Stöd för bättre matteinlärning

Maria Sundberg

Hur kan man stötta elever i behov av extra stöd för att de ska nå målen i matematik med hjälp av digitala verktyg? På det temat höll specialpedagog Maria Sundberg en föreläsning och workshop igår på Eriksdalsskolan. Det riktade sig till pedagoger som antingen arbetar med lågstadiebarn i grundskolan eller med barn i särskolan upp till och med åk 6.

Underskatta inte lusten det digitala skapar

Maria påpekade att många elever som har det svårt med matematiken kan känna motstånd till att sitta och räkna med en stencil eller mattebok.

-      Men om de får använda sig av en dator eller lärplatta så tycker de genast att det är roligare även om det handlar om precis samma uppgift och man vinner mycket på att skapa den där lustkänslan hos eleverna. Många elever ser det inte som att de haft matematiklektion när de sitter framför skärmen och arbetar matematiskt på olika sätt utan som att de suttit och spelat. Men ändå har de fått träna sig på det som de behöver, konstaterade hon.

Hon tog även upp att det är tacksamt att de digitala verktygen erbjuder ett sådant stort och varierat utbud för elever som behöver upprepa något många gånger för att förstå.

-         På så vis kan de öva sig på samma sak men i olika former i olika appar och program, sa hon och tillade att det för många elever även har stor betydelse att se de där flygande ballongerna eller medaljen som kommer upp som belöning och så vidare när de väl har lyckats göra rätt.

Det finns något för alla

Maria underströk också att de digitala verktygen möjliggör individanpassning efter varje elevs behov. Men att det kräver att man känner till utbudet. Varpå hon gav publiken lite tips. Bland annat:

Räkneapan

Här får eleverna träna sig på automatisering när det gäller de fyra räknesätten.

-          Vissa elever är i behov av mycket återkoppling men som lärare kan man ju inte hjälpa alla samtidigt. Då är det bra med appar som Räkneapan som ger direkt respons på om det är rätt eller fel när eleverna arbetar på egen hand. Felen kommer också upp på nytt vilket gör att de får öva sig extra mycket på dem, sa hon.

Fingu

Här får eleverna öva sig på taluppfattning med hjälp av flera sinnen.

-         Det kan exempelvis vara så att de får se två jordgubbar och två päron på skärmen. Genom att trycka fyra av sina fingrar mot frukterna visar de sedan att de förstått hur många frukter de ser. Det här passar dem som behöver stöd både av det visuella och det taktila och som befinner sig på en väldigt basic nivå, sa Maria.

Mattemums

Här får eleverna öva sig på de fyra räknesätten med hjälp av människor som slukar flygande godisar.

-       Man kan själv styra hastigheten på spelet vilket ger utrymme för reflektion och samtal om vad som händer på bilderna för att bättre förstå innebörden av addition, subtraktion, multiplikation och division. Det är också väldigt tydligt om man gjort rätt eller fel och många elever uppskattar godisinslaget, sa hon. 

Math bug

Här får eleverna träna sig på positionsschemat med hjälp av att skapa en figur.

-          Figurens olika delar är olika mycket värda vilket ger eleverna en förståelse för ental, hundratal och tusental på ett visuellt tydligt sätt, sa Maria.

Story Creator Pro

Här kan man skapa en räknesaga.

-          Appen är väldigt bra för att illustrera ett matteproblem för eleverna eller för att låta dem skapa en egen digital berättelse med hjälp av att rita, skriva, filma, spela in ljud och lägga in bilder. Att visualisera och arbeta mer laborativt som man gör i en räknesaga är något som många elever uppskattar. Det är kreativt och man kan koppla det till en verklig situation, sa hon.

Bitsboard

Här kan man som lärare skräddarsy ett alldeles eget spel.

-          Det är visserligen tidskrävande men hittar man inte någon app eller något program som innehåller det man vill göra med eleverna så är det en bra möjlighet att man kan skapa det själv här i spelform. Till exempel ett memory eller ett quiz för att de ska få nöta in de olika symbolerna för matematikbegreppen, berättade Maria.

Tacksamt att ta hjälp av eleverna

Hon tog även upp att flera lärare säkert kan känna igen sig i att de fått tips på bra appar och program att använda i sin undervisning. Men sedan inte funnit tillräckligt med tid för att själva sätta sig in i hur alla fungerar för att kunna komma igång med eleverna.

-          Ett tips är att tillsammans med eleverna lära sig hur de fungerar. Många barn är bra på att hitta i spel och lär sig mycket snabbare än oss vuxna hur det går till. Eleverna brukar även uppskatta att få vara den som lär ut och som lärare tjänar man ju tid på att inte sitta och klura ut varje spel på egen hand, sa Maria.

-          En bra sak är också att fråga eleverna: ”Vad lär man sig här?” På så vis får de sätta ord på vad de lär sig genom appen eller programmet och en god lärsituation skapas, fortsatte hon.

Dokumenterad genomgång ger inlärningsstöd

Maria berättade även att det utöver alla matematikappar och matematikprogram finns andra former av digitala hjälpmedel för att stötta eleverna i matematikundervisningen. Bland annat apparna Educreation eller Explain everything med vilka man kan dokumentera sin matematikgenomgång.

