat för att skapa reklamfilmer och musikvideos.

Skolväskan och skolappen guidar

Joachim Thornström

Saknar du tips på användbara digitala verktyg och källor? Joachim Thornström är lärare i grunden men numera IT-samordnare på Ystads kommun och driver sajterna Skolappar och Skolväskan som innehåller tips på användbara nätresurser för skolan. Skolappar är också ett bra verktyg för att orientera sig just i appdjungeln. Här recenserar lärare nya appar och väljer ut dem som på ett bra sätt skulle kunna kopplas till läroplanen och användas i undervisningen.

Tänker…

Vad tekniken har förändrats sedan jag själv hade mediekunskap i sjuan i mitten av 90-talet. Då filmade vi i skolan för att sedan bege oss till ett företag som hjälpte oss att redigera och ljudlägga. Nu finns allt material man behöver på nätet några klick bort – det gäller bara att ha en dator, smartphone eller läsplatta och veta var man ska leta.

//Sarah

 

P.S

Utöver alla dessa givande föreläsningar så fanns det även många intressanta aktörer inom utbildningsbranschen på plats i sina montrar. Till exempel Utbildningsradion i vars monter man bland annat kunde ta del av material från deras läs- och skrivsatsning. Känner du inte redan till vad de gör inom ämnet så är ett hett tips att gå in på deras hemsida och ta reda på mer om det :)

 Monter

 

Padda

 

 

”Wikipedia är nördarnas marknad”

– Jag tror att Wikipedia kan hjälpa till att utveckla elevens kreativa skrivande, säger Ylva Pettersson, lärare och administratör på Wikipedia. På SETT avslöjade hon också vilken artikel som får folk att bli ”djävulskt osams”.

Ylva Pettersson är lärare på Katedralskolan i Skara, administratör på Wikipedia på svenska samt styrelsemedlem i Wikimedia Sverige. Hennes föreläsning om Wikipedia bakom kulisserna lockade fullt hus.

Hon får ofta frågan om Wikipedias pålitlighet. Ylva Pettersson svarar med att jämföra Wikipedia med Nationalencyklopedin, NE, som till skillnad från Wikipedia saknar källförteckning. Det gör att tveksamheter på NE, som hon visar exempel på, i princip inte kan kollas upp eller ifrågasättas.

Det är därför det alltid är viktigt att ha de kritiska glasögonen på, oavsett vilket uppslagsverk man använder, säger hon.

På Wikipedia pågår det en ständig diskussion om innehållet bland administratörer och andra användare. I vissa fall övergår diskussionerna i storgräl. Inte om politik och religion som man kanske kan tro. Nej, en av de artiklar det bråkas mest om är den om chokladbollen. Där går folk in och ändrar i texten varje dag.

Men den artikel det bråkas allra mest om på svenska Wikipedia är, lite otippat, den om Löfstad Slott.

Det är den artikel som lockar flest krigare. Folk är djävulskt osams. Det finns hundratals sidor med argumentation i anslutning till artikeln, säger hon.

Vad handlar då bråket om? Jo, huruvida Löfstad slott ska skrivas just Löfstad slott eller Löfstads slott.

Det är visar tydligt att Wikipedia är nördarnas marknad, säger Ylva Pettersson, som räknar in sig själv i den skaran.

De som skriver flest inlägg på Wikipedia är högskolestudenter och pensionärer. 90 procent är män.

Män kanske har en starkare ”messerschmittgen” än kvinnor, gissar Ylva Pettersson.

Vad kan pedagoger ha för nytta av Wikipedia i skolan?

Jag tror att Wikipedia kan hjälpa till att utveckla elevernas kreativa skrivande genom att till exempel skriva egna artiklar eller varför inte en bok på Wikibooks. För de små barnen finns Wikimini, säger hon.

Läs mer om Wikipedia i artikeln Delade meningar om Wikipedia i skolan, där finns också tips för pedagoger som vill börja använda Wikipedia i skolarbetet.

/Birgitta Wiberg

Svårt komma in i elevernas ”datorbubbla”

Datorernas intåg i klassrummen kräver inte mindre av lärarna – snarare tvärtom.
– Det krävs mycket av lärarna för att komma in i elevernas ”datorbubbla”, säger gymnasieläraren Samuel Branting, Medioteket i Stockholm.

Tillsammans med bibliotekarien Linda Spolén, Medioteket, föreläste han på SETT om medie- och informationskunnighet i en 1:1-miljö, vilket innebär att alla elever har varsin dator. Något som inte alltid är positivt. Forskaren Håkan Fleischers rapport visar att de elever som inte har tillgång till en egen dator i klassrummet presterar avsevärt bättre.

