Kollegialt utforskande och lärande på Kungsholmens gymnasium

IMG_5907Hur får man en skola att vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Då gör man som Kungsholmens gymnasium som styrt om sin organisation för lärarnas kompetensutveckling. Veckan efter skolavslutningen ordnades för första gången Kungsholmens akademi, en avslutande studiedag där årets alla projekt presenterades i sexton miniseminarium samt mingel till en utställning.

Fröet till hur man skulle arbeta tog avstamp i en föreläsning med Helen Timperley 
om lärares kollegiala utforskande och lärande. Redan då deltog några av skolans lärare i olika FoU-projekt där lärarna utforskade den egna lärarpraktiken. Men för att få med alla lärare på banan bestämde skolledningen att all skolledd kompetensutveckling under läsåret 2015/2016 skulle utgå från olika lärargruppers önskemål och behov.
”Lite mer konkret innebär det att lärares praktik gått från att vara tyst kunskap till att bygga på erfarenheter som provats under längre tid och är dokumenterade (det vill säga beprövad erfarenhet) och att lärare därmed utvecklat sin förmåga att bedöma effekten av sin undervisning för att anpassa den efter elevernas behov. Syftet med arbetet under detta läsår är att undersöka valda delar av elevers lärande för att utveckla den egna undervisningen”, skrev rektor Annica Tengbom Ödén i sin programförklaring till lärarna.

Under läsåret har alla lärare ingått i olika mindre grupper där de kollegialt granskat någon del av sin praktik och ställt den i relation till teori och sedan reflekterat kring det. Aktionsforskningen har varit handledd av skolans lektorer och förstelärare som i sin tur fått regelbunden handledning av Maria Andrée, didaktikforskare från Stockholms universitet.

Kungsholmsakademien nyMarx teorier och en fågel i bur

”Hur förstår elever Marx teori?” och blir föreläsningen effektivare med en rast? Det ville Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap undersöka.

Vad har en rast för betydelse för inlärningen då undervisningen bedrivs som en föreläsning? Detta hade Lars Swahn och Carl-Henrik Wendt båda lärare i samhällskunskap utforskat under året i fyra parallellklasser i årskurs två.
De planerade upplägget för två lektioner med identiskt innehåll där den enda skillnaden var att den ena lektionen avbröts för en kortare rast. Båda genomförde en lektion av varje.
De valde ut ett stoff som var okänt för eleverna: Marx teori om alienation
och historiematerialismen. För att öka förståelsen för stoffet lade de in en metafor för att göra innehållet tydligare. Stoffet presenterades i samma ordning enligt ett tidschema. Efter genomförd lektion fick eleverna göra ett kunskapstest.

Tesen var att förståelsen och därmed inlärningen skulle gynnas av en rast. Nu visade det sig att detta kom på skam. Bådas lektion med inlagd rast gav sämre kunskapsresultat vid lektionens slut än den med utan. Ett annat resultat var att två lektioner hade ett stigande resultat i början av lektionen för att sedan peaka och därefter dala medan de två andra lektionerna hade en jämt sluttande kurva med toppresultat i början av lektionen.
Varför kan man undra, och den frågan har både Lars och Karl-Henrik ställt sig. Båda gjorde lektionsbesök hos varandra och dokumenterade varandras lektioner. Ändå blev frågorna många:
• Ny lärare, ny klass?
• Interaktivitet i klassrummet?
• Skillnader i tid nedlagd på de olika momenten?
• Skillnader i svårighetsgrad mellan de olika momenten?
• Skillnader i visuella medel (power points, whiteboards…)?
• Små förändringar/förbättringar i själva föreläsningen som är svåra att undvika?
• En lektion innehöll en avslutande del som inte fanns i de övriga lektionerna, men som anknöt till och belyste de övriga momenten..?
• Skillnaden mellan lärare..?
• Skillnaden mellan klasser..?
• Skillnad i storlek på grupperna som svarade?
En sak är ändå säker: en fråga väckte fler nya.

Kan man styra elevernas kreativitet?

