En tyst minut för Förintelsens offer

Levande ljus 2

Idag samlas människor över hela världen i en manifestation för att hedra den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Idag för 70 år sedan, 1945, befriades människorna i koncentrationslägret Auschwitz. Minst 1 miljon människor miste livet där genom giftgas, tortyr, medicinska experiment, avrättningar, svält och sjukdomar.

Det finns fortfarande personer kvar som har upplevt fasorna av lägerlivet men de yngsta av dem är snart 70 år och det är bara en tidsfråga tills det inte finns några ögonvittnen kvar. Men minnet hålls vid liv och för att hedra de överlevande, de namnlösa döda och alla andra som har utsatts för nazisternas hat tänder vi idag på redaktionen ett digitalt ljus och håller en tyst minut.

Forum för levande historia anordnar en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg klockan 17:00. Om du vill prata om Förintelsen med din klass har de även mycket material ni kan ta del av, bland annat en utskrivbar utställning att prata kring.

För dig som tycker det är svårt att förhålla dig till och välja bland informationen som finns kan du få ingångar och idéer till det genom historieläraren Patrik Johansson på Globala gymnasiet. Patrik har skrivit en avhandling om historiebruk och hur man ska förhålla sig till historiska källor i undervisningen – Att tolka spåret till det förflutna.

/Calle

Utmanade näringslivet och vann världen

Igår var jag på PR-byrån Westanders frukostklubb med rubriken Bryt utanförskapet med företagande. Tre personer i Angeredsutmaningen berättade hur de arbetar för att skapa mötesplatser mellan gymnasieelever från Angeredsgymnasiet och företag i Göteborgsregionen. Utmaningen började när rektorn på Angeredsgymnasiet i Göteborg, Samuel Engelhardt, uppmanade näringslivet i Göteborg att engagera sig i skapandet av bättre framtidsutsikter för skolans elever.

Vad kan man göra sen?

Samuel berättar att när skolan genomförde en undersökning bland eleverna om yrkeskännedom visade det sig att eleverna främst hade koll på högstatusyrken med lång, teoretisk utbildning som arkitekt, jurist, psykolog, apotekare med flera, men att de saknade kunskap om yrken som inte kräver universitet och högskola. Dessutom lyfte han att 80 procent av alla jobb förmedlas genom kontakter och därför är det viktigt att man har ett kontaktnät och därigenom kännedom om vilka jobb som finns.

– De allra flesta av våra ungdomar kommer till vardags inte utanför Angered och därför vill vi skapa nätverk där de får kontakter utanför området.
För att råda bot på detta skickades inbjudningar ut till stadens näringsliv och femtio företag anmälde sitt intresse att engagera sig på olika sätt. Vissa tillhandahöll praktikplatser, andra ställde upp med mentorer, studiebesök, erbjöd läxhjälp eller kunde tillhandahålla exempel från verkligheten som lärare kunde göra om till engagerande uppgifter. På så sätt fick elever kontakt med näringslivet samtidigt som företag fick nya perspektiv och möte framtida anställda och entreprenörer. Samuel talade om hur viktigt det är med praktik och att flera ungdomar fått upp ögonen för fler möjligheter efter att ha praktiserat inom yrken som exempelvis rörmokare eller snickare.

Vad får företagen att engagera sig?

Som representanter för utmanade företag fanns Pär Larshans, hållbarhetschef på Max Hamburgare och Ann Legeby, arkitekt på Sweco. Pär Larshans slog fast att man måste hitta affärsnyttan som företag för att starta ett samarbete med en skola, om det ska bli en bärkraftig satsning.