För att komma in i elevernas ”datorbubbla”, och komma åt deras många gånger oreflekterade informationssökande, krävs utarbetade metoder så att eleven och läraren tillsammans kan delta i informationssökningsprocessen.

– Vi måste därför hela tiden, i samtliga ämnen, jobba med källkritik och informationssökning. Då är jag övertygad om att 1:1-systemet kommer att bli bra så att vi kan utbilda goda demokrater i samhället, säger Samuel Branting, som själv undervisar i 1:1-miljö.

Linda Spolén berättade att 97 procent av svenskarna använder Google som sökmotor på Internet. Vad många kanske inte vet är att Google bara söker av 20 procent av nätet, den mesta informationen blir därmed osynlig för oss.

– Jag kan också tycka att man inte alltid hittar den bästa informationen på Google. Det är också oerhört svårt att söka information om man inte vet hur man förfinar sökningen, säger hon.

Enligt Linda Spolén är det en utbredd missuppfattning att elever redan kan allt om Internet, att de är ”digitalt infödda”.

–  Det finns igen som är digitalt infödd. Det handlar om att vilja och att kunna ta till sig ny teknik, säger hon.

Linda Spolén radade upp en mängd viktiga undervisningsmoment som att lära eleverna att formulera en undersökningsfråga, välja sökväg och typ av källa – till exempel inte alltid använda Google, formulera sökfrågor och utföra sökning, lämna fotspår för att kunna gå tillbaka och skriva en ordentlig källförteckning, värdera källors relevans och tillförlitlighet, utvinna, organisera och bearbeta information samt citera och referera text.

/Birgitta Wiberg

Bloggen gör nyanlända digitalt delaktiga

Hur kan nyanlända elever använda digitala verktyg för att utveckla sitt språk och vara digitalt delaktiga?  Om det talade Hülya Basaran, förstelärare och lärare i svenska som andraspråk på Kronan i Trollhättan.

– Det är en utmaning att arbeta med nyanlända elever. Förutom att arbeta med sitt skol- och ämnesspråk ska de utveckla ett funktionella språk i vardagen och det måste ske parallellt, sa hon och visade hur en blogg bidrog till språkutveckling i hennes förberedelsegrupp.

Med hjälp av olika skrivprogram och talsyntes har hennes elever kunnat kommunicera med omvärlden via klassens blogg. Ofta byggs texterna upp gemensamt genom samtal i klassrummet. När de sedan publiceras på bloggen når de verkliga mottagare. Det kan vara föräldrar som själva vill öva på svenska och visa släktingar i hemlandet vad barnen gör, eller lärare i andra klasser eller elever på andra skolor. Kommentarer och återkoppling från dem bidrar i sin tur till ytterligare möjligheter i undervisningen. Eleverna tar reda på vad ord de inte förstår betyder och motiveras att skapa mer i bild, text och ljud.

Hülya Basaran berättade hur hon trevande kom igång med bloggen, medan eleverna från början villa testa nya saker och hade idéer på vad de ville göra. Det ledde bland annat till att eleverna skrev egna berättelser som blev till e-böcker, gjorde ljudböcker på flera språk och skapade filmer för att förklara begrepp för varandra. Klassbloggen byggdes ut mer och mer, till exempel med länkar till olika självrättande övningar på nätet.

Eleverna stärktes också i att våga formulerade sig i skrift med verkliga avsändare. Hülya Basaran berättade att en pojke villa ha hörlurar till klassen och uppmanades att skriva till rektorn. Pojken pratade med sina klasskompisar och skrev sedan ett mejl till rektorn där han bad henne köpa hörlurar. När hörlurarna sedan kom vände han sig till sina klasskamrater och frågade: ”Behöver ni något mer?”

Hülya Basaran betonade den demokratiska aspekten av att låta eleverna synas och ta del i kommunikation med sin omvärld även om deras språkliga resurser är begränsade.

– Vi kan inte vänta på att eleverna ska lära sig språket först. Även om de inte talar perfekt svenska måste de få vara digitalt delaktiga från dag ett!

/Annelie

Klassens blogg: kronanfbk.wordpress.com

Hülya Basarans blogg: frokenhulya.wordpress.com

Dagar som denna tänds nya stjärnor

Redan när mässan öppnar väller det in folk och snart är det fullpackat i salar, montrar och gångar. Ansikten flimrar förbi. Hej! Är du här? Vi ses sedan! Så mycket att se och berätta om. Somliga tar fram papper och penna och antecknar. Andra knappar frenetiskt på telefonern för att få ut så många tweets som möjligt under föreläsningen. Några av oss bloggar så gott vi kan från mässan.

