Min chockartade start som läxhjälpare

För två veckor sedan ställde jag upp som läxhjälpare för Röda korset i Kista biliotek och i kväll är det dags igen. När jag kom dit fick jag frågan vilka ämnen jag behärskade och blev lite ställd av frågan. Jag påstod att jag har koll på de mesta.

- Även matte?

- Jo, jag har ju trots allt gått på KTH och läst en hel del matte.

Därför blev det en hel del mattefrågor för min del under kvällen. Men inledningen blev aningen chockartad. En tjej vill ha hjälp med en uppgift som handlade om derivata. Det var ungefär där jag själv började tappa förståelsen för matematiken och istället tog mig vidare på ett mer lära-sig-innantill-korvstoppningssätt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle hjälpa henne och det kändes lite svettigt att direkt köra fast. Istället fick jag försöka ta fram mina coachande färdigheter och började ställa frågor som.

- Har du löst någon liknande uppgift?

- Har du några egna idéer?

- Vad tror du ett första steg skulle vara?

Detta fick mig att tänka på det blogginlägg från Tommy Lucassi som heter 28 formativa fraser.  Det skulle jag haft nytta av att ha gått igenom innan.

Som tur var blev resten av frågorna under kvällen enklare och jag kunde trots allt hjälpa till och det kändes som jag äntligen fått någon nytta av alla matte jag faktiskt läst men sällan använt.

Jag visade appen My Script Calculator för några elever. Där kan man ställa upp ett tal precis som man gör på ett papper och få det uträknat. Jag vet att elveverna själva måste lära sig att göra uträkningarna och inte bara mata in dem i en app. Men för mig som läxhjälpare är det ett helt suveränt sätt att snabbt kunna se om det är själva beräkningen som är fel eller resonemanget, om det nu inte blev rätt.

Jag pratade med en del andra och insåg också att fantastiska resurser som Webbmatte, med alla filmer på olika språk, och Mattecoach på nätet var okända resurser. Därför gick jag hem och snickrade ihop en sida på Pedagog Stockholm med de resurser jag tror att elever och alla ni som hjälper barn och ungdomar med matteläxor kan ha nytta av. Så här har ni den:

Mattetips för elever och läxhjälpare

/Pelle

Elevinflytande – ja tack!

Gruppbild TekniskaFörra veckan träffade jag det här gänget på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. Mer om det kan du läsa i reportaget därifrån. De går i åttan på Kista grundskola och är med i ett projekt inom ramen för sitt Elevens val. Igår träffade jag dem på nytt på Tekniska museet där projektet presenterades under ett seminarium om ungas demokratideltagande.

Barns rätt att komma till tals

Johanna Öberg 2

-  Idag är det 25 år sedan FNs barnkonvention antogs. I den står det bland annat att barn har rätt att ge uttryck för sin åsikt i alla frågor som berör dem. Även läroplanen tar upp hur viktigt det är att vi lyssnar på barnen och ger dem inflytande över sin utbildning. Ändå finns det mycket kvar att göra. Vi vuxna måste i större utsträckning tala MED barnen och inte bara TILL dem och vi måste lyssna på deras frågeställningar och inte bara låta dem svara på våra frågor, sa Johanna Öberg under seminariet.

Johanna är högstadielärare i grunden men doktorerar för tillfället på institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) på Stockholms universitet. I samarbete med Kista grundskola arbetar hon och DSVs pedagogikforskare Patrik Hernwall med projektet som åttorna är med i inom ramen för sitt Elevens val. Där har eleverna getts stort inflytande över sin undervisning och fått vara medforskare i en studie som de själva döpt till Forskningspartiet.

Elevinflytande

Elevinflytande

I Forskningspartiet har eleverna fått lära sig ett kritiskt och vetenskapligt arbetssätt och fått fördjupa sig i frågor som rör samhället och demokratin. Frågorna och hur de ska arbeta med dem har de själva fått vara med och bestämma om.

Stor användning av kursen

Panelsamtal

Moderator Ante Runnqvist, change manager på Rektorsakademien, frågade några av eleverna vad de tycker om det vetenskapliga arbetssättet de fått lära sig i Forskningspartiet. De berättade att de haft stor nytta av det kritiska tänkandet i andra skolämnen som krävt analys. Till exempel när de skulle analysera svarsresultat i naturkunskapen. Men framförallt i samhällskunskapen. Där har nämligen inte bara analysförmågan kommit till användning utan även den fördjupade kunskapen de fått om hur samhället fungerar.

Har lärt sig tillsammans

Undervisningen de haft i projektet har bestått mycket av diskussioner. Något som eleverna berättar att de uppskattat. Genom att diskutera med varandra har de resonerat sig fram och lärt sig tillsammans. Eftersom undervisningen inte byggt på genomgångar har de inte behövt anteckna och lyssna samtidigt. Vilket några av dem påpekade inte är helt lätt. De tog även upp att det vanliga skolarbetet bygger på prov och att det kan vara svårt ibland att förstå vad läraren är ute efter vid provtillfället när man inte har någon att resonera med.