– Ett exempel från Angeredutmaningen är att SVT, som deltog i utmaningen, kunde locka nya tittare till sina kanaler. Medan för Max handlar det om att locka elever som anställda till våra restauranger.
När Ann får frågan vänder hon sig till publiken och frågar retoriskt om företag har råd att inte ta tillvara på den kompetens som finns på skolor runt om i Sverige. Hon berättar att för Sweco handlar det om att intressera eleverna för arkitekt- och ingenjörsyrkena. Hon berättar att Sweco är med och bygger Angereds nya närsjukhus och att de ska bjuda dit elever, som där kommer att ingå i 6 olika grupparbeten. Eleverna ska få titta på konstruktion och räkna på energiförbrukning och isolering, de ska få analysera trafiksituationen utanför sjukhuset och fundera över vilka yrkesgrupper som kommer att jobba på sjukhuset och vilka arbetsmiljöer dessa kräver, som en praktisk inblick i vad man kan arbeta med. Förhoppningen är att några blir så intresserade att de väljer att läsa ingenjörsutbildningar efter gymnasiet.

Både Ann och Pär framhåller Angeredsutmaningen som en plattform för nätverkande och säger att de har fått positivt gensvar från medarbetare.
– Jag tror detta är en naturlig del av framtidens företagande, säger Pär.
Ann håller med och lyfter också att det finns en enorm snedrekrytering till arkitekturhögskolan och att det missas en massa erfarenheter på det sättet.

Pär lyfter även att det är många som kommer att gå i pension de närmaste åren och i och med det kommer mycket kunskap som inte står i böcker att försvinna från företagen. Genom att koppla ihop elever med mentorer får ungdomarna ingångar på arbetsmarknaden samtidigt som företagen kan ta tillvara på tyst kunskap.

Att bryta barriärer

Men hur långt ska skolan anpassa sig efter företagens önskemål? Åsikterna går isär, men det är en otroligt viktig fråga påpekar Pär som menar att engagemanget måste växa underifrån. Det kan inte bli ett påbud från politiker. Samuel tar dessutom upp att lärarna på en skola måste vara engagerade i projektet annars kommer eleverna inte bli intresserade. Men han ser det som en självklar del av sin roll som pedagog att arbeta på detta sätt.
– Mitt uppdrag är att skapa en gynnsam pedagogisk miljö där eleverna får förberedda sig för att komma ut i arbetslivet. Det handlar om att vidga sina cirklar för att hämta in erfarenheter och sen ta med dem tillbaka in i skolan.

När han säger det här tänker jag på undervisningen på Språkintroduktion på Ross Tensta som arbetar mycket med att eleverna ska lära känna andra delar av det svenska samhället än där de går i skola och lever. Jag var ute på Ross Tensta och träffade lärarna Lina Pilo och Susanna Franzen med tre av deras elever tidigare i vintras.

Samuel berättar att det har kommit många frågor och att intresset har varit stort från skolor i hela Sverige, men att de velat se till att det fungerar i Angered innan de tar det vidare. Men ambitionen är att utmana näringslivet i resten av Sverige att vara med och skapa bättre möjligheter för ungdomar från utsatta områden.

Om du är intresserad redan idag kan du läsa mer på utmaningens webbplats eller höra av dig till Samuel på sam@angeredsutmaningen.se

/Calle

Hur får vi fler lärare?

Att Stockholm behöver anställa väldigt många nya lärare den närmaste tiden är ingen nyhet. Frågan är hur vi lockar hit lärare, får lärare att stanna i yrket och inte minst hur vi får unga att välja att bli lärare. 

För att lösa problemet måste man naturligtvis börja med att hämta in kunskap. Nu har resultat från tre studier sammanställts i en rapport . ”Ungdomars inställning till läraryrket” och ”Lärares meritvärde i andra branscher” har genomförts av utbildningsförvaltningen tillsammans med Ungdomsbarometern. Studien ”Lärare som lämnat yrket” har tagits fram i samarbete med Sveriges Kommuner och landsting, SKL.

Två saker som framkommer är att:

  • Många ungdomar vill bli lärare, de tycker att yrket är viktigt med intressanta arbetsuppgifter. Ungdomars framtidsval präglas dock av att vilja hålla alla dörrar öppna, det gör att utbildningar som ger många möjligheter till arbete i olika branscher är mer attraktiva.
  • Arbetsgivare i andra branscher saknar kunskap om de kompetenser som utbildade lärare har, till exempel ledarskap och förmågan att se och agera utifrån andra människors behov. Flera arbetsgivare ser inte lärarutbildningen, till skillnad mot till exempel ekonomutbildningen, som en intressant examen för andra kvalificerade jobb.

