Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Träna att välja rätt metod

Jag har tidigare bloggat om ”28 formativa fraser”  där jag ville få elever att kunna säga: ”jag har två metoder, men de räcker inte för att lösa alla uppgifter”. Eller: ”jag vet vilka metoderna är, men jag kommer inte riktigt ihåg hur man gjorde”. Eller: ”jag kan två metoder, men jag vet inte när jag ska välja den ena eller andra”. Detta blogginlägg visar ett lektionsupplägg som fick mina elever att prata just så.

En skicklig matematiker har många verktyg för att lösa matematiska uppgifter. Alla elever kan peka ut vem som är ”bäst i klassen” i matte. Många tror tyvärr att de inte kan bli så bra. Men den duktiga eleven sitter inte och väntar på att en färdig lösning ramlar ner i huvudet, utan hen utför ett antal beräkningar i en viss ordning. Det kallas strategier och metoder. Om vi kan synliggöra de strategierna och metoderna, så kan alltså vem som helst se dem, träna på dem och göra dem till sina.

Högsta kvalitet i matematik gällande metoder i årskurs 6 enligt kunskapskraven lyder : ”Eleven kan välja och använda ändamålsenliga och effektiva matematiska metoder med god anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar och lösa enkla rutinuppgifter…”

Om vi ska bedöma hur de väljer metoder, måste de få en rimlig chans att öva. Eleverna behöver kunna flera OLIKA metoder, NÄR de är lämpliga att använda och VARFÖR. De behöver lära sig att titta på siffrorna i uppgifterna och utifrån det välja lämplig metod. Men för att uppnå det, måste de få TRÄNA PÅ JUST DET, och inte bara på att lösa uppgifter.

Här är lektionsupplägget. Det gäller addition och subtraktion med decimaltal.

Steg 1: eleverna fick lösa ett antal rutinuppgifter enskilt, av typen 6,5 – 3,8 eller 7,74 + 11,89.

Steg 2: i grupper om 3 visade de sina metoder för varandra.

Steg 3: De redovisade lösningarna, och vi namngav alla metoder som dykt upp. (vi hittade tex Taluppdelning, Uppställning, Räkna nerifrån, Samma talsort, Flytta-över-metoden, Lika tillägg)

Steg 4: eleverna gjorde en “halvtids-check” med 10 uppgifter, 5 addition och 5 subtraktion, (av samma typ som ovan) för att se vad som fastnat hittills. (ej betygsgrundande). Talen (jag menar talen, inte uppgifterna) var valda så att olika metoder skulle behöva användas till olika uppgifter.

Steg 5: jag rättade och gav individuell feedback (genom att kryssa i en matis samt kryssa förskrivna förslag på träning) som fanns på baksidan av testet.
Som pdf: Blankett med matris, feedback och självskattning pdf  Eller som wordfil: Blankett med matris, feedback och självskattning

Steg 6: jag lade upp youtube-klipp: ett där jag räknar och visar hur metoderna används, och ett där jag räknar och förklarar varför jag väljer de olika metoderna. Jag filmar rakt ner i räknehäftet när jag räknar och pratar.

Youtubeklipp: Använda metoder och Välja rätt metod.

Steg 7: eleverna övar individuellt på det som de behöver, ca 3 lektioner. De väljer bland sidor i boken och andra övningsblad jag kopierat upp.

Steg 8: ny check för att se vad de nu kan (betygsgrundande). Har inte gjort det än, men jag lovar att äta upp mina galoscher om de inte förbättrat sig från check 1 till check 2.

Eleverna började direkt efter feedbacken på steg 5 ropa ut saker som: “Jag behöver en till metod!”. Eller “Jag måste öva mer på denna metoden, jag kan ju den nästan”. Eller “Jag kan alla metoder, men hur ska jag förklara varför jag väljer dem?”

Att det fungerade beror på att elever är intelligenta och vill lyckas. De vill visa oss att de förstått och att de kan. Det sker när vi är tydliga med vad vi vill att de ska utföra, och när de får träna på exakt det vi vill att de ska utföra.