Nätverket verkar tidvis lika överbelastat som lokalerna och det tar lika långt tid att twittra som att hitta en ledig toalett. Och så tar batteriet slut på mobilen. Blicken irrar efter ett eluttag. Man sjunker ner på golvet en stund för att tanka energi åt sig själv och sin lilla digitala livlina.

Så blir man hungrig. Köerna till maten är lika långa som Kista Science Tower är högt. Man överväger om det är värt att missa föreläsningen för en svindyr köttbullemacka. Så kommer man på att det finns ställen utanför själva mässan. Gott så, där går det i alla fall att då något att äta och en kopp gott kaffe till. Kön är kortare också.sett1

Så fortsätter man tillbaka till mässan. Hej, hej! Vilka föreläsningar har du varit på? Jaha, var det bra? Nu måste jag skynda mig. Vi ses!

Och på väg hem kan man fundera vad man tar med sig från en halvgalen dag som denna. Medan jag trasslar ut oredan bland sladdarna till alla möjliga laddanordningar i väskan reder även tankarna ut sig. Att se alla dessa lärare som generöst delar med sig av sina erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg, som berättar vad som har funkat och vad som inte har gått så bra. Alla lärare som lyssnar och hejar på varandra, som disktuerar undervisning med glödande blick medan de tuggar i sig den där köttbullemackan för 95 kronor och utbyter kontaktuppgifter i toakön. Alla lärare som som rest från hela landet för att mötas och äntligen träffas IRL efter att ha hängt med varandra i det utvidgare kollegiet på nätet.

Dagar som denna när lärare får ta plats, synas och höras inger hopp om framtiden. SETT-mässan behövs inte bara för att sprida kunskap om digital teknik i skolan, utan också för att den erbjuder scener för alla nuvarande och blivande stjärnpedagoger som finns i skolor runt om i landet. I ryggsäcken på väg härifrån ligger kanske fröet till nya stordåd och helt säkert tänds nya stjärnor under dagar som denna.  Kanske är det du?

/Annelie

Kollegialt lärande på Husbygårdsskolan

SETT-mässan är igång och det är fullpackat i mässhallen och seminariesalarna. I Stockholms stads monter kan man lyssna på kortare föreläsningar båda dagarna. Reine Magnusson och Elisabeth Berg från Husbygårdsskolan talade om kollegialt erfarenhetsutbyte och lärande om och med IT i undervisningen.

Husbygårdsskolan är en F–9-skola och har arbetat med surfplattor sedan 2011. Reine berättade att det första halvåret med surfplattorna handlade mycket om appar och tekniksnack. Han beskriver sig själv som ett barn i en godisaffär när han testade allt nytt:

– Man äter och provar och får till sist en sockerchock. Då frågar man sig vad man har tekniken till?

Svaret är högre måluppfyllelse. Verktygen måste kopplas till lärandet. Reine började efterhand samla sitt material på en hemsida och spelade in instruktionsfilmer.

– Till min fasa märkte jag att eleverna lyssnade mer när jag hade spelat in mig själv än när jag pratade i klassrummet, sa han med ett skratt.

Nästa steg blev att arbeta mer kring bedömning med hjälp av de digitala verktygen, till exempel genom att lägga ut exempel på uppgifter, bedömningar och feedback på hemsidan. Samtidigt började han inse hur mycket bra som gjordes av kollegorna på skolan och började fundera på hur man kan lära av varandra.

Ett av svaren blev att skapa Forum Pedagogik där lärarna kan mötas över arbetslagsgränser kring olika områden och projekt. Elisabeth Berg menade också att kollegialt lärande handlar om att lära tillsammans med lärare i arbetslaget, i skolan, i närområdet och i världen. I Kista är det på gång att arbetslagstid för flera skolor läggs gemensamt för att kunna arbeta med samma material – till exempel en film om ett givet ämne. På Facebook finns många grupper som diskuterar pedagogiska frågor och Elisabeth nämner särskilt gruppen En läsande klass.

– IT-boomen är det mest utvecklande som har hänt för vårt arbete! Det är arbetsbesparande, jag behöver inte göra det en kollega redan har gjort.