Vad tycker du? Är lärarutbildningen så pass smal som ungdomarna tycks tro? Eller är den i själva verket ganska flexibel? Har du själv gått vidare till en annan karriär? Hur har du bemötts i egenskap av lärare i andra sammanhang och branscher?

Det här är viktiga frågor att reda ut för oss som jobbar för att fler ska välja lärarutbildningen och fler söka sig till Stockholm. Var med i diskussionen och delge oss dina erfarenheter och synpunkter. Skriv direkt i kommentarsfältet här på bloggen.

Hela rapporten kan du läsa här.

Bloggtoppen december 2014

Då var det återigen dags att dyka ned i statistikens härliga värld. På grund av alla sköna helger kommer listan lite senare än vanligt men så här såg bloggtoppen ut december 2014.

  1. Läs- och språksatsningen
  2. Lärande & bedömning
  3. UrFlippat
  4. Skolbiblioteksbloggen
  5. Miss Åsa
  6. Provfri matematik – bedömning i praktiken
  7. Verktyg för livet
  8. Kulan – mötesplats för kultur, förskola och skola
  9. Redaktionsbloggen
  10. Gränslöst digitalt lärande

Innan jul lovade jag ju att tala om hur den satsning flera bloggar gjorde på att skapa julkalendrar föll ut. Skolbibliotektsbloggen har gått riktigt bra och flög rakt in på en fjärde plats från ingenstans. Jag trodde först att det var deras kalendersatsning med Google-tips som låg bakom framgången, men det var det inte. Skolbibliotekens framgång förklaras främst av följande inlägg:

De 40 bästa jullovsböckerna för barn och unga

Väldigt bra service att bjuda läsarna på den listan. Kan du själv skriva ett inlägg med rubriken ”De x bästa y för z”? Det är värt ett försök.

Andra inlägg som varit populära under december månad är Betygshets – nej tack! av UrFlippat. Nytt om läslyftet är det allra mest lästa inlägget under perioden. Vi kommer själva rapportera mer om läslyftet längre fram. Kul att se att det finns så stort intresse.

Grattis Åsa har jag skrivit tidigare på denna blogg. Men denna gång är det inte Miss Åsa utan Åsa Colliander Celik som förtjänar extra uppmärksamhet. Hon är vår allra nyast bloggare och har redan jobbat sig in på listan. Bra jobbat!

Är en julkalender en bra idé?

När jag analyserar antal träffar ser det faktiskt ut som att en julkalender är mycket jobb för ganska lite trafik. Detta gäller alla tre bloggar som gjorde denna satsning: En poddares dagbokSkolbiblioteksbloggen och Teachers Across Borders Sweden. Det har gett resultat i trafiken men kanske inte så mycket som man kunnat tro.

Men jag är säker på att värdet har varit stort med andra mått mätt. Jag tycker personligen att Adam och gänget på Sjöängsskolan har gjort en helt fantastisk kalender om historiska hjältar och jag gissar att de pedagogiska vinsterna i att göra jobbet har varit stora. Läs också inlägget Apropå kvinnor i historieundervisningen som blev aktuellt i veckan där en del av detta framgår.

Jag uppskattar också verkligen Skolbiblioteksbloggens Google-utbildande kalender där jag själv lärt mig många bra tips. Dessutom ligger den ju kvar med ett intressant innehåll även efter jul. Ett väldigt bra material att referera till i kommande utbildningar. Långsiktigt arbete med andra ord. Med hjälp av smarta taggningar (etiketter/nyckelord) kan man referera till hela serien eller valda delar.