Vad vill du att dina elever ska kunna utföra? Och hur tänker du träna dem i det?

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.

Lektionsupplägg: träna före bedömning biologi

Om eleverna ska bedömas på något, måste de få en rimlig chans att öva på det.

En aspekt som ska bedömas i NO är om eleven har kunskap om biologiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva/förklara och visa på samband inom dessa/förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag.

Tror du att eleverna vet vad ett biologiskt sammanhang är? Eller sambanden inom dem? Vet de ens vad ett samband är? Hur går man tillväga när man ska upptäcka ett samband? Och en fråga för oss pedagoger: hur konstuerar vi en lektion där detta ska tränas? Om vi bedömer denna aspekt, utan att räta ut dessa frågetecken, då kommer vi få många frågor av eleverna. Varför fick jag bara E här? Vad ska jag göra för att höja mig?

Det slog mig första gången jag skulle bedöma detta, att eleverna aldrig fått öva upp denna förmåga. Då är det inte schysst att plötsligt bedöma det.  Därför skapade jag en träningsmodell för just denna aspekt. Den bygger på en språklig analys av en text för att upptäcka begrepp, sammanhang och samband. Så här gjorde jag.

 

Eleverna behövde tre saker: ett anteckningsblock, biologiboken och ett gem. Gemet, sa jag till eleverna, är er bästa vän i jakten på samband. Snart visar jag varför. Uppgiften bestod i att läsa och analysera ett uppslag i boken som handlade om KROPPENS IMMUNFÖRSVAR.

Steg 1

Vi öppnade det uppslag i boken som vi skulle läsa. Sen slog vi upp en annan sida som sammanfattade kapitlet (brukar finnas i slutet av varje kapitel i läroböckerna). Den sidan visade våra SAMMANHANG. Gemet satte vi mellan dessa sidor, så att det lätt gick att bläddra mellan dem.

 

Steg 2

I anteckningsboken slog de upp ett tomt uppslag. På vänstra sidan skrevs rubriken ORDLISTA, och på högra skrev vi rubriken SAMBAND.

Steg 3

Vi började med att ringa in alla stycken som fanns på uppslaget. Det första stycket skulle jag leda analysen, sen fick eleverna självständigt träna på de resterande åtta styckena.

bild stycken immun 3Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 4

Med namnlappar drog jag första eleven, som fick välja ett biologiskt begrepp ur första stycket, säga en förklaring, och alla skrev upp det i sin ordlista med tillhörande förklaring. Sen drog jag nästa elev och så vidare. Vi hittade sex begrepp.

Mikroorganismer= mycket små organismer, tex virus och bakterier.

Immunförsvar = kroppens försvar mot oönskade mikroorganismer

osv.

 

Steg 5

Då blev det dags för SAMBAND. Så nu behövdes gemet. Vi bläddrade fram och läste snabbt igenom vilka SAMMANHANG som var tänkbara att koppla ihop med immunförsvaret: andningen, matspjälkningen, cirkulationsorganen osv.

bild sammanhang immun 2Bild ur Spektrum Biologi, Liber

 

Steg 6

Sedan fick eleverna en BÖRJA, en mall som såg ut såhär:

Stycke 1: det finns ett samband mellan ________ och ______, eftersom _________ .

 

Jag läste jag stycket högt igen, och uppmanade eleverna att lyssna efter ord som ledde oss in på sammanhangen.

 

Jag drog en namnlapp, och första eleven hittade inget samband. Då påminde jag om vår metod, gemet. Alla vände fram sidan med sammanhangen, och sedan tillbaka till texten. Jag frågade om något ord från texten också fanns med bland sammanhangen. Plötsligt säger eleven SKELETTET!

 

Yes! Gåshud. Motiveringen står i stycket, så vi skrev tillsammans:

 

Stycke 1: Det finns ett samband mellan immunförsvaret och skelettet, eftersom de vita blodkropparna bildas i benmärgen, som finns i skelettet.