Önskas: större valfrihet i skolan

Eleverna framhöll också att lärarna i den vanliga skolundervisningen borde låta dem välja mer vad de ska göra och att alla skolor borde informeras om att man lär sig mer och uppnår bättre studieresultat när man arbetar som de gjort i projektet. Ante frågade dem varför de tror att de gjort det.

-  I projektet har vi ju själva fått vara med och bestämma och arbetat med sådant som vi vill jobba med. Men i skolan har lärarna valt och vi kanske inte alltid är så intresserade av arbetsuppgifterna, svarade en av eleverna.

Därefter uttalade sig andra inbjudna paneltalare om vikten av att unga får komma till tals. Bland annat Olle Wästberg som är ny statlig utredare av klyftor och demokrati. Han sa att skolan ska vara en brygga in i demokratin och politiken och att det därför är viktigt att eleverna under sin skoltid får möjlighet att påverka.

Därefter avslutades seminariet med en uppmaning om att inte missa filmen om Forskningspartiet. Den är gjord av några niondeklassare från Kista grundskola och finns för tillfället att titta på i Tekniska museets utställning ”Forskning pågår”.

Intressestyrda arbetsuppgifter nästa

Per Wadman

På väg från museet tar jag sällskap med Kista grundskolas rektor Per Wadman. Han berättar att skolan strävar efter att eleverna ska få större inflytande över sin undervisning och att projektet är del av ett större förändringsarbete. Man arbetar också för att eleverna ska få större självinsikt i sin skolgång och att de ska ta större ansvar över sitt eget lärande.

I samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap utvecklar man undervisningen för att göra eleverna mer delaktiga med hjälp av digital teknik. Varje elev har allt skolmaterial och alla verktyg på sin ipad vilket underlättar att fortsätta skolarbetet hemma. Tanken är också att arbetsuppgifterna ska bli mer intressestyrda framöver inom ramen för ett visst ämne så att elevernas vilja att arbeta hemma stärks.

Man har också bytt ut utvecklingssamtalen mot elevledda samtal. På dem är det eleverna som talar om för föräldrarna vilka kunskaper och förmågor de uppnått och vad de anser att de behöver göra för att utvecklas och uppnå högre måluppfyllelse.

-  Att eleverna då även måste få större inflytande över sin undervisning ser vi som en naturlig följd av det. I de fall som eleverna redan fått det har vi också märkt att studieresultaten höjts. Min intuition säger mig därför att vi är på rätt väg även om jag inte har några vetenskapliga belägg för det, konstaterade Per och log.

Tänker

… tillbaka på när jag lämnade gymnasie- och grundskolepluggandet bakom mig i början av 2000-talet och äntligen fick studera efter mitt eget intresse. Det första jag läste på universitetet var Praktisk filosofi. En kurs som byggde på just kritiskt tänkande och innehöll mycket diskussioner. Jag har läst många kurser efter det men det är helt klart den kurs som jag haft mest nytta av. Den förändrade nämligen mitt sätt att tänka. Jag hade gärna velat ha en kurs liknande den som åttorna som deltagit i projektet haft – när jag gick i högstadiet.

//Sarah Magnusson

Mer om projektet kan du som sagt även läsa i det här reportaget. 

 

Bloggtoppen oktober 2014

Nu var det återigen dags för bloggtoppen och den här månaden har det hänt saker på listan. Vi har en ny etta och jag får gratulera Toura Hägnesten som gick upp från andraplatsen till nr ett.

Oktobers lista ser ut som följer. Här hittar du septembers lista.

  1. Läs- och språksatsningen
  2. Lärande & bedömning
  3. Miss Åsa
  4. Max Entins blogg
  5. Vad gör de i biblioteket?
  6. Provfri matematik – bedämning i praktiken
  7. Redaktionsbloggen
  8. Kulan – mötesplats för kultur, förskola och skola
  9. UrFlippat
  10. Språkforskningsinstitutet

Det enskilt mest framgångsrika inlägget under månaden är Miss Åsas: Nu är jag arg på riktigt med 2277 läsare. Upprinnelsen till det inlägget var att Annika Hedås Falk reagerade på en ledare på DN och publicerade inlägget Het diskussion om nyanländas rätt till utbildning på Gästbloggen. Åsa hakade också på i debatten.