-       Man skriver helt enkelt direkt i apparna samtidigt som lärplattan kopplats till smartboarden så att alla elever i klassrummet ser vad det står. Det man skriver sparas sedan samtidigt som det man säger spelas in. På så vis kan elever som behöver gå igenom något flera gånger för att förstå spela upp sekvensen i efterhand på egen hand igen och igen tills informationen gått in. Man kan givetvis också dokumentera sin genomgång utan att eleverna är närvarande och då behöver man ju inte koppla upp lärplattan mot någon smartboard, förklarade hon.

Från svårläsligt till lättlyssnat

Hon påpekade även att för elever som har problem med att läsa på grund av till exempel koncentrationssvårigheter eller dyslexi underlättar det att lyssna sig till informationen istället för att läsa den. Därefter berättade hon hur man på ett enkelt sätt kan omvandla till exempel en mattestencil till talsyntes.

-       Först fotar man mattestencilen med hjälp av en lärplatta eller mobil. Därefter omvandlar man bilden till talsyntes i appen Mobile OCR. Med appen Voice reader kan man sedan lyssna på ljudfilen, berättade Maria.

Tidsuppfattning skapar struktur

Hon tog även upp att elever i behov av extra stöd ofta behöver struktur i större uträckning än andra elever.

-       Visual timer och Pratklocka är bra appar för att på ett visuellt tydligt sätt ge dem tidsuppfattning under lektionen. Till exempel av hur lång tid det är kvar till nästa moment, till rasten eller tills det är dags att turas om med klasskamraten med att sitta och jobba med datorn eller lärplattan, sa Maria.

Tänk…

…Vilken guldgruva av stöd det finns där ute på nätet för att möta olika elevers behov!

//Sarah

Elever ger hopp om framtiden

Alla som har varit i ett klassrum och hört ord som ”jävla bög” eller ”blattehora” muttras vet att det är både tungt och svårt att ta debatten. Ska man orka säga till en gång till? Ja! Som lärare är du en av de viktigaste förebilderna i dina elevers liv. 

Tid för toleransI media tar vi dagligen del av främlingsfientliga aktioner och hatbrott och det är lätt att få känslan att Sverige aldrig varit så intolerant som nu. Främlingsfientliga grupper begår våldsdåd och använder sig av demokratiska kanaler för att nå ut med sina budskap, samtiden ser mörk ut. Men det finns hopp – våra elever! Enligt undersökningen Tid för tolerans, där Forum för levande historia tagit tempen på toleransen bland svenska skolelever, får elever en allt positivare attityd till andra människor. Och de särskiljer sig från andra grupper i samhället genom att överlag vara öppnare för mångfald och invandring.

Undersökningen analyserar vad skolungdomar tycker och tänker om varandra och samhället i stort. Den tar upp deras oro och förhoppningar, utsatthet för intolerans och intolerans mot grupperna invandrare, romer, muslimer, judar och HBT-personer. En av slutsatserna i undersökningen är att utsattheten för våld, hot och trakasserier är stor inom vissa elevgrupper. Det kan tyckas vara en paradox men samtidigt som de intoleranta attityderna minskar ökar antalet intoleranta handlingar. Projektledare Jacob Severin exemplifierar med att det tidigare fanns hundra personer med intoleranta attityder, men de agerade inte på dem. Idag finns tio intoleranta personer som agerar efter sina negativa attityder. Alla som har klassrummet som sin arena vet att det ibland kan förekomma kränkningar och att det är viktigt att agera om något sådant händer. Rapporten lyfter fram välutbildade lärare, lugn i klassrum och trivsel i skola som toleransskapande faktorer. Överhuvudtaget är elevernas förtroende för lärare mycket stort och det förtroendet är något som vi alla som jobbar i och med skola måste förvalta, och vara stolta över! Ni lärare är med och formar framtidens medborgare. Att ni orkar reagera och vara en förebild lägger grunden för en ljusare framtid.

Men hur uppmuntrar man och arbetar man med att öka toleransen på sin skola? Och hur mäter man tolerans? Levande historias definition av tolerans illustreras genom en toleranstrappa;

Trappa

Acceptans är den traditionella tolkningen av tolerans. Jag accepterar dig, men jag vill inte ingå i en djupare relation. Forum för levande historia lägger till en stegring av toleransen – respekt, öppenhet, inkludering och slutligen självrannsakan. Istället för att skapa ett dom som motsats till vi, vänder vi blicken inåt och funderar över våra egna reaktioner och tankar. Är du tolerant och bejakar olikheterna som finns i ditt klassrum och hur bemöter du intolerans?

Det är ett tungt arbete och ingen ska behöva vara ensamma med det, prata med varandra och dela erfarenheter. Och glöm inte att vara stolt över dina elever när de visar öppenhet och omfamnar det olika. Kunskap är toleransens moder och ni lärare drar ett av de tyngsta lassen, och allt jobb ger resultat!

Vill du läsa mer om Forum för levande historia och se en film om hur ett elevbesök kan gå till så har Pedagog Stockholm varit där på utställningen PK – en utställning om intolerans.

Trappbilden är tagen av Moyan Brenn och bearbetat under CC-licens.

/ Calle

Framtidens moderna språk val: C++ eller arabiska?

Min vecka på redaktionen har präglats av funderingar kring språk. Språkforskarna har satt myror i huvudet på mig med tankar på förhållandet mellan modersmålsundervisning och moderna språk som skolämne. Jag har hängt med Karin Nygårds (grishund) och vi har pratat om att kunna programmeringsspråk för att bli en aktiv digitalmedborgare. Och på min spanska kurs, fick vi (med staplande formuleringar) diskuterar varför vi valt att läsa just spanska.