Vi hittade ett till: mellan immunförsvaret och blodet, eftersom blodet transporterar vita blodkroppar.

 

Steg 7

Nu fick eleverna själva upprepa proceduren med resterande åtta stycken.

 

Notera att vi inte bedömde något i denna uppgift. Därför lades ingen tid på att analysera kvaliteten på svaren. Det är bara ren och skär träning i att hitta begrepp och samband. Det är viktigt för eleverna att få höra det innan de börjar jobba, att allt inte bedöms.

 

 

Med denna lektion tränar eleverna flera saker:

  • En teknik för att ta till sig tunga faktatexter.
  • Att hitta och lära sig begrepp.
  • Att samla begrepp som man kan använda i senare textproduktion.
  • Hur man hittar samband.
  • Hur man förklarar och motiverar.
  • Och säkerligen en massa fler goa grejer.

 

Det fina med övningen är att den kan appliceras på valfri text i valfritt ämne, även om man inte ska bedöma hur eleverna ska se samband. Och det är särskilt välbehövligt för alla de elever som av någon anledning har svårigheter med läsning.

 

Tack. Hej.

Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

 

Ordningsregler för läraren

Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag  kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN:

Regler feedbackRegler elevresursRegler dokumentationRegler aktiveraRegler synliggörRegler motivera undervisningRegler testa nyttRegler utvärderaRegler kollegialt

Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Studio Ett hade en specialsändning om skolan som avslutning på en reportageserie om skolan med rubriken och hashtagen Kaosklass. Mitt mål var att ändra fokus för den offentliga skoldebatten. Som yrkesverksam lärare stör det mig att problemformuleringen i skoldebatten görs med medievänlig och väljarpopulistisk agenda snarare än utifrån forskning och beprövad (alltså dokumenterad) erfarenhet. ”Hur menar du att det inte är närvarande i debatten?” frågade programledaren. Jag svarade ”Vad har ni valt för hashtag här till exempel?”.  Här kan du höra hela sändningen (jag fläskar på från ca 10 minuter fram till ca 15 minuter, sen kommer jag in ett par gånger till).

Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. Inlärningsbaserade ordningsregler kommer automatiskt att leda till arbetsro, TACK VARE att eleverna lär sig mer. Många kallar det inre motivation.

En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Motivera ditt svar.

Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert:

Mina regler 3

Efter radioprogrammet hände något härligt. Malin Larsson, en kollega i det utvidgade kollegiet Twitter, med twitteralias @visesiskolan, tog fasta på ordningsregler baserade på inlärning. Hennes regler delades genast hundratals gånger, och ännu fler har läst hennes blogginlägg där reglerna finns i snygg layout. Kolla här: Regler i klassrummet knutna till lärande och utveckling. Så går det till när vi lär av varandra.

Malins inlägg fick mig att tänka ännu ett varv. Då kom jag på det viktigaste av allt. Ordningsregler för LÄRAREN. Vi är den viktigaste resursen för elevernas inlärning. Det är vi som ska genomföra själva jobbet. Det är vi som ska förverkliga alla reformer, det är vi som ska skapa den undervisning som ska främja elevernas inlärning, det är vi som ska skapa den lärande miljö som vi vill vistas i. Så testa att följa dessa regler, så får du se vad som händer med arbetsron. Jag tror inte att det kommer fungera. Jag tycker inte att det kommer fungera. Jag vet att det kommer fungera.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

Tillägg den 13 maj: Jag bryter själv mot dessa regler titt som tätt, för ingen kan ligga på topp jämt. Men varje gång något gått snett, så brukar jag kunna räta upp skutan igen genom att samla mig och påminna mig själv om hur jag faktiskt kan göra det bättre. Att då ha ett forum  eller en grupp kollegor där det finns utrymme för sådana frågor underlättar avsevärt. //Tommy

http://flippatklassrum.blogspot.se/2014/05/regler-i-klassrummet-knutna-till.html?m=1

Provfritt v/s valfritt? En analys.