”Hur mycket ska man styra i bildämnet? Vilken typ av uppgift ger mest kreativitet?” Bildläraren Kristina Adlercreutz har liksom många andra bildlärare upplevt att olika uppgifter tar olika tid för eleverna att komma igång. Är uppgiften för fri kan onödigt mycket tid ägnas åt att komma på en bra idé. Är uppgiften styrd kan man uppleva att man begränsar eleverna kreativitet. Därför valde hon att studera hur tre skilda uppgifter i bildämnet påverkade elevernas kreativitet.
Den första var att utifrån en krokilektion placera den avbildade personen i en rumslig kontext där perspektivet var av central vikt.
Den andra uppgiften var att designa en swatchklocka från ett givet tema/ord som eleverna fick sig tilldelade.
Den tredje uppgiften, tror jag, var att måla en akvarell från ett fotografi. Men på grund av tidsbrist hann Kristina inte att redovisa uppgiften och resultat, så jag kan inte närmare redogöra för just denna uppgift.
Krokiteckningen i ny kontext tog tid för eleverna, men kreativiteten var det inget fel på. Uppgiften med att designa en swatchklocka gick snabbare. I uppgiften låg att göra research och att ”tänka utanför boxen”. Även här flödade kreativiteten om än att den var styrd.

Kungsholmsakademien 015Körprofil med komplikationer

Föreläsningen ”Avista-övning som komplement till körsång” hade sitt ursprung i en musiklärares frustration när kursinnehåll försvinner med nya läroplaner. Den tidigare obligatoriska kursen Musik- och gehörslära försvann med Gy11 och Bengt Ollén berättade hur han nu ska reparera detta med höstens ettor. I ett försök ska han under läsåret systematiskt klämma in små avista- och rytmikövningar i körsången och för att sedan när läsåret är slut jämföra och utvärdera resultaten med en trea, som inte fått samma övningar.
– Risken är att blir mycket bra, tror Bengt.

Euforiskt hyllningstal

Dagens studiedag knöts ihop med en gemensam samling i aulan med tal av rektorer, skolborgarråd och en mycket entusiastisk Kicki Skog, universitetslektor från Stockholms universitet.

– Det har varit en otrolig ynnest, nästan magiskt, att få vara med här idag och lyssna på lärare som inspirerar varandra. Det är så imponerande att ni klarat av att genomföra studierna på sex dagar! Jag tänkte springa runt och lyssna lite här och där, men det var så intressant att jag inte kunde byta föreläsning mitt i utan var tvungen att sitta ner och lyssna färdigt.
– Det har varit en sådan fantastisk energi. Ni har ställt egna frågor, gjort nedslag i er egen undervisning. Jag är djupt imponerad att här finns en sådan potential och inspiration tack vare genom att vara så olika. Ni är så rätt ute.
Kicki berättade om ett inledande samarbete som deras lärarstudenter på VFU och KPU ska ha med Kungsholmens gymnasium kommande läsår.
– Studenterna ska involveras och berika projekten, som ska utveckla undervisningen. Vi vill att våra studenter ska vara delaktiga i skolutvecklingsarbetet – inte bara titta på – att det blir en del av utbildningen.
Rektor Lesley Brunnham kunde bara fylla i hyllningskören.
– Vi har påbörjat en resa och vi fortsätter med tolv olika projekt nästa läsår. Kungsholmens gymnasium är en förebild.

Läs intervjun med Annica Tengbom Ödén och mer om Kungsholmens akademi.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

 

Årets lärare och lärarlag ska bli fler

Årets lärare 2015

Glada vinnare 2015

För tredje året i rad ska utmärkelsen Årets lärare och Årets lärarlag delas ut. Nytt för i år är att priset får fler kategorier, tydligare kriterier och nomineringsförarande och att lärare/pedagoger får vara med och nominera varandra.

Det har funnits ett önskemål att göra både kriterier och nomineringsprocessen mer tydlig. Därför reviderar utbildningsförvaltningen hela utnämningsprocessen och passar även på att bredda antalet kategorier. Förutom lärare och lärarlag ska även speciallärare, specialpedagoger och fritidspedagoger omfattas av utnämningen.

En nomineringskommitté intervjuar och observerar

Skolledare och lärare nominerar lärare på Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor utifrån ett särskilt underlag som de skickar vidare till en nomineringskommitté . Kommittén granskar och gör en bedömning av de inskickade förslagen och väljer sedan ut tre förslag i de olika kategorier som de både intervjuar och observerar innan de skriver sitt underlag till juryn.

Nomineringskommittén ska bestå av ”medarbetare på utbildningsförvaltningen som har mycket god kunskap om skolan och vad som enligt forskning bedöms som god undervisningskvalitet och lärarskicklighet.”