I moderna språk erbjuds de flesta elever att läsa franska, tyska och spanska samt kanske kinesiska. Kinesiska för att Kina är en framtidsmarknad, franska och tyska har vi ju alltid undervisat i, och spanska är ju så populärt. Men det finns så många andra språk. Exempelvis är arabiska Sveriges tredje största språk, men det är en resurs som inte utnyttjas i skolan. Hur kan vi ta tillvara på dessa språkkunskaper och utnyttjar de enorma språkresurser som finns inom svenska skolan?

Ett vanligt argument för språkundervisning är att man måste kunna tala ett språk för att verkligen förstå en kultur. Och tillviss del tror jag det är så. Genom att förstå ett språk och hur det är uppbyggt är det lättare att förstå tankarna som formuleras på språket. Exempelvis hoppar jag som feminist högt varje gång jag blir påmind om hur manscentrearat spanskan är. Men jag kan också förstå varför mina feministiska spanska vänner tycker det är viktigt att ha ett specifikt ord för en kvinnlig lärare eller skådespelare, medan utvecklingen i Sverige snarare går åt andra hållet. Men om vi tittar på internet där många av oss har alltmer av sitt liv – banken, försäkringskassan, tvättstugebokningen, underhållning, sociala kontakter, lokalsinnet – hur många av oss förstår hur det är uppbyggt eller vad det är som styr vilket resultat vi får när vi googlar den där livsviktiga informationen?

Här behöver vi språk som C++, Java, PHP mm. Om skolan ska förbereda elever för att fungera i samhället och ge dem bästa möjliga förutsättningar för ett långt och lyckligt liv, borde vi inte lära alla elever grunderna i att koda och förstå vad den digitala världen är uppbyggd av? Inget på internet är uppkommet av evolutionen, det är skapat av människor och om barn lär sig programmeringsspråk i skolan, både att koda och att förstå, kan de vara med och utveckla framtidens samhälle – där det digitala och det fysiska allt mer närmar sig varandra.

Varför valde jag spanska när jag kunde valt Java? Jag läser det för att jag tycker om spansk film och mat, jag gillar att uttalet bara blir bättre när man pratar högt och snabbt, och dessutom är det passionerat och sexigt! Det är ett utrycksfullt språk, men det kan kod också vara. I somras kodade min man ett interaktivt hjärta till mig i javascript. Jag kan inte mycket om att koda och pratar inte så mycket spanska (än), men att jag har en viss förståelse gör att jag är friare att kommunicera, skapa och uttrycka mig. Att delta som medborgare i det globaliserade, digitala samhället.

Kan C++ och arabiska bli två språk som elever självklart kan välja i framtidensskola? Det borde i alla fall bli det om Sverige, och Stockholm, ska ha en skola i världsklass. Globaliseringen och digitaliseringen av vårt samhälle kräver det.

/ Calle

Bloggtoppen september 2014

I dag är det premiär för bloggtoppen på Pedagog Stockholm. Ambitionen är att varje månad redovisa en tio-i-topplista med månadens mest framgångsrika bloggar. Mätetalet är antalet sidvisningar.

Den aktuella månadens lista återfinns alltid på vår sida. Våra bloggar. De tio första bloggarna är ordnade med den största bloggen överst. De som inte ligger på listan är helt slumpvis ordnade.

Jag hoppas att denna lista och framförallt reflektionen och analysen över varför den ser ut som den gör ska lära oss alla att bli bättre bloggare och att vi kan känna oss lite sporrade.

Jag får börja med att gratulera Pernilla Lundgren som toppar den första listan. Vi gratulerar henne också till det nya jobbet på Skolverket. Erika Isaksson kommer att fortsätta driva bloggen.

Pernilla har länge tillsammans med Toura Hägnesten varit vårt mest framgångsrika bloggare. Och tittar vi på hennes statistik kan vi slutleda oss till att hon kommer att ha en toppplacering en lång tid framöver trots att hon inte skriver ett enda inlägg! Faktum är att bloggen har 657 inlägg och många av dem är taggade med väldigt heta ledord. Så söker du på begrepp som betyg och bedömning, formativ bedömning eller Dylan Wiliam är chansen stor att du hamnar på just den bloggen. Det är något att tänka på för alla som bloggar.

På andra plats ligger Toura Hägnesten och vi har redan tidigare konstaterat att en framgångsfaktor för henne har varit en extrem uthållighet. Om det kan ni tex läsa om här.

Månadens raket är helt klart Åsa Sibelius. Medan de två första placeringarna handlar om summan av många inlägg är Åsas placering ett resultat av ett enda inlägg: ”Nu får det vara nog” har haft 1697 visningar denna månad. Häftigt!

Det här tycker jag är ett exempel på en regel som vi kan kalla 1 på 10, eller i Åsas fall snarare 1 på 100. Åsa håller sin linje och skriver väldigt glada och inspirerande inlägg om hur det är att undervisa nyanlända. Men, som man hör av titeln, röt Åsa till ordentligt i inlägget Nu får det vara nog. Jag tror att det är viktigt att hålla sin linje när man väl har hittat sin grej. Läsarna måste veta vad som förväntas. Men någon gång i bland kan man avvika från denna linje genom att till exempel bli riktigt arg eller bara få läsaren att skratta. Det visar personlighet och gör personen bakom bloggen mer mänsklig.