Ja, jag har fuskat. Jag är inte helt provfri. I årskurs 7 i mitt senaste arbetsområde fick eleverna välja om de ville visa sina kunskaper med prov eller genom mitt alternativ, inspelade diskussioner. I den första klassen valde nästan alla inspelningar, i den andra var det lika många av varje, och i den tredje klassen valde nästan alla prov. Vad beror det på?

Jag gjorde en enkät bland eleverna där jag frågade varför de valt som de gjorde.

Men först lite bakgrund. Upplägget för undervisningen var att eleverna skulle spela in diskussioner vid tre tillfällen och bedöma och utveckla sina resonemang från en gång till nästa. Proveleverna valde bort det sista av dessa tillfällen till förmån för klassiskt provplugg.
Undervisningen var likadan i alla grupperna, förutom de tre sista lektionerna. Då fick eleverna själva förfoga över sina förberedelser. Proveleverna pluggade inför provet, övriga diskuterade svaren på ett par diskussionsfrågor. Övriga veckors undervisning var lika för alla, då alla fick träna med diskussionsfrågor som de spelade in.
Provet innehöll dels enkla faktafrågor, dels resonemangsfrågor av samma typ som diskussionseleverna fick. En fråga var utformad som en fråga med ett fiktivt elevsvar som de skulle reflektera kring.

Jag rekommenderade alla klasser att välja diskussionsalternativet istället för prov, av tre skäl. Dels skulle det minska min arbetsbörda, då 2-3 elever per diskussion mer än halverar antalet ljudfiler/prov att bedöma. Dels vet vi att konkret feedback på en prestation har stor effekt på deras prestationer (0,68), samt att provpluggg har försumbar effekt på deras inlärning (0,22).

Vad svarade eleverna i enkäten? Det enda som stack ut var två svar. Svaret ”Det ger mig mindre stress” förekom endast bland elever som valt diskussionsinspelning, och svaret ”Jag tror att det ger högre betyg” förekom endast bland elever som valde prov.

Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av det.

PS. Du kan läsa en artikel om upplägget i tidningen Lära som ges ut av Stockholms Stad här:

Med vänlig hälsning,
Tommy, @MatteTommy på Twitter

Effektivt upplägg för kamratrespons och språkutveckling i kemi åk 9

Eleverna skulle lära sig hur förbränning av kol bidrar till försurning
i världshaven. Jag hade bara några veckor på mig, så jag behövde ett kort men
effektivt upplägg, varför endast det allra effektivaste skulle vara gott nog:
formativ bedömning (med vilket jag avser samtliga Dylan Wiliams fem
nyckelstrategier: tydliggöra kriterier, feedback, klassrumsaktiviteter som
synliggör lärande, elever som resurs för varandra, elev som ägare av sin egen kunskapsutveckling. Detta ska enligt hans egen forskning dubbla inlärningshastigheten). Jag ska nu beskriva i detalj hur jag gjorde och bifogar alla papper eleverna fick, men i korthet var upplägget så här.

  1. Laborationer
  2. Skriva slutsatser och formler + analysera hur man gör det
  3. Se film och samla begrepp från den.
  4. Skriva en första text.
  5. Få/ge kamratrespons.
  6. Revidera text.
  7. Skriva en andra och sista text. Inlämning.

 

Kunskapsfas

Laboration. Eleverna fick laborativt se vad som händer vid förbränning, och
komma fram till kunskaper genom att själva dra och formulera slutsatser.
Slutsatserna och formuleringarna skulle de spara och återanvända i kommande
textproduktion. Här finns en lab: som pdf och som wordfil.

Slutsatsanalys. De fick ge förslag på slutsatser och jag skrev på tavlan. Sedan strök vi under vad som var bra i de olika formuleringarna. Det mynnade i ett papper med alla tipsen. Här är den: som pdf och som wordfil.