Juryn består av utbildnings-, grund- och gymnasiedirektören det vill säga Tony Mufic, Inger Pripp och Jan Holmqvist.

Prispengar går till kompetensutveckling

Prissumman som fastställs varje år delas ut till skolan och ska användas till kompetensutveckling. Priset delas delas i år ut vid konferensen Leda Lärande den 7 september.

Här hittar blanketterna du fyller i för att nominera Årets lärare och Årets lärarlag. Blanketten scannar du in och mejlar till grupp.aretslarare.aretslararlag@stockholm.se senast fredagen den 13 maj.

Här kan du läsa hela tjänsteutlåtandet.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Glad Påsk!

”Det man inte hunnit göra före påsk, hinner man inte med”, är en gammal sanning bland lärare. Nu väntar öppnandet av påskägget: Vad har fungerat, vad har eleverna tagit till sig, kommer man ro det i land i år också?

Påskägg

Självklart! Det är nu ni kommer få skörda frukterna av ert hårda arbete. Men först ett välförtjänt påsklov.

Dagarna före påsk är bråda, det planeras för påsklamm, målande, rullande, ätande och pickning av ägg, pyntande, sillinköp, resor till nära och kära eller bara lata dagar i sängen med gardinerna för. Kanske väntar en och annan rättningshög på att arbetas undan?

Även redaktionen slår igen verksamheten  några dagar, men våra bloggar är självklart igång. Vi träffas igen efter lovet, utvilade inför ett sista krafttag för terminen. Vi önskar er alla en riktigt snaskig påsk!

Påskgodis

/Calle & Helena

 

Exempel på exit tickets

Vi blev nyfikna på den formativa bedömningsmetoden exit tickets som Dylan Wiliam och Christian Lundahl introducerat på många skolor i Sverige så vi åkte till Helena Bergsmarks klassrum på Eiraskolan för att se hur hon arbetade med dem. Och vad det gav för vinster i undervisningen.

Så här såg elevernas exit tickets ut under Helena Bergsmarks klass om nedbrytare.

Eleverna skulle besvara två frågor: Vad innebär nedbrytning? Ge exempel på nedbrytare i vår natur.

ET 1 WP ET 2 WP ET 4 WP ET 5 WP ET WP 1ET 6 WP

/Calle

Grattis Wikipedia – 15 år!

Tack, svarar Einar Spetz, svenska Wikipedias presstalesperson sedan två år, skolbibliotekarie i Stockholms stad sedan många år och bloggare på Pedagog Stockholm.

Han har, som han själv uttrycker det, varit ”djupt insyltad” i Wikipedia i ca tio års tid vilket innebär ett regelbundet umgänge med Wikipedia och andra wikipediander, åkt på konferenser och gjort ca 10 000 redigeringar. Redigeringar innebär att han skrivit egna, gått in i andras texter och till exempel styrt upp språk, lagt till nya avsnitt eller lagt in egna fotografier.
Första gången han lade upp en artikel på Wikipedia handlade det om Lettlands litteraturhistoria.
– Jag var nöjd med min text, ganska självbelåten faktiskt och tänkte att kanske fler skulle ha nytta eller glädje av att läsa den. Men spridningen var förenat med kostnader och vilka alternativ fanns?
Ungefär samtidigt hade Wikipedia – ”den fria encyklopedin där alla kan redigera” börja göra sig gällande på nätet som en källa, så det blev där han publicerade sin artikel.
Ganska snart märkte Einar att någon varit inne och redigerat i hans text och gjort den ännu bättre.
– Jag upptäckte hur häftigt det var med kollaborativt skrivande, att kunna förlita sig på att andra skribenter är seriösa och vill väl, säger Einar.

Ska elever använda Wikipedia i sina skolarbeten?

– Ja, det tycker jag. Men eleverna måste ha kunskaper om hur artiklarna kommer till så att de har ett sunt källkritiskt förhållingssätt till källorna, vare sig det är Wikipedia eller någon annan källa. Wikipedia är utmärkt att använda i undervisningen, säger Einar och ger exempel på hur Ylva Pettersson på Katedralskolan i Skara som använder Wikipedia som redovisningform och låter eleverna skriva sina redovisningar som artiklar på Wikipeda och låter hela världen läsa dem. Det fick hon Guldäpplets särskilda pris för 2012.