Ytterligare ett exempel på det är vår nya blogg Verktyg för livet. Johanna och Frida har snabbt hittat sin linje och framgångsrikt hållt sig till den. Men det har också roat oss med inlägget Lässtrategier.

Dessutom har de redan lyckats ta sig in på topplistan trots att bloggen bara existerat under september månad. Mycket bra jobbat!

Ytterligare ett exempel på att klättra snabbt är Helena och Jannikes blogg Urflippat som också är en relativt ny blogg men som redan knipit sjätteplatsen på listan. De har jobbat hårt och medvetet och det har gett resultat. Stort grattis!

Det är också väldigt kul att se att Monika Dolfin tagit sig in på listan. Hon skrev till mig och undrade om jag hade några tips om hur hon kunde nå ut till fler läsare. Jag gav en del tips, vilka jag kanske får anledning att återkomma till senare, Monika tog till sig av dem och jobbade sig in på listan. Jättekul!

Och sist men inte minst måste jag återigen få berätta vad allas gemensamma ansträning har lett till. Läs detta inlägg:

En miljoooooon sidvisningar!

/Pelle

På vift med 40 finska rektorer

Idag var jag på vift med 40 finska rektorer på Vetenskapens Hus. Skolledarna från världens bästa skola var på dagsutflykt till Stockholm. Förmiddagen spenderade de på skolverket och de var alldeles saliga. De hade pratat om skolverklighet. Som svar på  vad det betyder svarade en lärare;

– Mod.

De finska lärarna är oroade över det sjunkande Pisa-resultatet bland de svenskspråkiga eleverna i Finland. En liten tröst är att de svensktalande eleverna i alla fall trivs bra i skolan. Kanske kan vi lära av varandra, vi fick i alla fall veta att skolledare i Österbotten använder sig av Pedagog Stockholm!

 

Fjärilar

Kemiexperiment resulterar i en vacker fjäril.

Senare på vetenskapens hus vid Alba Nova är all oro som bortblåst. Skolledarna är ystra som kalvar på grönbete när de delas in i fyra gruppen – en grupp ska lösa matteproblem, en ska besöka lasergrottan, en ska prata om energi och den sista ska göra fjärilar och skapa egna föremål i plast.

Trasla ut det

Tillsammans ska de trassla ut de två repen med minsta möjliga antal rörelser.

Trasla till det

När de lyckats trassla ut det sittande får de testa med hela kroppen.

Mumintroll

En rektor tillverkade ett mumintroll i plast.

/ Calle

 

En miljoooooon sidvisningar!

I morse när jag slog på datorn och gick in och tittade på statistiken över våra bloggar hade det hänt. Den händelse som vi haft på känn snart skulle invänta.

När jag tittade på på siffran över antalet lästa blogginlägg sedan starten av Pedagog Stockholm 2010 hade siffran klättrat över den magiska gränsen. En miljon visningar. Närmare bestämt 1 003 125. Det går så fort nu att jag missade passagen med över 3000 visningar! Och nu pratar vi alltså över en miljon sidvisningar av inspirerande blogginlägg om skolan. En härlig motvikt till den bild övriga media stått för den senaste tiden!

Skärmavbild 2014-10-02 kl. 10.09.01

På redaktionen måste vi så klart fira detta och på måndag när vi alla träffas igen får vi skåla i förvaltningens bubbelvatten eller något. Helst vill vi så klart fira tillsammans med er bloggare. För det är ju ni som åstadkommit detta. Inte vi. Jag lovar att återkomma i ärendet så hittar vi på något.

Analyserar man statistiken och den senaste händelseutvecklingen kan jag med säkerhet säga att det inte kommer att dröja fyra år innan vi når två miljoner visningar. Utvecklingen har varit exponential den senaste tiden. Vi har aldrig registrerat så många nya bloggar på så kort tid och våra befintliga bloggare har aldrig varit så skickliga på att nå ut med sina budskap. Det är kul att se hur ni lär av varandra och blir bättre och bättre.

Nu kör vi vidare mot nästa miljon!

/Pelle

Guldäpplechans för en grishund

Grishund

Det har väl undgått få att Stockholmsläraren Karin Nygårds a.k.a Grishund har fått en plats i finalen till Guldäpplet, ett pris som hyllar lärare som utvecklar skolan med IT. Karin är tidigare mest känd för sitt arbete med att alla elever ska få lära sig att koda, för att de ska förstå hur den digitala världen är uppbyggd av ettor och nollor.

Jag kommer i samarbete med Karin göra hennes presentationsfilm till finalen på Skolforum 27 oktober. För att planera träffades vi på hennes arbetsplats, Sjöstadsskolan i Luma, och jag passade på att ställa några frågor till en nörd som förenar kärleken till det digitala med kärlek till skolan, för en utbildning för framtiden.

Grattis till finalplatsen! Hur känns det?
– Det är stort att få vara med i ett sådant fint sällskap. Det är människor som jag beundrar och ser upp till. Jag hade inte kunnat drömma om det här, det har gått overkligt fort.

Varför ska just du vinna?
– Jag kämpar hårt för hela Sveriges skola. Jag gör inte det här för min egen karriär eller egen vinning utan för att alla barn ska få en bra utbildning som passar för framtidens behov. Att vinna guldäpplet skulle ge mina ord ytterligare tyngd när jag pratar utanför skolans värld med politiker och företag och arbetar för en skola i världsklass!

Vad menar du med att hacka läroplanen?
– Att digitalkunskap ska in i alla ämnen i skolan.

Varför behövs mer digitalkunskap i skolan?
– Därför att det digitala finns överallt runt omkring oss, det genomsyrar livet. Den som förstår hur det fungerar kan vara med och påverka, men de som inte förstår systemen står utanför och kan inte delta i samhällsutveckling på lika villkor. Det är en demokratifråga.

Varför heter du grishund på twitter?
– Jag heter Grishund för när jag gick på konstskola målade jag en rosa stol, klippte isär den och gjorde en schablon som såg ut som en rosa hund. De andra eleverna frågade om det var en hund eller en gris och jag svarade att det var en grishund. Jag gör dem fortfarande.

När jag började twittra hade jag redan en My space sida under aliaset grishund. Det fanns en tradition att man skulle vara anonym, av att använda alias. Så Grishund blev mitt. Nu är det min logga, min signatur.

Birobot

En bi-robot som barn får lära sig programmera i förskoleklass.

Redaktionen önskar Karin lycka till i sin mission av alla elever ska få koda och kunna delta i den digitala samhällsutvecklingen!

/ Calle

Kunskapsspäckat på ForskarFredag

ForskarFredag

Känner du till ForskarFredag eller Researchers Night som evenemanget kallas internationellt? Det går av stapeln den sista fredagen i september varje år på olika platser i Sverige och i Europa. Evenemanget som utlysts av EU-kommissionen är till för att visa allmänheten hur spännande och roligt forskning är – framförallt vill man nå ut till de unga. På Debaser Medis där evenemanget hölls i Stockholm i fredags var det fullt med gymnasister och högstadieelever som tog del av föreläsningar och aktiviteter.

Stort behov av gympa i rymden

Fugelsang GympaChrister Fugelsang, forskare i partikelfysik och den ende svensken som än så länge varit ute i rymden var bland annat där för att berätta om den internationella rymdstationen ISS. På väg in i den smockfulla salen hör jag en av eleverna exalterat säga till sin kompis: ”Jag har tagit en selfie ihop med Fugelsang”.

Föreläsningen drog igång och Fugelsang berättade att rymdstationen varit permanent bemannad de senaste 14 åren. Men aldrig av samma personer mer än ett halvår i taget.

-       Det är väldigt fysiskt påfrestande att vara i rymden och att leva i tyngdlöshet. Bland annat försvagas ens muskler och skelett. Därför tränar man två gånger om dagen där uppe för att inte vara som ett vrak när man kommer hem, berättad han och tillade att man utnyttjar det för medicinsk forskning om bland annat benskörhet.

-       Under min andra rymdresa hade jag till exempel sex möss med mig för att kunna studera just det. Vi kan lära oss väldigt mycket i rymden i och med att det är nya omständigheter som råder där. Rymdstationen är på så vis ett fantastiskt och unikt laboratorium där man utnyttjar tyngdlösheten för experiment inom många olika områden, fortsatte han.

Fugelsang årets bild

Han berättade också att det är en väldigt härlig känsla att befinna sig i tyngdlöshet och visade en bild från en av sina rymdresor som utsetts till ”Årets resebild 2006” av en blogg.

-       Tyckte det var lite skojigt när jag fick se utnämningen på bloggen och så en av kommentarerna i kommentarfältet som sa att bilden var uppenbart photoshopad – nej jag var faktiskt där, sa Fugelsang glatt.

 Borrning i huvudet mot huvudvärk

Michelangelo

En annan föreläsare var Stefan Plantman. Han forskar om olika typer av hjärnskador men är även intresserad av arkeologi och historia. Han berättade om äldre tiders hjärnforskning och tillade att även många konstnärer genom historien intresserat sig för anatomi.

-       Bland annat Michelangelo. Ser ni likheten mellan hjärnan här och hans målning som finns i sixtinska kapellet? Man tror att det var ett sätt för honom att smyga in en hjärna bland målningarna fast i formen av gud och änglar. Den kristna kyrkan var nämligen emot att man dissekerade döda människor, berättade Plantman.

Kranie

Han visade även en bild på ett gammalt människokranium med ett hål i sig och berättade att det var en metod som förr användes för att motverka huvudvärk.

-       Dog man inte då? frågade en av eleverna ur publiken förskräckt.

-       Nej bara man inte borrade för långt in så överlevde man, svarade Plantman.

Phineas Gage

På en annan bild fick vi se en man vid namn Phineas Gage som klarade sig efter att ha fått ett järnrör genom huvudet under 1800-talet. Men hans personlighet blev helt förändrad.

-       Det var ett av de första fallen som gjorde oss uppmärksamma på att hjärnan hänger ihop med vår personlighet, sa Plantman.

Han berättade också att det är ett problem när det gäller hjärnskador att man inte kan veta hur patienten egentligen var innan en skada när man endast har träffat personen efter.

-       Eftersom jag och mina kolleger försöker förstå vad det är som gör att vissa återhämtar sig snabbare efter en hjärnskada än andra så behöver vi ha kunskap om hur patienten var innan. Därför har vi undersökt en amerikansk veterangrupp som råkat ut för hjärnskador. Den här gruppen har det gjorts gott om undersökningar om redan innan skadorna inträffade och det underlaget använder vi i vår forskning, berättade han.

 Tolkien varvade krigande med poesiskrivande

Tommy Kuusela, forskare i religionshistoria var ytterligare en föreläsare.

-       Jag har främst forskat om jättar. Men är även intresserad av J.R.R Tolkiens författarskap och det är om honom jag tänkte berätta för er, sa han inledningsvis.

Han berättade att språk var J.R.R Tolkiens stora passion i livet och att han redan som liten hittade på så kallade nonsensspråk. I tonåren skapade han ett hemligt sällskap vid namn TCBS – Tea Club Barrovian Society. Han och sällskapets tre andra pojkar brukade ses för att diskutera litteratur och dricka te. Alla drömde de också om att bli poeter och skrev mycket poesi – inte minst om älvor, vilket var något som låg i tiden.

-       När Tolkien gav sig ut i första världskriget så var det såklart fruktansvärt och moraliskt förfall och så fort han fick tid över så skrev han poesi. Men att försörja sig på poesin efter kriget var svårt, sa Kuusela.

Han berättade att Tolkien istället började arbeta på Oxford English Dictionary för att sedan göra en akademisk karriär och blev så småningom professor i engelska. Under den här tiden blev han även god vän med Narniaförfattaren C.S Lewis som också var den som lämnade in manuset av Tolkiens The Hobbit till ett förlag.

-       Tolkien själv var perfektionist och vägrade lämna ifrån sig något innan han ansåg att det var klart. Många av hans böcker har också publicerats först efter hans död genom sonen Christopher, sa Kuusela.

Tolkiens källor

Innan han tackade för sig tog Kuusela även upp olika källor som inspirerat Tolkien till ”Sagan om ringen”-trilogin. Han berättade också att Peter Jacksons populära filmatisering av böckerna gjorde dem kända för en större publik – och Tolkien till en av de mest sålda författarna i världen.

Tack för mig

Ni är framtidens forskare

En annan föreläsare var kemiforskaren Henric Mickos. Under rubriken ”Forskning – nördigt eller coolt?” ville han i sitt föredrag sticka hål på nidbilden som ges i media av forskare som lite världsfrånvända och dåliga på att kommunicera.

Mickos

Han betonade också att man inte behöver vara duktig på ett ämne för att längre fram forska om det. Men man måste ha ett intresse av att vilja lära sig mer om ämnet och våga fråga när man inte förstår.

-       Ibland får jag frågan av unga: ”Måste vi verkligen forska? Vet vi inte allt redan?” Nej vi vet så oerhört lite. På 80-talet var det AIDS man inte förstod sig på. Man märkte att många dog, men förstod inte varför. Hade man då inte forskat om virus i många år så hade man inte förstått att sjukdomen spreds med hjälp av det så kallade HIV-viruset och lyckats ta fram den första bronsmedicinen inom ett år, sa Mickos.

-       På det medicinska området finns det fortfarande oerhört mycket att göra inom forskningen. Vi har nästan inga mediciner som botar idag. Bara de som bromsar upp, fortsatte han.

-       Och samma sak är det med flera andra områden. Bland annat inom miljöområdet. Vi har långt kvar innan vi lever på ett hållbart sätt. Det blir ni som får föra forskningen framåt inom de här och andra områden. Jag och mina kolleger är snart för gamla, uppmanade han.

 Robotsamtal och vanliga forskaregenskaper

Utöver att lyssna på föreläsningar så kunde eleverna bland annat gå en poängpromenad. Den innehöll 10 frågor som eleverna var tänkta att besvara med hjälp av forskare och andra som stod i evenemangets olika montrar.

En fråga löd: ”Hur kan vi ge robotar sociala färdigheter? (Tips: Spana in robothuvudet Furhat vid en av KTH:s forskningsstationer!)”

Furhat

Gabriel Skantze som ingår i projektgruppen som skapat Furhat berättade att de programmerat honom så att han lärt sig olika fraser och hur han ska bete sig när han samtalar med människor.

-       Vilken är din favoritfilm? frågade en av eleverna Furhat.

-       Jag är en robot, jag går inte på bio, svarade han.

-       Varför har du en mössa på huvudet? frågade en annan elev.

-       Det är senaste modet, svarade Furhat för att lite senare ge ett annat svar på samma fråga: ”Den har varit min mormors och jag tycker att den ser snygg ut”.

Skantze berättade att de programmerat Furhat så att han ska kunna ge lite olika svar på samma fråga och att han är programmerad för att hålla konversationen uppe även om han inte förstår frågan. Ställer man en fråga som han inte kan svaret på så svarar han exempelvis inte ”Förlåt vad sa du?” utan pratar bara på, precis som många människor gör när de samtalar. Furhats läppar följde dessutom hans tal och han kunde också röra på huvudet och hålla ögonkontakt med den som han samtalade med.

En annan fråga löd: ”Vad är det för skillnad på isen i Arktis och Antarktis? (Tips: Sök upp polarforskarna inne på Debaser!)

Polarforskarna

I sin monter hade polarforskarna bland annat olika vykort som gav information om isarna. På baksidan av vykortet ovan stod till exempel följande svar att läsa från polarforskaren Michael Tjernström:

”Isen vid de två polerna är väldigt olika. Havsisen i Arktis ligger redan i havet. Därför är det främst inlandsisen på Grönland som kan orsaka att havsytan höjs. Om hela Grönlands is smälter höjs havsytan med omkring sju meter. I Antarktis ligger nästan all is på land och om den skulle smälta höjs haven med ungefär 65 meter. För att Antarktis inlandsis ska smälta krävs en mycket stor klimatförändring. Det är osannolikt att det kommer att inträffa under de närmaste tusen åren. Grönlandsisen däremot kommer antagligen att smälta inom några hundra år om vi inte får bukt med klimatförändringen.”

En tredje fråga löd: ”Hur är det att forska som gymnasieelevev?” (Tips: Hör med studenter som har gått Rays sommarforskarskola!)

Rays

Forskarskolan som är inriktad mot de naturvetenskapliga ämnena, finansieras av företag och stiftelser och är helt kostnadsfri för deltagarna. Tomas Liiv är en av ungdomarna som gått den. I montern fanns en presentation av hans sommarprojekt ”Acceleration av partiklar i tidsberoende ABC-magnetfält”.

- I skolan finns alltid svaren som man söker i läroboken. Men på forskarskolan är det en riktig forskningsfråga utan facit som man ska undersöka – och det är väldigt lärorikt. Dessutom får man göra det i en miljö med andra i ens ålder som också intresserar sig för forskning, vilket är väldigt roligt, berättade han.

En fjärde fråga löd: ”Vilka egenskaper är bra att ha som forskare?” (Tips: Nobelmuseet har bra idéer!)”

Samarbete

I en liten folder presenterades följande egenskaper som vanliga hos många av dem som fått nobelpriset: att vara nyfiken, modig, tävlingsinriktad, uthållig och att kunna samarbeta. För varje egenskap fick eleverna även testa på olika saker för att se om de har egenskapen ifråga. Under folderrubriken ”Kan du samarbeta?” stod det exempelvis: ”Gå tillsammans med en kompis till skylten där det står SAMARBETE. Ta varsin bit snöre. Sätt på er varsin ögonbindel. Utan att titta, kan ni lägga ihop era snören så att de bildar en perfekt kvadrat?”

Den som hade gjort alla övningar fick sedan ett Nobelpris – en guldpeng med Alfred Nobel på, fast istället för äkta guld var myntet fyllt av choklad!

Packmanspel – med hjälp av frukter

Det fanns också fullt med montrar där eleverna kunde testa på olika saker.

ParfymTill exempel att blanda sin egen parfym.

Spel

Utmana en forskare i olika spel.

Packman

Och spela Packman med hjälp av frukter.

 Barnövervikt, Kärlek och Svävande föremål

Vad vill du forska om

I ett av rummen kunde eleverna också sätta upp gula ”post-it”-lappar där de skrivit vad de skulle vilja forska om. På lapparna stod det bland annat att läsa:

ALS, Kärlek, Hur maten kan ätas men ändå inte försvinna, Cancer, Ost, Uppkomsten av hjärtsjukdomar samt hitta en lösning för att få stopp på det, Kändisskap, AIDS, Historia, Vad är 1+1, Livets mening, Medicin/droger, Djurorgan som kan placeras i människor, Rymden, Svävande föremål, Rasbiologi, Supraledare i rumstemperatur, Barnövervikt, Hur hjärnans neutroner fungerar och hur olika tankar och personligheter bildas, We can’t go any further if we can feel ordinary love, Knark, Mig själv, Djurbeteende, Världen, Astrofysik eller mörk materia med inslag av kvantmekanik och strängteori, Cuba, Adam Comeau, Något som man kan testa på istället för test på djur, Samspelet mellan jordens liv och rymden, Sex, Counter strike, Genetisk modifiering så att man kan ta bort de ärftliga sjukdomarna, Vulkaner, Fetma, Virus, Musikterapi (musikens påverkan på hjärnan) och Skadlig programkod.

 Tänker…

Tänker

Känns väldigt roligt med evenemang som ForskarFredag där forskningen når ut till en bredare publik och kanske även får några av de unga besökarna att tänka att forskare kunde vara något för dem. För tänk vad tråkigt det vore utan alla dessa kunskapstörstiga människor som är så fascinerade av något att de grottat ner sig i allt från klimathot till biografier och olika sjukdomstillstånd – och gör oss andra lite kunnigare om världen och människorna förr och idag. Men också om vad som väntar i framtiden.

//Sarah

 

Dylan Wiliam på Adolf Fredrik

Det har varit en händelserik vecka. I måndags var jag ute på Rinkebyskolan och möte den dynamiske och engagerande försteläraren Titte Kjellberg, Karin Nygård har blivit nominerad till Guldäpplet, återigen grattis Karin! Och i onsdags besökte Gurun Adolf Fredriks musikklasser – Dylan Wiliam – pedagogikens egen rockstjärna.

Hand uppräckning

Det var första gången jag fick chans att höra honom tala live och det var en spännande upplevelse för han drar publiken med sig i sin passion för formativ bedömning och en bättre skola för alla elever.
– When teachers do their job better, their students live longer, are healthier, and contribute more to society.

Klassrum viktigare än skola

För er som inte var på föreläsningen ska jag försöka återge lite av hans klokskaper och tipsar dessutom om var du kan hitta mer Dylan Wiliam, för han är en man som är svår att få nog av. Han är en man med pondus och han pekar med hela handen när han pratar om hur viktigt det är med formativ bedömning, om att läraren måste ha stor tilltro till sina elevers förmåga och att en bra skolgång inte handlar om vilken skola en elev går i utan i vilket klassrum denne hamnar. Han menar att alla lärare måste utveckla sig själva och sina kunskaper för att kunna stimulera elevernas lärande. Han understryker att det inte bara gäller en lite grupp utan att alla lärare måste engageras.
– Utveckla inte bara förstelärarna! Inte för att de andra lärarna är sämre eller behöver mer utveckling utan för att alla kan, och behöver, utvecklas.

Metod CPubliken antecknar flitigt på iPads och med penna och papper. Det är mycket som ska dokumenteras för att reflekteras över senare. Vi pendlar mellan att lägga pannorna i djupa veck och skratt. Wiliam är inte nådigt, men alltid rolig och träffsäker.
– Öva på det som är svårt, det gör dig till en skickligare lärare. De som är okej lärare övar sig på det som de tycker är lätt. Utmanande arbete gör dig smartare!

Wiliam tycker att man ska skapa en konversationskultur i klassrummet. Istället för att eleverna bara svarar på de frågor de redan kan svaret på, eller att läraren säger till dem om ett svar är rätt eller fel, bör läraren be eleven utveckla, resonera och fördjupa sitt svar. Alla elever i ett klassrum ska utmanas på varje lektion, om de inte utmanas fördriver de bara tid.
– Ett väldigt viktigt ord är ännu… jag kan inte detta ännu. Är du bra på violin? Inte än. Det som är bra med det uttrycket är att ingen är naturligt bra på violin, alla måste öva.

Wiliam menar att det är svårt att bedöma vilka som är duktigare lärare eftersom undervisning sker nu, men lärande sker över tid. Men det som utmärker bra lärare är att de utvecklar elevens förmåga att lära. En skicklig lärare vågar dessutom misslyckas.
– En lärare misslyckas hela tiden, jag kommer att misslyckas under den här föreläsningen. Ta en lärare som inte misslyckas och jag visar dig en lärare som inte försöker eller har extremt låga förväntningar.

Välj dina strategier

Porya EbrahimiPorya Ebrahimi är lärare i Idrott och hälsa på Klara grundskola på Kungsholmen. Han är på föreläsningen för att se Wiliam på scen, även om han redan läst hans bok och sett mycket av honom på youtube.
– Jag är ganska nyexad och jag läste mycket om honom på universitet när jag gjorde mitt sista år. Det är ett nytt sätt att tänka för lärare och det utvecklar undervisningen. Det jag tycker om är att hans idéer ger många ingångar till att variera undervisningen som stärker elevernas lärande. Dessutom gillar jag tanken att elever lär av varandra.
Porya berättar att han diskuterar formativ bedömning med sina kollegor på skolan. Idéerna är ganska populära och trendiga just nu och det är viktigt att utbyta erfarenheter menar han.
– Det är svårt att veta ifall man gör rätt. Därför pratar jag mycket med mina kollegor och diskuterar hur man kan jobba formativt i både de teoretiska och de praktiska delarna av kursen.
Jag frågar hur han använder formativ bedömning i de olika delarna av kursen och han berättar:
– I de teoretiska använder jag för att kolla av ifall eleverna är med på banan medan i den praktiska idrotten arbetar jag mycket med att eleverna ska lära varandra.

Wiliam menar inte att alla bra lärare gör på samma sätt utan han lyfter fram att varje lärare måste odla sin egen särart och välja ut vilka metoder denne ska arbeta med. Hans budskap är att du ska ta små steg och arbeta med några metoder och förfina dem tills de blir naturliga för dig.

Tre strategier för att främja formativ bedömning i klassrummet:
· Aktivera elevernas lärande, eleverna ska alltid jobba hårdare i klassrummet än läraren.
· Aktivera eleverna som lärande resurser och låt dem lära varandra.
· Arbeta med feedback – ge inte betyg, ge feedback som leder eleven framåt och utvecklar dennes förmåga.

Kan du inte få nog av Dylan Wiliam? Här får du lite länkar med lördagsgodis för lärare;
TV-serien Klassrumsexperimentet del 1
TV-serien Klassrumsexperimentet del 2
Här hittar du mer om Dylan Wiliam på bloggen Lärande och bedömning 
Tidningen Lära skrev en artikel om Dylan Wiliam på hans besök i maj 2013 #5 2013 
Hans egen webbplats 

/ Calle

Det går bra nu…

pengar rullar in som de ska, det går bra nu… Nej, nu rullar ju inga pengar in i vår verksamhet. Men jag är säker på att de skulle göra det i en strid ström om vi hade varit ett privat företag. För det går väldigt bra nu.

Det är så myket kul och spännande saker som är på gång inom skolutvecklingen i Stockholm just nu. Hos oss ser jag tydligt att vi har ett rekordstort inflöde av nya spännande bloggar. Vi snackar ämnen som podcasts, flipp, nyanlända, IT och inkludering. Viktiga ämnen som vi dessutom vet att våra målgrupp har ett stort intresse i.

Jag ser också att våra befintliga bloggare utvecklas och blir duktigare för var dag, idéerna haglar tätt, vi samarbetar bättre och mer effektivt inom förvaltningen och jobbar mer modernt. Vi diskuterar samarbeten med både andra pedagogsajter och Skolverket. Här känns det inte bara som en win win situation utan snarare som en win win win win situation.

Den tuffaste utmaningen nu är att få tiden att räcka till. Som vanligt lutar vi oss mot vår LEAN-process och använder dessa tre verktyg:

  • Effektivisera/automatisera
  • Delegera
  • Tacka nej

Ser fram emot en fortsatt spännande höst!

/Pelle
Huvudredaktör för Pedagog Stockholm