Hon listade också några punkter för vad man kan göra får att få till ett givande kollegialt lärande:

  • Pedagogiska kvartar där man delger varandra goda exempel.
  • Skapa mötesplatser även IRL.
  • IT-stöd i den dagliga verksamheten, någon i varje arbetslag som är ansvarig för IT-frågor.
  • Samla digitalt material lättillgängligt.
  • Skapa digitala handledningar för kollegor,till exempel har Elisabeth gjort en handledning för att komma igång med Acticeinspire.
  • Workshops.

– Det får inte hänga på några få entusiaster. Hos oss finns en IT-ansvarig i varje arbetslag, säger Elisabeth.

Reine och Elisabeth menar att Husbygårdsskolan har kommit en bit men att finns mycket kvar att göra. Idéer om att samarbete mer skolor i närområdet för att underlätta för elever som byter skola. Dessutom kan ett sådant utbyte vara givande för lärare till exempel i fråga om sambedömning.

– Dessutom handlar det om en mer likvärdig skola! sa Elisabeth Berg.

Tack för en riktigt intressant föreläsning! Här kan du kika på hela presentationen.

/Annelie

Stockholmsföreläsare på SETT

I morgon börjar SETT-mässan i Kista och vi kommer att vara på plats för att rapportera från utställningen, seminarierna och vimlet. Många av föreläsarna kommer från skolor i Stockholm och vi kommer att hålla extra koll på dem. Här har vi gjort en sammanställning av dem.

Onsdag 7 maj

Hacka läroplanen!
Karin Nygårds, Sjöstadsskolan
10.00 sal M4

Appar i helklass – ett interaktivt inspirationstillfälle
Camilla Askebäck Diaz, Vittra Telefonplan
10.00 sal M7

Får jag visa på mitt sätt? – en lärplattas möjligheter
Karin Källander och Inger Westin, Skoldatateket
10.00 sal E5

Alla är experter på sitt egna liv – även eleverna!
Malin Broberg, Fredrikshovs slotts skola
11.30 sal M6

En förbättring innebär alltid en förändring
Kenneth Gonzalez, Enskede gårds gymnasium
13.15 sal E5

Det flerstämmiga klassrummet – verklighet med digitala verktyg
Katarina Lycken, Östra Real
14.15 sal M4

Levla din karriär med Open Badges på Pedagog Stockholm
Pelle Mårtensson, Pedagog Stockholm
14.15 sal E4

Jag känner mig som en författare
Cecilia Westblad, Eva Lindholm, Carola Rehn Lindberg och Toura Hägnesten, Sätraskolan/Språkpaketet
14.30 sal E5

Vi har Kulor i hjärtat
Maria Åfeldt, Årstskolan
16.45 sal M6

Digitala prov och kunskapsupföljningar på Viktor Rydbergs skolor
Markus Andersson
16.45 sal E5

Digitala ögonblicksbilder – IKT i undervisningen
Helena Larsson, Carl-Michael Larsson, Mattias Danielsson och Magnus Minnbergh, Globala gymnasiet
17.00 sal M5

Från runor till kod
Frida Monsén, Vittra Telefonplan
17.00 sal M4

Torsdag 8 maj

Helflippat!
Malin Larsson, Alviksskolan
9.15 sal M3

Medie- och informationskunnighet i en 1:1-miljö
Samuel Branting, Linda Spolén och Elin Hirschfeldt, Medioteket
9:15 sal M7

Men då måste man ju skärpa sig?!
Patricia Diaz, Mikael Elias gymnasium
9.15 sal M6

 Verktyg för självskattning
Mattias Olsson och Ann Hellenius, IKT-enheten
12.15 sal M7

Två elevers vardag i en digital skola
Khaled Traboulssi, Roni Berri och Hadi Fahimifar
13.15 sal M4

Så integrerar vi digitala hjälpmedel i undervisningen 
Gunilla Axelsson, Sturebyskolan, Yvonne Littbrand
, Östermalmsskolan, och Inger Sandin, Fagersjöskolan
13.15 sal E4

Engelska off-pist!
Charlotta Wilson och Kristina Nyström, Sjöstadsskolan
13.30 sal M3

Viktigt och på riktigt
Josef Sahlin och Martin Fernström, Årstaskolan
14.30 sal M4

Byt ut skrivhäftet!
Karin Pettersson och Maria Larsson, Kvarnbacksskolan
14.45 sal M3

Med smarttelefonen i handen
Sabine Louvet, Äppelviksskolan
15.45 sal M1

Kollegialt lärande för att förbättra elevernas resultat - PRIO Stockholm
Madelen Kling, Lars Brandt, Ann Goliath Pillola, Prio Stockholm
15.45 sal E4

Skolledningen som förebilder
Annika Hedås Falk, Elisabeth Sundström och Peter Åkerberg, Sofia skola
16.00 sal M7

Styrnings- och ledningsspåret 8 maj

Informera bör man – men hur gör man?
Karin Nord, Karlbergsskolan
14.30 sal M2

Föreläsningar i Stockholms stads monter

Under båda dagarna kommer pedagoger att hålla kortare föreläsningar i Stockholms stads monter. Du hittar programmet här.