Gammal skåpmat ej att förakta

Det andra mest läst inlägget under oktober är Your mailbox is full av Max Entin. Vi blev lite förvånade när vi såg att det inlägget plötsligt klättrade på listorna med tanke på att Max Entin inte bloggat för oss sedan rätt lång tid tillbaka. Jag var tvungen att skriva till Max och fråga vad som hänt och nedan ser ni svaret. Många av er kommer säkert ihåg den gamla mejlbävningen

Skärmavbild 2014-10-30 kl. 13.59.01

Båda ovanstående fall är bra exempel på hur man kan hänga på en aktuell händelse. Åsa gjorde det genom att skriva ett nytt inlägg och Max genom att plocka upp ett gammalt.

Tipsande följare är guld värt

På sjätte plats har vi månadens raket. Som från ingenstans kom Vad gör de i biblioteket och lade sig rakt på plats fem.

Återigen ser vi hur långt man kan nå med ett starkt inlägg. Vad gör de i biblioteket? har gjort sju inlägg under perioden men detta sticker ut som en spik i statistiken.  För att förstå framgången bakom detta inlägg var jag tvungen att fråga Cilla Dalén.

Skärmavbild 2014-10-30 kl. 14.28.24

Med denna information kan jag gräva lite djupare i statistiken och ser mycket riktigt att just det inlägget till 92 % har fått inlänkningar från Facebook om jag räknar samman Facebook i mobilen, plattan och på webben.

Vilka stora Facebook- eller Googlegrupper är du själv med i som behandlar ditt ämne? Ibland kan det ta emot att framhäva sig själv genom att posta sina egna inlägg i en stor grupp. Känner du så har jag två tips.

  1. Ta mod till dig och bara gör det.
  2. Uppmana dina följare att sprida dina inlägg. (Detta kallas call to action och det kan jag gå in mer på senare.)
  3. Posta istället någon av dina bloggkollegors inlägg (i eller utanför Stockholm). Förr eller senare kommer någon att göra detsamma för dig. Fördelen med det är också att trovärdigheten blir större när någon annan tipsar.

Bildens makt

Kulan-bloggen är med på listan för andra gången sen mätningens start. De har en trogen följarskara och en sak jag tycker Elisabeth Söder, som sköter bloggen, gör bra är att alltid använda mycket bilder. Hon postar också regelbundet och använder andra kanaler så som Facebook och nyhetsbrev.

Namedroppa närhelst du kan

Ett av Språkforskarnas mest framgångsrika inlägg under oktober har rubriken Anna Kaya om digitalt kollegialt lärande. Anna Kaya är ett känt namn i skolsverige i allmänhet och i synnerhet inom språkforskarnas intressesfär.

Fördelar med att tydligt använda välkända namn i rubrik och text är:

  1. Folk söker på kända namn.
  2. Kända personer har ett eget stort nätverk och får stor spridning när de delar en artikel där de omnämns.

Lycka till med fortsatt listklättrande och jag hoppas få se så många av er som möjligt på bloggträffen 1 december.

/Pelle Mårtenson

Alla kan vara kreativa!

Anne Bamford

Igår på skolforum på väg hem vid fyra snåret, trött i huvudet efter två intensiva och roliga dagar, ramlade jag över Anne Bamford och hennes föreläsning WOW-factor 2.0 på Blå scenen och jag kände bara – Wow!!

Först var det en liten skara uthålliga som orkade stanna och lyssna men efterhand lockade Annes entusiasm och fantastiska retorik fler och fler både besökare och utställare. Och vi blev väl belönade! Hon talade om det kreativa skapandets roll för elevernas lärande och hur det gör skolan roligare, får eleverna att nå högre resultat och dessutom gör dem bättre utrustade att möta framtiden.

Anne Bamford är professor i pedagogik i London och är känd för sin forskning om kulturens inverkan på inlärning och kreativitet i lärprocesser. Genom undervisning i estetiska ämnen får eleven tillgång till kulturella koder och kulturellt kapital som gör att det är lättare att navigera sig i samhället och att aktivt delta i offentliga sammanhang. När man undervisar genom estetiskt skapande och kreativitet använder lärare och elever olika estetiska uttryck för att förstärka undervisning och skapa en större förståelse för sitt ämne. Man kan skapa i alla ämnen menar Bamford, men säger även att dålig undervisning kan döda kreativiteten. Hon tog upp att många personer har fått sin kreativitet dödad av undermålig undervisning, kanske genom att en lärare inte uppmuntrat deras skapande eller att läraren har en gammaldags syn på att kreativitet är en talang man har eller inte.
– Alla kan träna och öva sig på att vara kreativa, slår Anne fast. Och här har skolan ett ansvar för att uppmuntra och stimulera eleverna.

Hur kan jag uppmuntra mina elever att vara kreativa?