Einar gjorde en egen undersökning 2008-2009 bland 266 gymnasielärare i Stockholm om hur de förhöll sig till elevernas användande av Wikipedia som källa. De flesta lärarna svarade att de inte avrådde sina elever att använda Wikipedia. En mindre undersökning bland eleverna under samma period visade att eleverna uppfattade att lärarna inte godtog Wikipedia som trovärdig källa.
– Vi vet att elever använder Wikipedia men av taktiska skäl vågar de inte ange det som källa, säger Einar.
Idag finns det över 2,5 miljoner artiklar på svenska Wikipedia och ännu fler på de stora språken.

Helena Karlson
helena.karlson@stockholm.se

Fler undersökningar av Einar Spetz

Hur används Wikipedia av riksdagens ledamöter?
Hur använder riksdagens ledamöter den svenska språkversionen av Wikipedia? Hur uppfattas den fria encyklopedin av Sveriges folkvalda?

Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?

 

Lee Orberson bemöter kritik mot skolorna i Kista och Husby

LO PS

Grundskolechef Lee Orberson bemöter kritiken mot skolorna i Kista och Husby.

Igår på Sveriges Radio P4 uttalade sig en boende i området starkt kritiskt till skolorna i Husby och Kista. I reportaget uttrycks det att skolor i området saknar resurser, har få behöriga lärare och för stora klasser. Lee Orberson, som är grundskolechef för skolorna på Järva, bemöter kritiken. Han menar att staden som en del av skolans kompensatoriska uppdrag satsar stora resurser på skolorna i området.

Vilka extra resurser får skolorna på Husby-Kistaområdet?
– Med stadens socioekonomiska tilläggsanslag, som är det som ska kompensera för socioekonomiska utmaningar, får flera skolor på Järvaområdet nästan dubbel skolpeng.

Vad innebär det för skolorna?
– Dessa skolor har den högsta lärartätheten, flest antal förstelärare och de minsta undervisningsgrupperna i Stockholm. Flera av skolorna är dessutom utvalda som fokusskolor dit staden riktar särskilda satsningar och resurser.

Hur stora är undervisningsgrupperna?
– På exempelvis Husbygårdsskolan är det tio elever per lärare, på Rinkebyskolan åtta elever per lärare – lärartätheten är väldigt hög. Man kan jämföra med Spånga grundskola som har ett lägre socioekonomiskt index där det är fjorton elever per lärare.

Om skolorna har så mycket resurser, varför har de då inte stadens bästa skolresultat?
– Den sociala kontexten slår igenom hårt på de här skolorna, det är en utmaning. Det är en del av vårt kompensatoriska uppdrag att hitta sätt att stödja eleverna på nya och bättre sätt. Det är ett pågående arbete.

Det är stora skillnader på andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet mellan skolorna på Järvaområdet. Vad beror den skillnaden på?
– Skolorna med högre resultat har ett lägre socioekonomiskt index. Man måste titta på varje enskild skolas förutsättningar. Många tar exempelvis emot många nyanlända elever och det finns en stor in- och utflyttning i området som påverkar skolgången.

Hur arbetar vi med lokalsamhället kring skolan?
– Vi tycker samarbetet med lokala aktörer är väldigt viktigt och arbetar på att utveckla samarbetet med socialtjänst, stadsdelens olika funktioner och närpolisen i området.

Har du något du vill säga till lärarna som arbetar på skolorna i Järvaområdet?
– Dessa skolor har väldigt bra och engagerade rektorer och lärare. Jag är stolt över alla som jobbar på skolorna med dessa utmaningar, säger Lee Orberson.

Husbygårdsskolans rektor Anna Söderberg dementerar uppgiften om att skolan skulle ha få behöriga lärare. Alla lärare är behöriga förutom två stödlärare berättar hon över telefon.

I artikeln står det att 37 procent av eleverna i Husbygårdsskolan har gymnasiebehörighet, detta är felaktigt och enligt de senaste resultaten har 52 procent av eleverna gymnasiebehörighet 2015.

 

Calle Hedrén och Annebritt Ullén

Nobelpristagaren i ekonomi mötte gymnasieelever i Kista

nobel i Kista 2

Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton och hans forskarkollega och fru Anne Case besökte igår Kista och träffade  gymnasieelever från Stockholm Science and Innovation School, SSIS. Paret hälsades välkomna av rektor Patrick Vestberg för att därefter få frågor av gymnasieeleverna Mona Munsasar Hussein, Julia Bäckström och Erik Weillow.

