Vi provar nya Twitterfunktioner

Vi vill förbättra kopplingen mellan bloggen och Twitter. Därför experimenterar jag just nu med lite olika inställningar. Så om till synes intetsägande postningar dyker upp och försvinner, vet du vad det rör sig om. Vi återkommer till alla bloggare när vi fått det att fungera. Tanken är att bloggarens Twitteralias ska följa med i det automatgenererade tweetet och förhoppningsvis bidra till mer interaktion och delaktighet.

Pelle

Flerspråkighet på förskolan

Välkommen 1

När man är i åldern ett till fem år utvecklas ens språk väldigt mycket. Under den perioden går de flesta barn i Sverige på förskolan. Enligt läroplanen (98/10) har förskolorna i uppgift att stimulera förskolebarnens språkutveckling. Om barnen har ett annat modersmål än svenska ska de dessutom medverka till att de får möjlighet att utveckla det språket.

När jag hade modersmålsundervisning i franska på förskolan i mitten av 80-talet brukade modermålsläraren komma en gång i veckan för att träffa mig och min lillasyster. Vi satt med honom utomhus eller inne i personalrummet och sjöng sånger eller pratade om vardagligheter.

Idag använder de flesta förskolor sig inte längre av modersmålslärare. Istället är flerspråkighetsarbetet en integrerad del av förskolorna i samarbete med barnens föräldrar.

Böcker som redskap för reflektion och språkutveckling

Första och andra läsningen 1

Under sommaren besökte jag kommunala och privata förskolor i olika stadsdelar i Stockholm som gått Språkforskningsinstitutets tvådagarsfortbildning Flerspråkighet i förskolan och tog del av deras verksamheter.

På alla förskolorna utgjorde skönlitteratur en stor del av det språkutvecklande arbetet. Flera av dem hade högläsning varje dag. Ibland så att barnen får se bilderna, ibland så att de inte ser dem i syfte att arbeta med barnens förmåga att se så kallade inre bilder.

En del lät även dagens bok finnas tillgänglig för föräldrarna att bläddra i så att de skulle kunna fortsätta samtala om boken hemma med barnen.

Vanligtvis läste förskolorna också en och samma bok flera gånger. Desto fler omläsningar och samtal om boken, desto mer förstår barnet handlingen – och desto bättre kan de reflektera kring berättelsen och prata om den. Något som en av förskolorna illustrerat för föräldrarna genom att dokumentera boksamtal med barnen från första och andra läsningen.

Biblioteken minskar steget till att låna hem

Lånebibliotek 1

Alla förskolorna uppmuntrade även föräldrarna till att läsa böcker hemma med barnen. En del av förskolorna hade också ett mindre lånebibliotek. Ibland med barnböcker på svenska. Ibland även med böcker på andra språk som fanns representerade i barngruppen. Det var antingen låneböcker i samarbete med Stockholms stadsbibliotek eller litteratur som förskolan själv köpt in.

Tanken är att underlätta dels för föräldrar med ont om tid, dels för dem som inte känner sig bekväma i biblioteksmiljön. Till exempel föräldrar från läsovana hem eller föräldrar från länder som saknar bibliotekskultur. Lånebiblioteken har visat sig vara uppskattade och många lånar hem böcker för att läsa med barnen. En del av förskolorna försökte även se till att böcker som man läst för barnen på förskolan fanns att låna hem på barnens modersmål.

 Sagostunder på svenska och andra språk

Bibliotek 1Flera av förskolorna besökte också regelbundet sitt lokala bibliotek för att låna böcker eller delta i sagostunder på svenska eller andra språk.  När förskolepersonalen kan  barnens modersmål brukar den kompetensen även tillvaratas för högläsning på förskolan.

En del av förskolorna försöker dessutom få föräldrar med annat modersmål att komma på besök för att läsa. Men föräldrarna har ofta svårt att få tid till det. En av förskolorna kommer nu sätta igång ett projekt där tanken är att föräldrar ska få läsa in berättelser hemma med låneutrustning på sitt modersmål. Materialet ska barnen sedan kunna lyssna på på förskolan.

Språkutbyte i barngruppen

Sånger 1

På flera av förskolorna brukar de flerspråkiga barnen få lära ut sånger på sina språk under samlingen eller hur man till exempel räknar till tio. Något som brukar uppskattas av både barnen som får lära sig nya ord och de som lär ut. Det är också ett sätt för personalen att dels uppmuntra de flerspråkiga barnen till att tala sina modersmål. Dels att lyfta barnens olika kulturer i barngruppen.

Mångkultur och allas lika värde

Matta 1

Ett mångkulturellt förhållningssätt syntes även i valet av leksaker, böcker, filmer, inredning och så vidare på förskolorna. Några av förskolorna firade också alla barnens högtider. Både för att demonstrera att alla kulturer är lika betydelsefulla och för att visa för barn och föräldrar att de känner till deras traditioner.

Flera har också tagit in barnens olika kulturer i projektarbeten de haft. Och en av förskolorna har haft ett större värdegrundsarbete eftersom de haft problem med mobbing i barngruppen på grund av olika religion/etnicitet. Förskolan har dels pratat mycket med barnen under lång tid om allas lika värde. Dels haft flera enskilda föräldrasamtal där de belyst problemet och tagit upp att man givetvis får ha vilka åsikter man vill, men att man ska tänka på vilka värderingar man överför till sina barn och konsekvenserna som det får för dem. Något som också lett till en förändring och ett mycket bättre klimat på förskolan.

Ordlistor och bildkommunikation

Ordlista 1

Men för att återgå till förskolornas språkutvecklande arbete. De använde sig också mycket av bilder som ett redskap för att skapa samtal, illustrera nya ord och vidga barnens ordförråd. Men också för att kommunicera med dem med annat modersmål som ännu inte lärt sig någon svenska. Till exempel för att förstå om barnet är törstigt, har ont eller behöver gå på toa. En del av förskolorna använde sig också av ordlistor där de ihop med barnens föräldrar skrivit ner vad den typen av nödvändiga ord heter på barnens modersmål.

När det finns personal som talar barnens modersmål brukar förskolorna också utnyttja det under en övergångsperiod. Personalen översätter då även det de säger till svenska. Dels för att barnen snabbare ska lära sig svenska. Dels för att de barn som inte förstår språket ifråga inte ska exkluderas.

Ordbanker och föräldrakommunikation

Ordbank 1

För att visa på barnens språkutveckling använde flera av förskolorna sig av så kallade ordbanker. På en av förskolorna fanns det till exempel papper uppsatta på väggen där föräldrar och personal kunde skriva till ord månad för månad som de hört barnen säga på svenska eller andra språk.

Eftersom flera av förskolorna hade barn med föräldrar som inte kunde så bra svenska eller inte kunde läsa arbetade man också mycket med muntlig kommunikation. Men också med att dokumentera vad barnen gjort på förskolan med hjälp av bilder. Ibland använde man sig även av tolkar. Till exempel vid de så kallade språksamtalen som förskolorna har med föräldrar till barn med annat modersmål än svenska.

Språksamtal och språkdomäner

Språkdomäner 1

Språksamtalet är till för att medvetandegöra för både pedagoger och föräldrar hur barnens språkutveckling och språkanvändning ser ut. Vanligtvis kartlägger man med hjälp av ett underlag som går under namnet Språkdomäner var, när och hur ofta barnen använder sina olika språk. Exempelvis vid personliga möten eller genom kulturupplevelser och medier. Språkdomänerna kan se lite olika ut men grunden är densamma och bygger på ett underlag som Språkforskningsinstitutets Ulrika Dahl tog fram i början av 2000-talet.

Med hjälp av Språkdomänerna gör man upp en plan för hur man kan samarbeta för att barnet ska få mer tillgång till sitt modersmål. Man informerar också föräldrarna om att ett utvecklat modersmål även stärker barnens språkutveckling på svenska.

Tänker

Att möta de flerspråkiga barnens och deras föräldrars behov ställer nya krav på förskolepersonalen idag. Det gör även dagens läroplan. Något som gjort att fortbildning inom flerspråkighet i förskolan blivit allt viktigare.

//Sarah

P.S
Skulle du vilja ha bättre koll på andra kulturers högtidsdagar? Mångkulturellt centrum har en almanacka som innehåller information om det. Du hittar den här.
Och vill du ha mer information på temat modersmål så är ett tips att gå in på den här sidan som Skolverket har.

Ny på redaktionen

JagJag heter Calle Hedrén och är det nyaste tillskottet här på redaktionen på Pedagog Stockholm. Jag kommer att arbeta som redaktör tillsammans med Pelle och Helena, med ett särskilt fokus på att utveckla vår filmkommunikation. Tidigare har jag arbetat som informatör, journalist samt som lärare på högstadiet och gymnasiet. Jag har undervisat i samhällskunskap, svenska och kommunikationsämnen, kommunalt och på friskola, och på studieförberedande och praktiska program.

Det ska bli otroligt intressant att få sätta sig in i skolans alla områden från förskola till vuxenutbildning eftersom utbildning och lärande är mina hjärteområden. Jag är särskilt intresserad av värdegrundsarbete, språkundervisning och normkritisk pedagogik, men har en förhoppning att jag via mitt arbete och er läsare ska få helt nya spännande infallsvinklar!

Jag är stolt över att få vara med och utveckla en skola i världsklass. Det finns så otroligt mycket kompetens och goda idéer ute hos er på skolorna och jag brinner för att dessa ska spridas så att fler får tillgång till dem! Bland de första projekt jag kommer att sätta igång med är en film om flippat klassrum eftersom många av er har hört av sig med frågor om metoden. Det ska bli extra roligt att få arbeta tillsammans med flera av våra duktiga bloggare som skriver om att flippa.

Min sista film för Pedagog Stockholm

Nu tackar jag för mig! I alla fall som filmare för Pedagog Stockholm. Jag lämnar inte redaktionen utan tog för en tid sedan över min kollega Eva-Lis roll som huvudredaktör, när hon slutade och gick till Skolverket. Men att både sköta huvudredaktörsrollen och filma hinner jag inte med. Så därför blev Röster från textil- och designskolan min sista film. Totalt har det blivit nästan 170 antal filmer sedan jag började hösten 2010.

Men självklart kommer vi att fortsätta producera film och därför har jag glädjen att hälsa vår nya medarbetare Calle Hedrén välkommen! Presentera sig kommer han att göra själv här på bloggen, när han börjar nästa vecka.

/Pelle Mårtenson

Platser kvar på förskolefortbildning om flerspråkighet

monster

Arbetar du på en kommunal förskola i Stockholm stad och är intresserad av kompetensutveckling inom flerspråkighet? Platserna är fulltecknade för de fristående förskolorna på tvådagarsfortbildningen ”Flerspråkighet i förskolan”. Men det finns fortfarande några platser kvar för de kommunalt anställda.

Kursanmälan

Kurstillfälle 1: 9/10 och 20/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Kurstillfälle 2: 16/10 och 6/11 (heldagar)

Anmäl dig här 

Kurstillfälle 3: 30/10 och 28/11 (heldagar)

Anmäl dig här

Om kursen

Fortbildningen riktar sig till dig som behöver baskunskaper i förskolans språk och kunskapsutvecklande arbete med inriktning på flerspråkighet. Kursen som är kostnadsfri innehåller bland annat:

  •  Vad säger forskningen och läroplanen
  •  Modersmålets betydelse
  •  Minoritetsspråk
  • Interkulturellt förhållningssätt
  • Föräldrasamarbete
  • Språkutvecklande arbetssätt
  • Uppföljning

Kontakt

Karin Wallin 
08-50820130

karin.e.wallin@stockholm.se

Jag är en P1-knarkare

Jag ska villigt medge att jag är en p1-knarkare. Det är P1 från morgon till kväll. Tänk att ständigt bjudas in till alla dessa intressanta program som jag inte hade en aning om att jag skulle lyssna på och på köpet tillägna mig nya kunskaper. Ett riktigt folkuniversitet.

Det är underbart att få vakna till Naturmorgon på lördagmorgnarna (och kanske somna om till fågelkvitter) och Gomorron världen på söndagmorgnarna är ett måste. En ambitiös nyhets- och kulturredaktion ser till att hålla mig uppdaterad på vad som händer här hemma och ute i världen. Det är verkligen beroendeframkallande. Men det ständiga lyssnandet har, precis som andra missbruk, en baksida: att utstå alla dessa ständiga repriser.

Undvik repristräsket

Det är repriser på gott och ont – bra om man av någon anledning missat ett program, men tröttsamt om man redan hört det. Men jag har bot mot detta, hur man helt enkelt undviker dem: SR play och poddradio. Lyssna på Radiodokumentärerna i P1 (och P3:s också för den delen), Radioföljetongen, Vetenskapsradion, Sommar sommar och Sommar & vinter bara för att nämna några. Listan kan göras lång, det finns hur mycket som helst i SR:s skafferi.

Men sommaren är lång och för er som liksom jag lyssnat på orginalsändningarna kan jag tipsa om tidningen VI:s poddsändningar. Där samtalar tidningens kulturredaktör Nina Solomin med författare, konstnärer, artister, politiker, psykologer kring ett ord eller begrepp som är laddat för dem. Till exempel intervjuas Tomas Bannerhed, redaktör för tidningen LÄRA Stockholm, av Yukiko Duke om skuld, utsatthet och konsten att räkna vokaler.  Och givetvis om boken Korparna som han fick mottaga Augustpriset för 2011.

Poddarna är inspelade från slutet av september förra året till slutet av maj i år.

Om frihet

Det är sommar och många ser fram emot semesterveckor fulla av frihet. Men hur fria är vi egentligen – och hur fria vill vi vara? Ann Heberlein, aktuell med sin bok Etik, och Göran Willis, som skriver en bok om charterturismens historia, berättar vilket val mellan frihet och trygghet de gjort i livet. Kanske begränsar människor sin frihet genom att ängslas för mycket över vad andra tycker och tänker? Hur uppbokad kan en sommar bli innan den är ett fängelse? Ann Heberlein berättar om friheten i att köra en skruttig vit Volvo från 1989 och Göran Willis förklarar charterresor och frihet hänger ihop.

Om framsteg

Författaren Lasse Berg har sett fattigdomen minska i tredje världen och människors möjligheter bli större. Samtidigt har han mött tidigare utblottade som nu har mat på bordet och kläder på kroppen, men som upplever sig som mer isolerade i dag. Marie Ryd, vetenskapsjournalist, berättar hur man kan göra framsteg i sitt eget liv genom att visualisera ett mål.

Om överdåd

Konstnären Marianne Lindberg De Geer började bejaka sin överdådiga personlighet när hon fyllde 40. Kläddesignern Lars Wallin har alltid fascinerats av det överdådiga, efter en estetisk aha-upplevelse som barn. Tillsammans diskuterar de vad överdåd betyder i vår tid, varför det är viktigt att hålla fast vid sin inre önskan – och varför Marianne tänker tillbringa sin ålderdom på varuhuset NK i Stockholm.

Om pengar

Han valde bort Handelshögskolan och en given yrkesbana med hög lön. Hon har skrivit en bok om de hemliga riskkapitalisterna. Skådespelaren Johan Rabaeus och ekonomireportern Lotta Engzell-Larsson pratar PENGAR: Har de blivit alltings mått i vår tid? Lider Joakim von Anka av samlar-mani, så kallad hoarding? Och ångrar Johan Rabaeus någonsin att han valde teatern framför affärsvärlden?

Om osvenskt

När författaren Åsa Moberg jobbade som tv-kritiker på 1980-talet kallade hon allt som hon gillade för ”osvenskt”. Varför används det ordet ofta som något positivt i Sverige? Komikern Özz Nûjen tycker att det är väldigt svenskt att älta vad som är (o)svenskt eller inte. Och hur är det med pizza, ruccolasallad och Drottning Silvia?

Om tystnad

Vad händer om man är tyst väldigt, väldigt länge? Prästen Rebecka Tudor vet, hon har ända sedan konfirmationsåldern deltagit och lett tystnadsretreater. Terapeuten, författaren och humoristen Per Naroskin berättar hur tystnad fungerar i terapisituationen och varför han var så pratglad som barn. Och hur kommer det sig att det är mer högstatus att tiga än att tala?

Om tokigheter

För tio år sedan kallade Maud Olofsson med en historisk underdrift Hitlers illdåd för ”tokigheter”. Något hon fick stark kritik för. Nu berättar hon hur hon kunde göra ett sådant ordval, vem som var ute efter att ”smutsa ner” henne, och vad som fick henne att gråta hela vägen hem från Almedalen. Samt hur omöjligt det kan vara för en topp-politiker att få reparera ett misstag i massmedia.

Om mys

Nathalia Edenmont (som sommarpratade den 23/6) kommer från ett land där det inte finns något ord för MYS. Dessutom hon gör konst av halshuggna djur. Bosse Sundström gör Sveriges mysigaste musik och avslöjar nu varför. Jessica Hellgren har stylat studion med kuddar och stearinljus.

Om familj

Felix Herngren har sex barn – varför har han skaffat så många? Och hur kommer det sig att han älskar att umgås med släkten? Lena Andersson har utan prut sagt nej till familj och barn, eftersom det begränsar henne frihet. Att det skulle bli så visste hon redan som 14-åring. Nina Solomin berättar om tolvbarnsfamiljer hon träffat i New York. Felix Herngren är regissör, manusförfattare, komiker och skådespelare. Lena Andersson är författare och fick Augustpriset 2013.

Om teamwork

Skådespelaren och författaren Jonas Karlsson berättar om trasslet när man jobbar med en ny pjäs och varför han skrivit en bok om grupparbete i ett kommunhus. Organisationsexpert Anna Edwall ska förklara hur man lyckas tillsammans, och sågar omedelbart programledarens upplägg. Jonas Karlsson löser allt genom att vinka in mellanjinglar.

Om allvar

Tomas Andersson Wij, popartist, och Martina Montelius, teaterchef, berättar om sina allvarligaste stunder. Om allvar som knuffats bort ur offentligheten och allvaret som drabbar en under en humor stand-up.

Om skryt

Rapartisten Petter Alexis Askergren och psykolog Jenny Rickardson reflekterar kring människors skryt – på Facebook eller i fikarummet på jobbet. Petter förklarar varför han är självförhärligande i sina låttexter och Jenny berättar hur man kan använda skryt för att må bra själv.

Om hierarkier

Konstnären och filmaren Anna Odell om hur hon mobbades i skolan och filmen Återträffen. Sociologen Ylva Almquist om att elever med låg status i klassen oftare drabbas av olyckor som vuxna. Kulturskribenten Stefan Ingvarsson om att i litteraturvärlden består av mobbare och mobboffer.

Om syskon

Nina Solomin gästas av Lena och Stefan Einhorn, som tillsammans med Helena von Zweigbergk pratar om ”syskonskap”.

Ha en skön sommar!

Helena Karlson

Böcker, sommartips och språkutveckling

Innan semestern drar igång tänkte jag blicka bakåt och framåt och ge ett sommartips på temat läsfrämjande.

 Skolade i kommunikation

De senaste veckorna har jag fördjupat mig i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom olika pedagogiska verksamheter som fritidshem, förskola, grundskola och gymnasium. Framförallt har det gällt användningen av genrepedagogik.

Jag kände inte till pedagogiken tidigare men hoppas verkligen att den sprider sig och är här för att stanna. Den skapar inte minst förutsättningar för att barnen ska utvecklas till goda kommunikatörer i både tal och skrift – och det är ju något som man har nytta av i alla sammanhang.

Du hittar de fyra reportagen där jag berättar mer om det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet inom de olika verksamheterna här.

Flerspråkighet i förskolan nästa

Innan sommarledigheten ska jag ta reda på mer om hur förskolor med flerspråkiga barn arbetar för att barnen ska utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Jag är själv uppväxt i ett tvåspråkigt hem och hade hemspråksundervisning i franska på ”dagis”. Tycker det ska bli intressant att lära mig mer om ämnet och om hur arbetssättet ser ut idag ute på olika förskolor.

Inte utan min packning

Därefter är det dags för mig att ha semester i några veckor och frilufsa, cykla, bada och läsa – både nya läsupplevelser och berättelser som jag gärna läser om. Jag har faktiskt redan samlat ihop en hög hemma med sådant som jag bara inte får glömma att packa ner. För vad blir väl en sommarsemester utan bad och böcker?

Läs för livet

För dig som ännu inte lyssnat på podcasten Läs för livet så vill jag ge den som ett sommartips. Den bygger på samtal om litteratur och läsning mellan Kulturrådets läsambassadör Johanna Lindbäck och en inbjuden gäst och sänds en gång i månaden.

Johanna är lärare, ungdomsboksförfattare, översättare och en av grundarna till litteraturbloggen Bokhora. I slutet av sommaren kommer en intervju publiceras med henne här på Pedagog Stockholm. Där kommer hon berätta mer om sitt uppdrag för att främja läslust och sprida en medvetenhet om vikten av böcker för barn och unga.

Podden Läs för livet hittar du här.

Glad sommar

Vi hörs i augusti :)

//Sarah

Tips på sommarläsning

Redaktionen förtsätter att tipsa om saker att göra i sommar. Turen har kommit till Annelie, som med detta inlägg tackar för sig och delar med sig av några tips på böcker att läsa i sommar.

På fredag arbetar jag min sista dag på Pedagog Stockholm. Det har varit väldigt roligt att vara här och vara en del av redaktionen. Nu väntar några veckors ledighet innan jag ägnar mig åt att skriva på heltid. Det blir säkertligen artiklar i både LÄRA Stockholm och andra tidningar om skola och utbildning. Dessutom hoppas jag hinna skriva några fler böcker för barn och unga. Förhoppningvis får jag även göra några författarbesök i förberedelseklasser, då jag har fått den stora äran att ingå i årets upplaga av Läsning Pågår för årskurs 8. Nog om mig, nu ska jag dela med mig av några tips inför sommarens ledighet.

Annelie Drewsen-litenFör mig är sommaren en tid för läsning. Äntligen har jag tid att läsa några av alla de böcker som ligger i travar runt omkring mig. Det brukar mest bli skönlitteratur. Just nu läser jag Majgull Axelssons bok ”Jag heter inte Miriam” om en romsk kvinna som överlevde koncentrationslägren och sedan kom till Sverige för att starta ett nytt liv. Den är oerhört välskriven och berör en viktig del av den europeiska historien som vi aldrig får glömma. Just romernas öden under Andra världskriget vet vi nog generellt ganska lite om, så jag kan verkligen rekommendera den här boken. Boka även in ett besök på utställningen ”Vi är romer” på Forum för levande historia redan nu. Jag såg den i Göteborg men kommer att göra ett besök även i Stockholm.

En annan bok jag gärna slår ett slag för just nu är ”Hur man botar en fanatiker” av Amos Oz. Det är en tunn liten skrift som väcker frågor om fanatismens natur. Teskedsorden har material till lärare och elever som vill arbeta med boken.

En väl vald bilderbok ha förhöja vilken lässtund som helst. Om man tänker sig en lång stund, kanske i sällskap med någon annan som är sugen på att prata om det lästa, föreslår jag Shaun Tans storslagna ”Ankomsten”. Har man en person på väg in i tonåren vid sin sida kan Anna Höglunds ”Om detta talar man endast med kaniner” vara passande. Och var passar bättre för de allra minsta än Isols ”En anka är bra att ha”?

Några av de böcker jag själv har tänkt läsa är Yahya Hassans hyllade diktsamling, Petters ”16 rader”, Ann-Marie Körlings ”Läraren inom mig: pedagogiska berättelser” och ”Välfärdsfabriken: om arbetets mening och gränslös kontroll” av Kristina Mattsson. Något av Barbro Lindgren klämmer jag nog också in.

När jag tröttnar på att läsa, sola och bada tänker jag sätta mig framför teven och se på de nya avsnitten av ”Orange is the new black”. Dessutom hoppas jag hinna med minst ett besök på Moderna museet under sommaren. Både för att se Dardel-utställningen och för att tillbringa en stund på deras uteservering i sällskap med någon jag tycker om. Vi kanske ses där?

Glad sommar önskar Annelie

 

Läs våra mest uppskattade blogginlägg i sommar

Nu är det sommarlov och vi på redaktionen vill gärna skicka var sin sommarhälsning till dig som besöker vår sajt. Under veckan kommer vi att dela med oss av tips på saker att läsa, lyssna på och göra i sommar. Först ut är Pelle.

Pelle sommarJag vill rekommendera ett urval av alla de blogginlägg som dagligen produceras på Pedagog Stockholm. Jag har plockat ut några personliga favoriter. Inlägg som har gillats av många läsare, som har fått många kommentarer, bidragit till mycket diskussion eller bara förmedlat en stark känsla av läraryrket. Som har engagerat och berört folk helt enkelt.

Det är inlägg som jag tror är viktiga för att sätta Stockholm på kartan som skolkommun. Jag tror nämligen att våra lärare är det bästa vi har för att locka hit andra lärare. Vilket just nu är en av våra största utmaningar.

Jag har samlat inläggen under taggen stockholmslarare och jag är säker på att jag kommer att få lägga till fler inlägg vart det lider.

http://pedagogstockholmblogg.se/blog/tag/stockholmslarare/

Glad sommar önskar Pelle

Hur man når framgång genom att låta andra göra jobbet

Jag har precis berättat om Pedagog Stockholm på konferenes IT på utbildningsförvaltningen med IT-strateger från Sveriges kommuner. Jan Hylén, som var moderator för tillställningen, sammanfattade min föreläsning med:

”Hur man når framgång genom att låta andra göra jobbet.”

Det är alltid spännande och utvecklande när någon annan omformulerar ens egna tankar. Och det är inte alls någon dum analys. Det han åsyftade är naturligtvis det jag berättade om hur vi har lyckats engagera så många duktiga, kunniga, roliga, spännande bloggare som hjälper oss att göra vårt jobb. Nämligen att sprida goda exempel från Stockholms skolor.

Enligt prognosen bör vi nå sammanlagt över en miljon sidvisningar på bloggen i år. Det tycker jag är fantastiskt med tanke på att det är en miljon sidvisningar av inlägg som beskriver en positiv och inspirerande bild av Stockholms skolor författade av Stockholms lärare.

Vi är helt överens om att detta är det spår vi ska fortsätta jobba efter. Det här är också en stor del i förklaringen på den vanligaste frågan vi får. Hur många är ni i redaktionen? Va? Är ni bara tre? Vi hade aldrig klarat av att administrera de tusentals webbartiklar och blogginlägg vi har om vi inte fått hjälp av våra bloggare. Tillsammans kan vi skapa någonting riktigt stort.

Läs gärna Världens mest framgångsrika blogginlägg för att se lite av statistiken.