Några av de punkter som Anne Bamford tog upp som viktiga för en bra undervisning inom och genom estetiskt skapande och kreativitet är:

  • Att man måste våga röra sig utanför sin bekvämlighetszon och ta risker. Både elever och lärare måste lära sig att utmana sig själva.
  • Det måste finnas en täta kontakter mellan skolan och det omgivande samhället såsom kulturskapare, föreningar, företag, och institutioner.
  • Tid för reflektion kring det egna skapandet är oerhört viktigt. Eleverna måste ges tid och uppmuntras att reflektera över vad de har gjort och hur de gjort det.
  • Eleverna måste få visa upp det de har gjort i form av en konsert, en föreläsning, en utställning eller på något annat sätt. Att få visa upp vad de har skapat är lika viktigt som själva skapelseprocessen för att elevernas kreativitet ska stärkas.
  • Att vara kreativ tar tid. Det finns inga snabba lösningar för att bli mer kreativ utan man måste våga experimentera, misslyckas och testa på nytt för att bli riktigt duktig inom ett område.

Skolpjäs

Att erbjuda kulturupplevelser och estetiskt skapande är enligt Bamford inget som ska vara som strössel på en tårta, det är en laglig rättighet! Dessutom är det en win-win för alla inblandade så vad ska ni göra mer er skola under läsåret? Öva på samarbete med drama? Dansa matematik? Skapa nya bilder med datorn? Spela in en actionfilm med Ipaden? Låta eleverna skriva fanfiktion om sinafavorit band på svenskan? Endast fantasin sätter gränsen och tryter den så finns det massor med spännande inspiration på Kulan som du hittar här på Pedagog Stockholm eller på Kulturdirekt.

Teaterbild tagen av Jim Wissemes och licensierad under CC-licens.

Läs mer om Anne Bamford i ett reportage om The Wow Factor på journalisten Carl-Magnus Höglunds sida.

/ Calle Hedrén

Fantastiska möten på skolforum

Montergänget
Andra dagen på skolforum börjar närma sig sitt slut. Det har varit två intensiva dagar fulla av spännande samtal och intressanta möten med mässbesökare, men även med kollegor runt om i staden. Vilken energiboost att träffa alla engagerade människor med inspirerande synsätt som brinner för sitt jobb. det har varit en ynnest att få träffa er och jag hoppas vi ses igen nästa år. Har du inte varit med i år så passa på nästa skolforum för det är en energikick!

Tisdagens #stockholmslärare i vår snygga monter. För att kolla in måndagens gäng kan du kolla här.
Alla som var i  montern gjorde ett jättejobb för att locka nya lärare till staden för ni vet väl att vi söker världens bästa lärare till världens bästa skola?

Världens bästa

ferrariDessutom får man ferraribilar när man står i Stockholmsstads monter, något som fick en kollega att beklaga sig över att när man väl börjat äta kan man inte sluta. Vilket den barskrapade jättelådan i vår garderob skvallrar om.

Diaz

 

 

 

 

 

Stockholmsläraren Camilla Askebäck Diaz lockade en stor publik när hon berättade om hennes roll som förstelärare i digitala verktyg.

Publik

Jonas Meyer

Och Jonas Mejer på Blackebergs gymnasium berättade inlevelsefullt varför han efter 16 år på samma skola älskade sitt arbete. Han berättade om hur viktig en lärare kan vara för sina elever och om gamla elever som hör av sig när de gått ut från skolan och om den intellektuella utmaningen att få tonåringar att förstå kopplingen mellan sin privatekonomi och nationalekonomi. Jag saknar att stå i klassrummet och möta elever när jag lyssnar på honom, även om jag tycker att det är världens bästa jobb att få vara med och inspirera alla er fantastiska lärare i Stockholm att bygga världens bästa skola.
Jan Aili
Sent på tisdag eftermiddag pratade Jan Aili, rektor på Matteusskolan, på gula scenen om hur han arbetat för att utvecklas som skolledare genom att lära känna sig själv och sitt arbete med att vara tydlig mot sina medarbetare så att de får veta vad han tycker och tänker och inte ska behöva gissa. Han uppmanade alla lärare att utforska sig själva och genom självkännedom bli bättre lärare. 

Stolta vinnare
I måndags var det glädjerus på mässan för oss #stockholmslärare då Karin Nygårds på Sjöstads skolan vann Guldäpplet för sitt arbete med programmering med eleverna. Här är Karin flankerad av sina talangfulla medfinalister Jacob Möllstam och Ylva Pettersson som fick Juryns Särskilda Pris 2014. Känner du inte till dem? Gå in på Guldäpplets hemsida och läs allt om dessa spännande lärare!

Segerintervjun med Karin och en presentationsfilm av henne hittar du här.

Om du är nyfiken på twitterflödet från skolforum 2014 hittar du det under #stockholmslärare och #skolforum.#stockholmslärare
Stort tack till alla er som jobbat i montern med att prata med lärare, skolutvecklare och skolledare om möjligheterna med att jobba i Stockholm stad och vilka karriärvägar som finns. Hoppas ni har haft det lika givande som vi på redaktionen.

Calle Hedrén

Stöd för bättre matteinlärning

Maria Sundberg

Hur kan man stötta elever i behov av extra stöd för att de ska nå målen i matematik med hjälp av digitala verktyg? På det temat höll specialpedagog Maria Sundberg en föreläsning och workshop igår på Eriksdalsskolan. Det riktade sig till pedagoger som antingen arbetar med lågstadiebarn i grundskolan eller med barn i särskolan upp till och med åk 6.

Underskatta inte lusten det digitala skapar

Maria påpekade att många elever som har det svårt med matematiken kan känna motstånd till att sitta och räkna med en stencil eller mattebok.

-      Men om de får använda sig av en dator eller lärplatta så tycker de genast att det är roligare även om det handlar om precis samma uppgift och man vinner mycket på att skapa den där lustkänslan hos eleverna. Många elever ser det inte som att de haft matematiklektion när de sitter framför skärmen och arbetar matematiskt på olika sätt utan som att de suttit och spelat. Men ändå har de fått träna sig på det som de behöver, konstaterade hon.

Hon tog även upp att det är tacksamt att de digitala verktygen erbjuder ett sådant stort och varierat utbud för elever som behöver upprepa något många gånger för att förstå.

-         På så vis kan de öva sig på samma sak men i olika former i olika appar och program, sa hon och tillade att det för många elever även har stor betydelse att se de där flygande ballongerna eller medaljen som kommer upp som belöning och så vidare när de väl har lyckats göra rätt.

Det finns något för alla

Maria underströk också att de digitala verktygen möjliggör individanpassning efter varje elevs behov. Men att det kräver att man känner till utbudet. Varpå hon gav publiken lite tips. Bland annat:

Räkneapan

Här får eleverna träna sig på automatisering när det gäller de fyra räknesätten.

-          Vissa elever är i behov av mycket återkoppling men som lärare kan man ju inte hjälpa alla samtidigt. Då är det bra med appar som Räkneapan som ger direkt respons på om det är rätt eller fel när eleverna arbetar på egen hand. Felen kommer också upp på nytt vilket gör att de får öva sig extra mycket på dem, sa hon.

Fingu

Här får eleverna öva sig på taluppfattning med hjälp av flera sinnen.

-         Det kan exempelvis vara så att de får se två jordgubbar och två päron på skärmen. Genom att trycka fyra av sina fingrar mot frukterna visar de sedan att de förstått hur många frukter de ser. Det här passar dem som behöver stöd både av det visuella och det taktila och som befinner sig på en väldigt basic nivå, sa Maria.

Mattemums

Här får eleverna öva sig på de fyra räknesätten med hjälp av människor som slukar flygande godisar.

-       Man kan själv styra hastigheten på spelet vilket ger utrymme för reflektion och samtal om vad som händer på bilderna för att bättre förstå innebörden av addition, subtraktion, multiplikation och division. Det är också väldigt tydligt om man gjort rätt eller fel och många elever uppskattar godisinslaget, sa hon. 

Math bug

Här får eleverna träna sig på positionsschemat med hjälp av att skapa en figur.

-          Figurens olika delar är olika mycket värda vilket ger eleverna en förståelse för ental, hundratal och tusental på ett visuellt tydligt sätt, sa Maria.

Story Creator Pro

Här kan man skapa en räknesaga.

-          Appen är väldigt bra för att illustrera ett matteproblem för eleverna eller för att låta dem skapa en egen digital berättelse med hjälp av att rita, skriva, filma, spela in ljud och lägga in bilder. Att visualisera och arbeta mer laborativt som man gör i en räknesaga är något som många elever uppskattar. Det är kreativt och man kan koppla det till en verklig situation, sa hon.

Bitsboard

Här kan man som lärare skräddarsy ett alldeles eget spel.

-          Det är visserligen tidskrävande men hittar man inte någon app eller något program som innehåller det man vill göra med eleverna så är det en bra möjlighet att man kan skapa det själv här i spelform. Till exempel ett memory eller ett quiz för att de ska få nöta in de olika symbolerna för matematikbegreppen, berättade Maria.

Tacksamt att ta hjälp av eleverna

Hon tog även upp att flera lärare säkert kan känna igen sig i att de fått tips på bra appar och program att använda i sin undervisning. Men sedan inte funnit tillräckligt med tid för att själva sätta sig in i hur alla fungerar för att kunna komma igång med eleverna.

-          Ett tips är att tillsammans med eleverna lära sig hur de fungerar. Många barn är bra på att hitta i spel och lär sig mycket snabbare än oss vuxna hur det går till. Eleverna brukar även uppskatta att få vara den som lär ut och som lärare tjänar man ju tid på att inte sitta och klura ut varje spel på egen hand, sa Maria.