En monter blir tillSäg hej till oss

När vi inte är och lyssnar på föreläsningar kommer vi att hålla till i Stockholms stads monter som just nu håller på att byggas och ser ut så här. Kom gärna förbi och säg hej om du är på SETT!

/Pelle, Helena, Birgitta, Annelie och Sarah

 

 

 

Levla din karriär med Open Badges på Pedagog Stockholm

Så heter rubriken på Pedagog Stockholms föreläsning på SETT. Den går av stapeln 14.15 i sal E4 onsdag 7 maj. Du kan redan nu tjuvkika lite på innehållet nedan. Självklart får alla som bevistar föreläsningen en egen badge.

Pelle Mårtenson

Från LÄRA till PS

Hej!

Jag heter Annelie Drewsen och kommer under maj och juni att ingå i Pedagog Stockholms redaktion.

I grunden är jag lärare i svenska som andraspråk och spanska och kommer senast från Ross Tensta gymnasium. Där arbetade jag med nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet – kanske världens roligaste och viktigaste jobb. Det här läsåret har jag dock varit tjänstledig för att arbeta som redaktör för utbildningsförvaltningens personaltidning LÄRA Stockholm, som jag har frilansat för tidigare. Dessutom skriver jag böcker för barn och ungdomar. Min femte bok kommer ut senare i vår.

Annelie Drewsen 

De senaste åren har jag kombinerat mitt arbete som lärare med olika frilansuppdrag med fokus på skola och utbildning. Det har gett mig möjlighet att besöka lärare på många olika skolor, vilket nästan alltid ger idéer och kraft att ta med tillbaka till det egna klassrummet. Om man arbetar som lärare kan det tyvärr vara svårt att komma loss för att besöka andra kollegor, särskilt om de arbetar på en annan skola eller i en annan stad. Därför tror jag att det är viktigt att kanaler som Pedagog Stockholm och LÄRA Stockholm finns – för att fler ska kunna lära och utvecklas tillsammans. Varje dag görs enormt mycket bra i svenska klassrum, något som behöver uppmärksammas mer både inom lärarprofessionen och i den allmänna debatten om skolan – inte minst under detta ”supervalår”.

Nu när jag inte har något eget klassrum försöker jag få utlopp för min pedagogiska nyfikenhet och kreativitet genom att skriva om andra lärare och vara aktiv i olika lärarforum på nätet. Som pedagog finns hur mycket som helst att hämta på olika sajter och sociala medier. Att läsa en artikel, kolla senaste blogginläggen eller se en film på Pedagog Stockholm kan vara en bra start. Därefter kan man ägna en timme åt #skolchatt på Twitter, hitta en Facebook-grupp kring det egna ämnet, knyta kontakter med lärare i det utvidgade kollegiet eller kanske inleda arbetsområden och samarbeten som kan nå oanade höjder. Det är sannerligen en spännande tid att vara lärare – och att vara delaktig i den pedagogiska utvecklingen på ett eller annat sätt.

Ett av mina första uppdrag för Pedagog Stockholm blir att bevaka Settmässan som drar igång på onsdag. Jag hoppas vi ses där!

/Annelie

 

Ny praktikant med språkfokus

Hej alla PS-läsare

Tänkte jag skulle presentera mig själv lite kort.

Jag är kulturvetare och har hållit på med marknadsföring och kommunikation i olika
former de senaste åren. Bland annat har det varit uppdrag inom läsfrämjande av
olika slag. Tidigare har jag också arbetat mycket på fritidshem – inte minst
med barn i behov av särskilt stöd.

Jag är intresserad av barn- och ungdomskultur, av pedagogik, formellt och
informellt lärande och av språket som kulturbärare och kommunikationsmedel.

Under maj och juni kommer jag att bistå PS-redaktionen och Språkforskningsinstitutet
med diverse och bredda mina kunskaper om språkutvecklande arbete inom olika
pedagogiska verksamheter.

Vi hörs :)

//Sarah