Jag hoppas också att TAB Sweden har fått utdelning för sin insats. Och självklart är det så i många fall att en enda rätt läsare är värd mer än tusen som är fel. Om den enda rätta blir så engagerad att hen vill följa med på nästa resa till Burma eller Kambodja är det resultatet så klart värt mer än siffror i Analytics för TAB-lärarna.

Det är tufft att marknadsföra sig själv

Det här leder oss in på den diskussion som varit, hos våra bloggare, gällande att över huvud taget mäta, ”tävla”, analysera och att ha en topplista. Är det något vi ska hålla på med?

Jag tänker till exempel på det Cilla Dalén skrev på Twitter i julas om att hon känner sig kluven till att marknadsföra sin blogg och inför denna topplista. ” Å ena sidan skriver man ju för att bli läst, å andra sidan ska man ju skriva det man vill att folk ska läsa ;-)” Jag känner själv igen mig i detta och det tar alltid emot att framhäva sig själv. Men ni har alla ett positivt och viktigt budskap att skriva och konkurrensen där ute är stor, så jag tycker inte det är något ni ska skämmas över.

På samma sätt som det är självklart att skolan ska vila på forskning och beprövad erfarenhet tycker jag att det vore oprofessionellt av oss att inte mäta och analysera. Vi måste lära oss att bli bättre på att kommunicera och så länge denna aktivitet skapar lärdomar vill jag gärna fortsätta. Och hittills har jag lärt mig något nytt varje månad och jag hoppas att ni som läser också får ut något av det. Men glöm som sagt inte resultatet som inte kan mätas i siffror. Berätta gärna om det för mig.

Att vårt gemensamma arbete ger resultat är det i alla fall ingen tvekan om. Se nedanstående graf där de blåa staplarna är trafik från pedagogstockholm.se och de röda från bloggen. Sedan 2013 har bloggen regerat och i år drar ni dessutom ifrån. Jag spår att skillnaden blir ännu större 2015.

image(1)

 

 

 

 

 

 

 

 

Kom in i gemenskapen

Till sist slår jag ett slag för alla som bloggar för Pedagog Stockholm att gå  med i vår Google Plus-grupp där vi fortsätter att byta erfarenheter och där alla kan skriva, kommentera, tipsa och hjälpa. Ge mig din gmail-adress så släpper jag in dig.

Skriva kort brukar ju vara ett klassiskt tips. Det har jag totalt brutit mot denna gång men jag hade mycket att säga. Lovar att försöka vara mer kortfattad nästa gång.

Ha det bra tills dess!

Pelle Mårtenson

Ceci n’est pas une ruche

En gång som ny lärare skulle jag vikariera på en kollegas svenskalektion. Eleverna skulle arbeta med minoritetsspråken i Sverige. Jag skulle hålla en kort genomgång och sen skulle eleverna sitta i bikupa och efteråt berätta vad de kommit fram till i bikupan. Sen skulle de arbeta i redan bestämda grupper och skapa korta presentationer om sitt tilldelade språk som de skulle hålla lektionen därpå.

Lätt som en plätt? Jag undervisade i svenska och kände gruppen, men vad f-n var en bikupa. Jag försökte googla och hittade massor med referenser till att prata i bikupa men ingenstans hittade jag någon som förklarade vad det var. Till slut lät jag dem diskutera två och två med den som satt jämte.

Bikupa

Men vad är då en bikupa? En bikupa innebär att ett ämne diskuteras i par eller mindre grupper. När bikupan har fått surra i några minuter fångar läraren upp tankar från någon/några av grupperna eller så får grupperna kort redogöra vad de kommit fram till. Det är inte hjärnkirurgi och många gör det säkert utan att kalla det bikupa men namnet satte griller i huvudet på mig. Jag trodde detta skulle vara en ny pedagogisk och otroligt effektiv metod som just jag hade missat. Har du känt så någon gång?

Skolans värld är full av olika metoder, vissa av dem återkommer år efter år medan andra blir flugor som det plötsligt känns som alla använder och pratar om innan de brinner ut som tomtebloss. Men hur ska man veta hur, var och när man ska använda dessa nya metoder? Eller för den delen veta om de är effektiva och ger effekt på elevernas resultat?