Angus Deaton hade ett personligt råd till de elever som själva drömde om Nobelpris:

– Jag var aldrig den bästa eleven som snabbast förstod saker i skolan. Men jag var nyfiken och uthållig. Och det är viktiga egenskaper för den som antigen vill göra världen bättre eller bli rik.

Helena Karlson

Problem med bloggen

Vi har som de flesta av er säkert redan märkt stora problem med bloggplattformen just nu. Databasen går ner frekvent och behöver startas om.

Det vi jobbar för är att till att börja med flytta bloggarna från de webbhotell de ligger på i dag till en miljö hos Tieto. Detta kommer kanske inte lösa problemet i sig. Ingen vet riktigt vad felet är. Men det gör det möjligt för konsulterna att undersöka problemet bättre. De kommer kunna testa olika saker i en miljö som inte påverkar den riktigta bloggen. Sen finns möjlighet att sätta upp olika former av övervakning och larm för att snabbt kunna starta om (kanske även automatiskt) om den skulle fortsätta gå ned.

Vi kommer också lättare kunna uppdatera och underhålla bloggen och förhoppningsvis gör detta att problemet försvinner helt och bloggen blir stabil igen.

Vi hoppas kunna göra detta så snart som möjligt och jag återkommer så fort jag fått veta något mer i ärendet.

/Pelle Mårtenson
Huvudredaktör på Pedagog Stockholm

Grattis till alla nomineringar till Guldäpplet

I år har vi inte mindre än fjorton lärare i stockholmsskolor som är nominerade till Guldäpplet, vilket jag tror är rekord. Förra året gick priset till en #stockholmslärare, nämligen till Karin Nygårds. Vi håller så klart tummarna i år igen. Men framför allt är det kul att se att så många utmärkt sig på detta positiva sätt och att vi redan känner många av er. Vi ser också fram emot att lära känner er andra och få höra på vilket spännande och utvecklande sätt ni använder IT i undervisningen.

Webbknapp2015_418x101

 

 

Här har ni alla nominerade i Stockholm. En del av dessa lärare bloggar även för Pedagog Stockholm eller så har vi skrivit om dem. Klicka på länken för att komma till deras blogg eller artikel. Här finns hela listan.

Adam Jönsson Sjöängsskolan Stockholm
Anna Karlsson Rålambsskolan Stockholm
Camilla Askebäck Diaz Södermalmsskolan Stockholm
Göran Dessen Norra real Stockholm
Helena Dalivin Mälarhöjdens skola Stockholm
Jannike Kohinoor Mälarhöjdens skola Stockholm
Lars Björklund Thorildsplans Gymnasium Stockholm
Micke Kring Årstaskolan Stockholm
Mårten Hultgren Kungsholmens gymnasium Stockholm
Patricia Diaz Mikael Elias gymnasiun Stockholm
Pål Luthman ESS-gymnasiet Stockholm
Rolf Klinth Norra Real Stockholm
Victoria Naverfeldt ESS-gymnasiet Stockholm
Åsa Colliander Celik Mälarhöjdens skola Stockholm

Att tala om Hiroshima

För 70 år sedan släpptes en atombomb över den japanska staden Hiroshima vilken innebar att hundratusentals människor dog, direkt eller av strålskador. Många av dem var barn och ungdomar som gick i skolan precis som svenska barn snart kommer att börja i efter sommarlovet. 70-årsdagen uppmärksammas i tidningar, på sociala medier och TV, så det är stor chans att våra elever får se hemska bilder eller höra om det ofattbara mänskliga lidandet som atombomben innebar.

Jag vill därför tipsa er om mangaalbumet Gen, pojken från Hiroshima (eng. Barefoot Gen) som handlar om en familjs vardag i militarismens Japan vid slutet av andra världskriget. Gen pojken från Hiroshima är ett sätt att närma sig det som hände i Hiroshima för barn och ungdomar. Utan pekpinnar visar den upp krigets vansinne och sprider ett budskap om medmänsklighet och samförstånd. Den väjer inte för det hemska som hände men skildrar samtidigt människorna med värme och humor.

Litt_Gen

 

Gen 2Gen 1

När serien kom ut i Japan på 1970-talet blåste den nytt liv i folkrörelsen mot kärnvapen och är sedan dess läst och diskuterad av miljontals människor. Serieformatet blir ett sätt att närma sig och tala om det som hände, om mänskligt lidande, ansvar för vår värld och vår kapacitet att utrota allt liv på jorden flera gånger om.

/Calle