-          En bra sak är också att fråga eleverna: ”Vad lär man sig här?” På så vis får de sätta ord på vad de lär sig genom appen eller programmet och en god lärsituation skapas, fortsatte hon.

Dokumenterad genomgång ger inlärningsstöd

Maria berättade även att det utöver alla matematikappar och matematikprogram finns andra former av digitala hjälpmedel för att stötta eleverna i matematikundervisningen. Bland annat apparna Educreation eller Explain everything med vilka man kan dokumentera sin matematikgenomgång.

-       Man skriver helt enkelt direkt i apparna samtidigt som lärplattan kopplats till smartboarden så att alla elever i klassrummet ser vad det står. Det man skriver sparas sedan samtidigt som det man säger spelas in. På så vis kan elever som behöver gå igenom något flera gånger för att förstå spela upp sekvensen i efterhand på egen hand igen och igen tills informationen gått in. Man kan givetvis också dokumentera sin genomgång utan att eleverna är närvarande och då behöver man ju inte koppla upp lärplattan mot någon smartboard, förklarade hon.

Från svårläsligt till lättlyssnat

Hon påpekade även att för elever som har problem med att läsa på grund av till exempel koncentrationssvårigheter eller dyslexi underlättar det att lyssna sig till informationen istället för att läsa den. Därefter berättade hon hur man på ett enkelt sätt kan omvandla till exempel en mattestencil till talsyntes.

-       Först fotar man mattestencilen med hjälp av en lärplatta eller mobil. Därefter omvandlar man bilden till talsyntes i appen Mobile OCR. Med appen Voice reader kan man sedan lyssna på ljudfilen, berättade Maria.

Tidsuppfattning skapar struktur

Hon tog även upp att elever i behov av extra stöd ofta behöver struktur i större uträckning än andra elever.

-       Visual timer och Pratklocka är bra appar för att på ett visuellt tydligt sätt ge dem tidsuppfattning under lektionen. Till exempel av hur lång tid det är kvar till nästa moment, till rasten eller tills det är dags att turas om med klasskamraten med att sitta och jobba med datorn eller lärplattan, sa Maria.

Tänk…

…Vilken guldgruva av stöd det finns där ute på nätet för att möta olika elevers behov!

//Sarah Magnusson

Elever ger hopp om framtiden

Alla som har varit i ett klassrum och hört ord som ”jävla bög” eller ”blattehora” muttras vet att det är både tungt och svårt att ta debatten. Ska man orka säga till en gång till? Ja! Som lärare är du en av de viktigaste förebilderna i dina elevers liv. 

Tid för toleransI media tar vi dagligen del av främlingsfientliga aktioner och hatbrott och det är lätt att få känslan att Sverige aldrig varit så intolerant som nu. Främlingsfientliga grupper begår våldsdåd och använder sig av demokratiska kanaler för att nå ut med sina budskap, samtiden ser mörk ut. Men det finns hopp – våra elever! Enligt undersökningen Tid för tolerans, där Forum för levande historia tagit tempen på toleransen bland svenska skolelever, får elever en allt positivare attityd till andra människor. Och de särskiljer sig från andra grupper i samhället genom att överlag vara öppnare för mångfald och invandring.

Undersökningen analyserar vad skolungdomar tycker och tänker om varandra och samhället i stort. Den tar upp deras oro och förhoppningar, utsatthet för intolerans och intolerans mot grupperna invandrare, romer, muslimer, judar och HBT-personer. En av slutsatserna i undersökningen är att utsattheten för våld, hot och trakasserier är stor inom vissa elevgrupper. Det kan tyckas vara en paradox men samtidigt som de intoleranta attityderna minskar ökar antalet intoleranta handlingar. Projektledare Jacob Severin exemplifierar med att det tidigare fanns hundra personer med intoleranta attityder, men de agerade inte på dem. Idag finns tio intoleranta personer som agerar efter sina negativa attityder. Alla som har klassrummet som sin arena vet att det ibland kan förekomma kränkningar och att det är viktigt att agera om något sådant händer. Rapporten lyfter fram välutbildade lärare, lugn i klassrum och trivsel i skola som toleransskapande faktorer. Överhuvudtaget är elevernas förtroende för lärare mycket stort och det förtroendet är något som vi alla som jobbar i och med skola måste förvalta, och vara stolta över! Ni lärare är med och formar framtidens medborgare. Att ni orkar reagera och vara en förebild lägger grunden för en ljusare framtid.

Men hur uppmuntrar man och arbetar man med att öka toleransen på sin skola? Och hur mäter man tolerans? Levande historias definition av tolerans illustreras genom en toleranstrappa;

Trappa

Acceptans är den traditionella tolkningen av tolerans. Jag accepterar dig, men jag vill inte ingå i en djupare relation. Forum för levande historia lägger till en stegring av toleransen – respekt, öppenhet, inkludering och slutligen självrannsakan. Istället för att skapa ett dom som motsats till vi, vänder vi blicken inåt och funderar över våra egna reaktioner och tankar. Är du tolerant och bejakar olikheterna som finns i ditt klassrum och hur bemöter du intolerans?

Det är ett tungt arbete och ingen ska behöva vara ensamma med det, prata med varandra och dela erfarenheter. Och glöm inte att vara stolt över dina elever när de visar öppenhet och omfamnar det olika. Kunskap är toleransens moder och ni lärare drar ett av de tyngsta lassen, och allt jobb ger resultat!

Vill du läsa mer om Forum för levande historia och se en film om hur ett elevbesök kan gå till så har Pedagog Stockholm varit där på utställningen PK – en utställning om intolerans.

Trappbilden är tagen av Moyan Brenn och bearbetat under CC-licens.

/ Calle

Framtidens moderna språk val: C++ eller arabiska?

Min vecka på redaktionen har präglats av funderingar kring språk. Språkforskarna har satt myror i huvudet på mig med tankar på förhållandet mellan modersmålsundervisning och moderna språk som skolämne. Jag har hängt med Karin Nygårds (grishund) och vi har pratat om att kunna programmeringsspråk för att bli en aktiv digitalmedborgare. Och på min spanska kurs, fick vi (med staplande formuleringar) diskuterar varför vi valt att läsa just spanska.

I moderna språk erbjuds de flesta elever att läsa franska, tyska och spanska samt kanske kinesiska. Kinesiska för att Kina är en framtidsmarknad, franska och tyska har vi ju alltid undervisat i, och spanska är ju så populärt. Men det finns så många andra språk. Exempelvis är arabiska Sveriges tredje största språk, men det är en resurs som inte utnyttjas i skolan. Hur kan vi ta tillvara på dessa språkkunskaper och utnyttjar de enorma språkresurser som finns inom svenska skolan?

Ett vanligt argument för språkundervisning är att man måste kunna tala ett språk för att verkligen förstå en kultur. Och tillviss del tror jag det är så. Genom att förstå ett språk och hur det är uppbyggt är det lättare att förstå tankarna som formuleras på språket. Exempelvis hoppar jag som feminist högt varje gång jag blir påmind om hur manscentrearat spanskan är. Men jag kan också förstå varför mina feministiska spanska vänner tycker det är viktigt att ha ett specifikt ord för en kvinnlig lärare eller skådespelare, medan utvecklingen i Sverige snarare går åt andra hållet. Men om vi tittar på internet där många av oss har alltmer av sitt liv – banken, försäkringskassan, tvättstugebokningen, underhållning, sociala kontakter, lokalsinnet – hur många av oss förstår hur det är uppbyggt eller vad det är som styr vilket resultat vi får när vi googlar den där livsviktiga informationen?

Här behöver vi språk som C++, Java, PHP mm. Om skolan ska förbereda elever för att fungera i samhället och ge dem bästa möjliga förutsättningar för ett långt och lyckligt liv, borde vi inte lära alla elever grunderna i att koda och förstå vad den digitala världen är uppbyggd av? Inget på internet är uppkommet av evolutionen, det är skapat av människor och om barn lär sig programmeringsspråk i skolan, både att koda och att förstå, kan de vara med och utveckla framtidens samhälle – där det digitala och det fysiska allt mer närmar sig varandra.

Varför valde jag spanska när jag kunde valt Java? Jag läser det för att jag tycker om spansk film och mat, jag gillar att uttalet bara blir bättre när man pratar högt och snabbt, och dessutom är det passionerat och sexigt! Det är ett utrycksfullt språk, men det kan kod också vara. I somras kodade min man ett interaktivt hjärta till mig i javascript. Jag kan inte mycket om att koda och pratar inte så mycket spanska (än), men att jag har en viss förståelse gör att jag är friare att kommunicera, skapa och uttrycka mig. Att delta som medborgare i det globaliserade, digitala samhället.

Kan C++ och arabiska bli två språk som elever självklart kan välja i framtidensskola? Det borde i alla fall bli det om Sverige, och Stockholm, ska ha en skola i världsklass. Globaliseringen och digitaliseringen av vårt samhälle kräver det.

/ Calle

Bloggtoppen september 2014

I dag är det premiär för bloggtoppen på Pedagog Stockholm. Ambitionen är att varje månad redovisa en tio-i-topplista med månadens mest framgångsrika bloggar. Mätetalet är antalet sidvisningar.

Den aktuella månadens lista återfinns alltid på vår sida. Våra bloggar. De tio första bloggarna är ordnade med den största bloggen överst. De som inte ligger på listan är helt slumpvis ordnade.

Jag hoppas att denna lista och framförallt reflektionen och analysen över varför den ser ut som den gör ska lära oss alla att bli bättre bloggare och att vi kan känna oss lite sporrade.

Jag får börja med att gratulera Pernilla Lundgren som toppar den första listan. Vi gratulerar henne också till det nya jobbet på Skolverket. Erika Isaksson kommer att fortsätta driva bloggen.

Pernilla har länge tillsammans med Toura Hägnesten varit vårt mest framgångsrika bloggare. Och tittar vi på hennes statistik kan vi slutleda oss till att hon kommer att ha en toppplacering en lång tid framöver trots att hon inte skriver ett enda inlägg! Faktum är att bloggen har 657 inlägg och många av dem är taggade med väldigt heta ledord. Så söker du på begrepp som betyg och bedömning, formativ bedömning eller Dylan Wiliam är chansen stor att du hamnar på just den bloggen. Det är något att tänka på för alla som bloggar.

På andra plats ligger Toura Hägnesten och vi har redan tidigare konstaterat att en framgångsfaktor för henne har varit en extrem uthållighet. Om det kan ni tex läsa om här.

Månadens raket är helt klart Åsa Sibelius. Medan de två första placeringarna handlar om summan av många inlägg är Åsas placering ett resultat av ett enda inlägg: ”Nu får det vara nog” har haft 1697 visningar denna månad. Häftigt!

Det här tycker jag är ett exempel på en regel som vi kan kalla 1 på 10, eller i Åsas fall snarare 1 på 100. Åsa håller sin linje och skriver väldigt glada och inspirerande inlägg om hur det är att undervisa nyanlända. Men, som man hör av titeln, röt Åsa till ordentligt i inlägget Nu får det vara nog. Jag tror att det är viktigt att hålla sin linje när man väl har hittat sin grej. Läsarna måste veta vad som förväntas. Men någon gång i bland kan man avvika från denna linje genom att till exempel bli riktigt arg eller bara få läsaren att skratta. Det visar personlighet och gör personen bakom bloggen mer mänsklig.

Ytterligare ett exempel på det är vår nya blogg Verktyg för livet. Johanna och Frida har snabbt hittat sin linje och framgångsrikt hållt sig till den. Men det har också roat oss med inlägget Lässtrategier.

Dessutom har de redan lyckats ta sig in på topplistan trots att bloggen bara existerat under september månad. Mycket bra jobbat!

Ytterligare ett exempel på att klättra snabbt är Helena och Jannikes blogg Urflippat som också är en relativt ny blogg men som redan knipit sjätteplatsen på listan. De har jobbat hårt och medvetet och det har gett resultat. Stort grattis!

Det är också väldigt kul att se att Monika Dolfin tagit sig in på listan. Hon skrev till mig och undrade om jag hade några tips om hur hon kunde nå ut till fler läsare. Jag gav en del tips, vilka jag kanske får anledning att återkomma till senare, Monika tog till sig av dem och jobbade sig in på listan. Jättekul!

Och sist men inte minst måste jag återigen få berätta vad allas gemensamma ansträning har lett till. Läs detta inlägg:

En miljoooooon sidvisningar!

Så här såg listan ut för september

  1. Lärande & bedömning
  2. Läs- och språksatsningen
  3. Miss Åsa
  4. Provfri matematik – bedämning i praktiken
  5. Redaktionsbloggen
  6. UrFlippat
  7. Forskning i praktiken
  8. Kulan – mötesplats för kultur, förskola och skola
  9. Verktyg för livet
  10. MoD

/Pelle

På vift med 40 finska rektorer

Idag var jag på vift med 40 finska rektorer på Vetenskapens Hus. Skolledarna från världens bästa skola var på dagsutflykt till Stockholm. Förmiddagen spenderade de på skolverket och de var alldeles saliga. De hade pratat om skolverklighet. Som svar på  vad det betyder svarade en lärare;

– Mod.

De finska lärarna är oroade över det sjunkande Pisa-resultatet bland de svenskspråkiga eleverna i Finland. En liten tröst är att de svensktalande eleverna i alla fall trivs bra i skolan. Kanske kan vi lära av varandra, vi fick i alla fall veta att skolledare i Österbotten använder sig av Pedagog Stockholm!

 

Fjärilar

Kemiexperiment resulterar i en vacker fjäril.

Senare på vetenskapens hus vid Alba Nova är all oro som bortblåst. Skolledarna är ystra som kalvar på grönbete när de delas in i fyra gruppen – en grupp ska lösa matteproblem, en ska besöka lasergrottan, en ska prata om energi och den sista ska göra fjärilar och skapa egna föremål i plast.

Trasla ut det

Tillsammans ska de trassla ut de två repen med minsta möjliga antal rörelser.

Trasla till det

När de lyckats trassla ut det sittande får de testa med hela kroppen.

Mumintroll

En rektor tillverkade ett mumintroll i plast.

/ Calle