För att svara på den frågan så ska Pedagog Stockholm starta en filmserie som vi kallar gestaltade klassrumspraktiker. Det går ut på att vi gör 3-5 minuter långa filmer där vi visar upp och dokumenterar hur olika lärare arbetar med olika pedagogiska metoder i sin undervisning. Det ska bli en ”så gör du film”, där vi besöker en lärare i dennes klassrum och skildrar och dokumenterar hur denne arbetar med specifika metoder. Först ut är metoderna No hands up och flygande bedömning som är populariserade av Dylan Wiliam.

Bikupa
Flickr cc-licens: Jennie Ivins

/Calle

Årets första redaktionsmöte

Äntligen är hela redaktionen på plats och vi har haft ett första inspirerande redaktionsmöte.

Så här ser vår planeringstavla ut nu:

Redaktionens anslagstavla 12 jan

Håll utkik efter alla spännande reportage som kommer de närmaste veckorna. Är det något du undrar över eller har idéer på hur man kan vinkla, dra iväg ett mail till redaktionen-ps@stockholm.se!

/Calle

Året som gått och vad som kommer

Så här i slutet av året känns det naturligt att runda av, utvärdera och att titta tillbaka på året som gått. På samma gång är det dags att planera framåt. Här kommer en liten sammanfattning från oss på redaktionen om året som gått, men också en blick framåt kring vad vi tänker satsa på 2015. Om du har egna tips, idéer eller önskemål för 2015, hör av dig till oss!

2014 året som gått

Satsning på nyanlända

Språkutvecklingen hos nyanlända elever har en engagerad och påläst lärarkår, men övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass är svår och bjuder på många utmaningar för både lärare och elev. För att stärka kunskapen om övergångens krav inledes under hösten en satsning på nyanlända elever där det producerades film, artiklar och pedagogisk material för att utbilda lärare. Du hittar materialet på sidan för nyanlända och på sidan för språkutveckling på Pedagog Stockholm.

Språkintro Elever och lärare på språkintroduktion på Ross Tensta.

Bloggar

2014 blev året när våra bloggar fick över en miljonsidvisningar! Inte konstigt kanske när vi idag har 40 aktiva bloggar med 113 bloggare inom många olika områden som bibliotek, nyanlända, flipped classroom, IT, genus och matematik, bara för att nämna några. Kolla gärna in våra populäraste bloggar på bloggtoppen, men glöm inte att leta efter guldkorn även i andra bloggar, kanske finns det någon som talar till just dig! Själv uppskattar jag mediotekets filmtips på Medioteket bloggar om film

1 miljon sidvisningar på bloggen

Nya roller och ansikten på redaktionen

Redaktionen har förändrats en hel del under 2014, bland annat tog huvudredaktör Eva-Li tjänstledigt för att pröva vingarna på skolverket. Hon trivdes så bra att hon slutade på utbildningsförvaltningen och Pelle tog över som huvudredaktör. Det gjorde också att jag fick möjligheten att börja på PS som redaktör och filmare. (Tack för den chansen Eva-Li, Pelle & Helena!) Sarah Magnusson har varit med redaktionen sen påsken, först som praktikant och sen som anställd under hösten. Sarah har skrivit många intressanta artiklar med spännande infallsvinklar, ofta med inriktning på hjärtefrågorna läs- och skrivundervisning. Men nu går Sarah vidare till nya utmaningar och vi önskar henne lycka till i framtiden!

Nätverket Pedagogsajter Sverige har bildats

Pedagog Stockholm har sen vi bildades fått besökare från hela landet och det har även uppstått andra pedagogsajter som Pedagog Malmö och Pedagog Värmland under åren. Under hösten hölls det första mötet mellan olika Pedagogsajter i Sverige. På inbjudan av Pedagog Göteborg, som håller på att startas upp, träffades alla pedagogsajter i Göteborg i september och vi bildade ett nätverk som ska användas till kunskapsdelande och samordning mellan olika sajter. Vi er fram emot att fortsätta erfarenhetsutbytet under 2015!

Vad vi kommer att satsa på 2015

Gestaltade klassrumspraktiker

Vi planerar att göra en filmserie med vad vi kallar gestaltade klassrumspraktiker, det innebär att vi åker ut till skolor och dokumenterar lärare som använder olika pedagogiska metoder i sin undervisning. Vårt mål är att skildra hur olika klassrumsmetoder som många har läst om, men där det inte alltid finns konkreta exempel på hur man kan göra i sitt eget klassrum. Målet med dessa gestaltade praktiker är att du ska inspireras att testa nya metoder i din undervisning. Vi kommer att börja med metoderna No hands up och Flygande bedömning som populariserats av formativ bedömning.

Kollegialt lärande

Att lärare hela tiden måste arbeta med sitt lärande är alla överens om och vad är bättre än att lära av sina kollegor? I september besökte Helen Timperley Stockholm och talade för förstelärare och skolledare om vikten av att alla lärare måste ha en ständigt pågående läroprocess och hur man ska skapa detta klimat. 2015 fortsätter vi på redaktionen att lyfta goda exempel och forskning om kollegialt lärande. Först ut är att vi ska skriva om ett skuggningsprojekt där lärare följer varandra på Alviksskolan.

Förskola

Mer förskola

Vi kommer att satsa mer på förskolan under våren 2015, bland annat har vi planer på att berätta om hur man kan arbeta med innovation och små barn på Tekniska museet och rapportera från när Lundens förskola har en utställning i ljushallen på NK. FoU-enheten har en praktikant från universitetet som läser en master inom barnrätt som kommer att skriva om barnrättsperspektivet för oss. Håll utkik på förskolesidorna.

Gott nytt 2015!

/Calle

Skumma tomtar gick åt i ett nafs

Tack för all positiv och fin respons på vårt julkort. Eftersom många har varit nyfikna på våra mikrade tomtar tänkte jag berätta lite om deras öde. Vi börjar från början.

Skumtomtar En tallrik tomtar precis uttagen ur mikron efter en halvminut på fulleffekt.

Skumtomtar

I vårt julkort körde vi skumtomtar i mikrovågsugn så de svällde till tredubbelstorlek och blev delikat sega och varma, men med tanke på hur mycket godis och pepparkakor vi har smällt i oss under december kunde redaktionen inte sätta i oss alla själva, så vi satte ut dem i personalrummet. Först var våra medarbetare misstänksamma mot de skumma tomtarna och undrade var det var vi ställde fram. De ser inte så jättegoda ut när man har tagit några stycken, de får en look som påminner om rå fläskkotlett. Men efter att den första personen smakat, och dessutom tagit om, gick de åt i ett nafs. Så här såg tallriken ut efter femton minuter i fikarummet. En halvtimma senare var tallriken renskrapad. Och det var inga barn på besök!

Men hur smakar de då? Hallon, nötigt, kola, julmust, skumtomtarna får en mycket mer komplexsmak men den största skillnaden är konstistensen som blir härligt seg och lite knaprig. Man ska nog dock undvika äta för mycket för precis som med kola kan tandläkarräkningen bli hög.

/Calle

God jul

Vi på Pedagog Stockholm önskar alla våra besökare, bloggare, medarbetare och samarbetspartners en riktigt god jul!

Vi ses 2015!

/Helena, Sarah, Pelle & Calle

Nobelpristagare besöker SSIS i Kista

Idag besökte två av året nobelpristagare i fysik, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura, Stockholm Science and Innovation School (SSIS) i Kista. Tillsammans med Isamu Akasaki fick de priset för upptäckten av den blå dioden (LED) som är en förutsättning för att skapa vitt ljus från lysdioder. Denna upptäckt revolutionerade upplysningen av 1900-talet då LED-lampan ersatte glödlampan som skapat mer värme än ljus.

Framtidens ljus

De vita LED-lamporna lyser med starkt vitt ljus, har lång livslängd och låg energiförbrukning och de utvecklas hela tiden mot att bli allt effektivare. Eftersom ungefär en fjärdedel av jordens elförbrukning går till belysning bidrar LED-lamporna till att spara på världens resurser och de har mycket lägre materialåtgång i tillverkningen än glödlampor eller lysrör. En förhoppning är att med LED-lampa och enkla solceller ska livskvaliteten kunna höjas för de över 1,5 miljarder människor i världen som saknar elnät. De låga energikraven gör att lampan kan drivas med billig lokal solel.

fig2_fys_PRINT_sv_141002 Hur dioden är uppbyggd.

BRINNTID LED-lampan är en mycket energieffektiv ljuskälla.

Klassrumsbesök

Direkt när de kom till SSIS delades de två nobelpristagarna upp och visades in i varsitt klassrum. Jag följde med Hiroshi Amano in i Barbro Järses klassrum där det pågick en lektion i programmering. Några elever stannar upp och tar bilder med sina telefoner eller vänder sig nyfiket om, men de flesta var djupt inne i arbetet och jobbade vidare. Hiroshi misstyckte inte och begav sig istället in bland bänkarna och tittade nyfiket på elevernas kod.

I klassrummet Barbro Järse förklarar för eleverna medan  Hiroshi lyssnar.

Klassrumsbesök

Hiroshi i diskussion tillsammans med SISS rektor Patrick Vestberg.

Inne i andra klassrum riktades all uppmärksamhet mot Shuji Nakamura som stod framme vid tavlan och svarade på elevernas frågor. Först är det ganska tyst men efter ett tag vågade fler och fler ställa frågor. Det började med personliga frågor som om de ska ha LED ljus i julgrannen, vilket fick Shuji att skratta roat eller den första tanken när han fick veta att han vunnit nobelpriset – förvåning, för det var ju 20 år sedan som de uppfann den blå lysdioden! Men sen kom frågorna som handlar om hur man bedriver research inom fysik och hur man tar en innovation från idé till en produkt.

Elever lyssnar Shuji Nakamura berättar om sin research.

På frågan vad han jobbar med nu svarar han laser, att ta fram ett enkelt billigt och effektivt sätt att arbeta med blå laser, eftersom laser har en enorm potential och det finns flera användningsområden kvar att utforska. Flera elever blir märkbart intresserade. Kanske för att de ser möjlighet att forska fram nya produkter, SSIS profil är nämligen vetenskap, entreprenörskap och innovation, och målet är att avgångseleverna ska utvecklat ett entreprenöriellt perspektiv på lärande. Eleverna blir imponerande när Shuji berättar att det bara tog ett år från uppfinning till massproduktion av LED-lampan.

Stolta och inspirerade

Efter klassrumsbesöket samlades alla elever och lärare tillsammans med nobelpristagarna i det stora vita uppehållsrummet med utsikt över husöarna fyllda med teknikföretag och universitetslokaler. Där får Hiroshi och Shuji ta emot en gåva som introduceras av Patrick Vestberg. Det uppstår en viss förvirring innan pristagarna förstår att gåvan inte är menat för dem utan för medföljande barn som gör sitt bästa för att roa sig i miljöer utan leksaker.

Pristagare och Olle Skolborgarråd Olle Burell, pristagarna Shuji Nakamura, Hiroshi Amano och SSIS rektor Patrick Vestberg.

Skolborgarrådet Olle Burell tackar de två nobelpristagarna för deras besök på SSIS,

– Tack för att ni kom, vi är både stolta och oerhört inspirerade över att ha er här. Det betyder oerhört mycket att ni är här och eleverna kommer att leva länge på det.
De samlade eleverna stämmer upp i applåd för nobelpristagarna.

När han tillfrågas om han har något råd till eleverna i framtiden svarar Shuji:
– Tro på er idé och var beredda att slåss för den!

/Calle Hedrén