Samla begrepp.  De fick se en film (Världshavens försurning, 13 min, på sli.se) där marinbiologer beskriver vad som händer i havet. , och medan de tittade fick de notera användbara begrepp, som de skrev ner i en ordlista. Filmen kunde de se om individuellt efter behov.

 

Nu hade de en bas bestående av kemiska formler i sin labrapport och
naturvetenskapliga begrepp i sin ordlista. Dessa två skulle nu aktivt användas
när de skrev text.

 

Skrivfas

Språkutveckling. Repetition av de konnektorer som ger en bra förklarande
och motivernade text. (”eftersom”, ”medför att”, ”orsakas av”, ”exempelvis” m.fl.)

Skriva. De fick en instruktion och en fråga att  svara på. Det svaret är deras första text. Första frågan finns här: som pdf och som wordfil. Texten hade starka begränsningar: max 15 meningar och minst 3 kemiska reaktionsformler. Den skulle vara kort för att de skulle tvingas välja ut det mest relevanta, och för att kamrater skulle få en rimlig chans att hinna läsa och ge respons.

Kamratrespons. De lottades in i par och läste varandras text och gav kamratrespons utifrån tre aspekter: begreppsanvändning, faktans relevans och användning av konnektorer. De fetstilade, strök under och gav tips enligt denna mall: som pdf och som wordfil.

Revidera text. De fick förbättra sin text utifrån kamraternas respons.

Ny text. De fick slutligen en andra fråga, som skulle besvaras med en ny
text.
Den var så lik den första frågan som möjligt, men ändå utgöra en ny
utmaning. Andra frågan finns här: som pdf och som wordfil. Sista texten,
eller båda om de ville, utgör mitt bedömningsunderlag.

 

Hoppas min beskrivning är så bra att du förnimmer den pedagogiska
styrkan i upplägget. Vad säger du, fanns samtliga fem nyckelstrategier med?

 

MVH, Tommy Lucassi

Ibland gör man fel

Mitt förra blogginlägg handlade om hur eleverna spelat in diskussioner som vi bedömde och utvecklade. Men efter att vi genomfört det, fick jag feedback från flera elever som hade synpunkter på upplägget. Synpunkter som ledde till att jag var tvungen att ändra min planering.

Detta blogginlägg handlar om när jag gjorde fel. Annars bloggar jag bara om lyckade upplägg som varit fantastiska. Men bloggen är knappast representativ för mina lektioner. Bakom varje framgång ligger en uppsjö misslyckanden. Här kommer ett. Håll till godo!

Det fanns flera syften med att eleverna skulle spela in sina diskussioner. Dels skulle de utveckla sin förmåga att bidra i diskussioner, dels skulle de visa sina kunskaper. Jag skulle även använda det som underlag för mina bedömningar. Upplägget var att göra inspelningar vid tre tillfällen, och eleverna skulle få feedback mellan gångerna. Diskussionerna gick till så att de skulle svara på frågor och diskutera varandras svar och förklara och argumentera.

Inför andra inspelningen märkte jag att några elever kände sig osäkra. Först trodde jag att det berodde på deras ovana att spela in sina samtal och dela dem med läraren. Men det var något annat.

Flera elever, från olika klasser, modiga och kloka elever, berättade för mig om hur de upplevde situationen. Synpunkten var att de inte kände sig tillräckligt kunniga i ämnet för att genomföra diskussioner och motivera och argumentera. De behövde träna mer på själva ämnesinnehållet och lära sig mer helt enkelt. Jag hade alldeles för tidigt givit dem diskussionsfrågorna.

De hade rätt. De hade fått träna för lite på kunskaperna, som de fått på ett par olika sätt. Dels i form av en föreläsning som jag la upp på youtube och övningar till det, en lab-lektion med olika stationer om innehållet, samt en helklasslektion om att analysera kvaliteten på olika elevsvar från övningarna. Sedan fick de de första diskussionfrågorna. Tydligen räckte det inte för att de skulle lära sig tillräckligt och veta vad de skulle säga i diskussionerna.

