Grattis Wikipedia – 15 år!

Tack, svarar Einar Spetz, svenska Wikipedias presstalesperson sedan två år, skolbibliotekarie i Stockholms stad sedan många år och bloggare på Pedagog Stockholm.

Han har, som han själv uttrycker det, varit ”djupt insyltad” i Wikipedia i ca tio års tid vilket innebär ett regelbundet umgänge med Wikipedia och andra wikipediander, åkt på konferenser och gjort ca 10 000 redigeringar. Redigeringar innebär att han skrivit egna, gått in i andras texter och till exempel styrt upp språk, lagt till nya avsnitt eller lagt in egna fotografier.
Första gången han lade upp en artikel på Wikipedia handlade det om Lettlands litteraturhistoria.
– Jag var nöjd med min text, ganska självbelåten faktiskt och tänkte att kanske fler skulle ha nytta eller glädje av att läsa den. Men spridningen var förenat med kostnader och vilka alternativ fanns?
Ungefär samtidigt hade Wikipedia – ”den fria encyklopedin där alla kan redigera” börja göra sig gällande på nätet som en källa, så det blev där han publicerade sin artikel.
Ganska snart märkte Einar att någon varit inne och redigerat i hans text och gjort den ännu bättre.
– Jag upptäckte hur häftigt det var med kollaborativt skrivande, att kunna förlita sig på att andra skribenter är seriösa och vill väl, säger Einar.

Ska elever använda Wikipedia i sina skolarbeten?

– Ja, det tycker jag. Men eleverna måste ha kunskaper om hur artiklarna kommer till så att de har ett sunt källkritiskt förhållingssätt till källorna, vare sig det är Wikipedia eller någon annan källa. Wikipedia är utmärkt att använda i undervisningen, säger Einar och ger exempel på hur Ylva Pettersson på Katedralskolan i Skara som använder Wikipedia som redovisningform och låter eleverna skriva sina redovisningar som artiklar på Wikipeda och låter hela världen läsa dem. Det fick hon Guldäpplets särskilda pris för 2012.

Einar gjorde en egen undersökning 2008-2009 bland 266 gymnasielärare i Stockholm om hur de förhöll sig till elevernas användande av Wikipedia som källa. De flesta lärarna svarade att de inte avrådde sina elever att använda Wikipedia. En mindre undersökning bland eleverna under samma period visade att eleverna uppfattade att lärarna inte godtog Wikipedia som trovärdig källa.
– Vi vet att elever använder Wikipedia men av taktiska skäl vågar de inte ange det som källa, säger Einar.
Idag finns det över 2,5 miljoner artiklar på svenska Wikipedia och ännu fler på de stora språken.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Fler undersökningar av Einar Spetz

Hur används Wikipedia av riksdagens ledamöter?
Hur använder riksdagens ledamöter den svenska språkversionen av Wikipedia? Hur uppfattas den fria encyklopedin av Sveriges folkvalda?

Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?

 

1 kommentar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.