Det fanns bara en sak att göra. Nästa lektion började jag med att berätta vad jag fått höra. Många nickade instämmande. Därför presenterade jag min lösning som de fick tycka till om.

Jag konstuerade ett ”testa dig själv”, en diagnos som skulle visa vad de behövde träna mer på. Jag tog fram ett stort antal övningar som de kunde välja bland beroende på vad de behövde. Vi bedömde tillsammans att de behövde två lektioner på sig att träna själva. Detta håller vi på med just nu. Nästa lektion ska vi fortsätta och spela in de diskussioner vi sköt upp.

Detta upplägg är exakt samma som jag tillämpat i matematiken i fler år, men inte lyckats systematisera tillräckligt i min NO-undervisning.

Jag har identifierat tre misstag. Jag stirrade mig blind på processen iställer för innehållet. Båda är viktiga, men innehållet i arbetsområdet måste komma först. Jag var också för ivrig med att testa min nya idé med inspelningar. Och jag ville så snabbt som möjligt ge eleverna feedback så att de skulle ha tid att förbättra sina diskussioner. Men som eleverna gjorde mig uppmärksam på, man måste behärska innehållet först.

Eleverna har uppskattat förändringen. Jag tror att det är viktigt för dem att se att alla kan göra misstag. Men framför har jag visat att det är ok att erkänna det och ändra sig. Ännu en gång har det visat sig att feedback från eleverna till läraren om lärarens undervisning är effektivt. Bara man lyssnar.

Övning i att lita på kamratbedömning

Här är en övning för elever i att bedöma motiveringar. Min  tes är att om eleverna får träna att bedöma i grupp strax innan en självbedömning eller kamratbedömning,  kommer de att lita mer på kamratens bedömning, eftersom de just enats om bedömningen.

I denna övning fick de bedöma åtta olika elevsvar på en fråga de jobbat med. Frågan hade fem svarsalternativ och eleverna fick motivera sitt val. Frågan var:

VILKEN RESTPRODUKT BLIR ÖVER NÄR VI FÖRBRÄNNER SOCKER I KROPPEN?

a) ingen restprodukt

b) syre

c) koldioxid

d) syre och vatten

e) koldioxid och vatten.

MOTIVERA DITT SVAR!

 

Eleverna svarade först enskilt på frågan. Sedan fick de i grupper om fyra en lista med åtta olika motiveringar till frågan som del skulle bedöma. De var mestadels svar som elever skrivit, men jag lade också till några själv. De skulle tillsammans enas om bedömningen och fylla i den i en liten minimatris, en miniatyr av områdets bedömningsmatris. Som ledning hade de den bedömningsmatris som ligger till grund för arbetsområdets bedömning. Så här såg blanketten ut. (klicka här för blanketten i word, eller här i pdf)

Övningen avslutades med att varje grupp sa hur de bedömt, och jag satte varje grupps kryss i en och samma matris på tavlan. Se bild nedan. Då såg vi hur kryssen spridits, och vilka kryss vi var överens om och vilka vi inte var det. Prickarna är elevernas bedömningar, en prick för varje grupp, och ringarna är min bedömning. Det är fascinerande hur självsäkra de är i denna situation. Ofta får jag höra: du bedömer ju fel! Jag gillar det. Där vi inte är överens får jag konsultera mina kollegor och sambedöma med dem, och återkomma till eleverna med en dom.

Först efter detta grupparbete tog de fram sin egen ursprungliga motivering och bedömde den, på ett väl förberett sätt. Många som nyss var tvärsäkra, blir nu plötsligt osäkra. Några säger att de inte vågar sätta höga kryss på sig själva, någon sorts jantelag. Andra vet inte varför de inte litar till sig själva. Här har jag sagt till dem att byta motivering med bänkgrannen, och bedöma åt varandra. I de grupper som fått sambedöma först har gjort det utan att tveka. De grupper som inte sambedömt först, har inte vågat fråga varandra. Nästa gång ska jag förutom att alltid sambedöma först, även organisera kamratbedömningen så att den blir systematisk och att alla gör det.

Lektionen avslutas att vi gemensamt skriver ner olika tips på hur man kan utveckla sina svar. Eleven skriver ner de tips som gäller dem själva i en separat bedömningsblankett som sparas till dels nästa gång de ska motivera samt till utvecklingssamtalet.

 

Ajöken.

//Tommy

Träna formativt med nationellt prov

Här kommer ett upplägg för att ge elever feedback i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undersökningar. Jag delar alla dokument jag använt samt länkar till provdelarna.

Ett syfte med nationella proven är att förtydliga ämnets innehåll och dess bedömning för oss lärare. Varje gång jag rättat dem, har jag insett något nytt om hur jag BORDE undervisa i NO. Istället för att ha ångest för allt jag inte gjort, sätter jag igång direkt. Eftersom uppgifterna är noggrant framtagna, är de en perfekt utgångspunkt för formativ bedömning. De lär mig dessutom att i framtiden hitta eller själv konstruera lämpliga undersökningsuppgifter.

Kortfattat så genomförde jag 2013 års vetenskapliga undersökning, alla tre delmomenten: planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning, del B. Jag gjorde precis som vanligt, fast med ett tillägg. Mellan varje del fick eleverna bedöma sin insats utifrån provets bedömningsmatriser för respektive del. De fyllde i sin bedömning på en av mig tillverkad blankett med matris och ruta för framåtsyftande förbättringsförslag. De finns bifogade i texten nedan.

Bild på en blankett:

 2013 års undersökning var att ta reda på vilket av ämnena vatten, matolja eller glycerol som kräver mest energi att värma upp.

Mitt upplägg såg ut såhär.

 

Lektion 1: Planera en egen undersökning länk:

http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/A3_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om syftet med planeringen (att systematiskt testa sig fram till svaret på en fråga)
  2. Eleven planerar undersökningen (jag kopierar upp pappret från gamla NP, länk ovan)
  3. Genomgång: jag visar olika bedömningsexempel från lärarmaterialet på projektorn, länk nedan. Ett i taget så att de hinner jämföra med sin egen planering efterhand. (och jag förklarar när man ska använda egen eller färdig planering.)
  4. Eleven bedömer sin egen insats: kryss i matris + skriver tips på förbättring av planeringen. (Jag skriver olika tips på tavlan som de kan välja bland)
  5. Spara bedömning och förbättringsförslag (till nästa lab-tillfälle samt till utvecklingssamtalet)

länk till bedömningsmaterialet: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/Bedomningsanvisningar_Fysik.pdf

Min bedömningsblankett för planeringen som wordfil och pdf 

 

Lektion 2: Genomföra undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om att jobba systematiskt (att göra likadant på alla testobjekt)
  2. Eleven genomför undersökningen. Här fick de antingen skriva, fota eller filma sitt genomförande, för att minnas hur de gjort och kunna bedöma sitt genomförande.

Steg 3-5 som förra lektionen.

Min bedömningsblankett för genomförandet som wordfil och pdf 

 

 

Lektion 3: Utvärdera undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om vad utvärderingens delar innebär (resultat, slutsats, förbättringsförslag)
  2. Eleven genomför utvärderingen (jag kopierar upp pappret från gamla NP)

Steg 3-5 som förut.

Min bedömningsblankett för utvärderingen som wordfil och pdf

 

Alla elevens bedömningar sparas. De ska tas fram nästa gång de ska göra en egen undersökning för att påminnas om och tillämpa sina förbättringsförslag. I mitt arbetslag sparar eleven alla möjliga bedömningar i en pärm med flikar för varje ämne. Vi kallar den IUP- pärmen och använder den som underlag till utvecklingssamtalet, nu när skriftliga omdömen är borttagna.

Hej.

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter