Visar alla blogginlägg med kategorin:
Verktyg för formativ bedömning

Ordningsregler för läraren

Detta blogginlägg handlar om regler för arbetsro baserade på inlärning istället för på disciplin. Jag  kommer visa hur mina ordningsregler för eleverna är formulerade och Malin Larssons utveckling av dem, samt länkar till hennes blogg och radioprogrammet som var upprinnelsen till det hela. Men först vill jag visa ordningsregler för LÄRAREN:

Regler feedbackRegler elevresursRegler dokumentationRegler aktiveraRegler synliggörRegler motivera undervisningRegler testa nyttRegler utvärderaRegler kollegialt

Upprinnelsen är att jag medverkade i Sveriges Radio P1. Studio Ett hade en specialsändning om skolan som avslutning på en reportageserie om skolan med rubriken och hashtagen Kaosklass. Mitt mål var att ändra fokus för den offentliga skoldebatten. Som yrkesverksam lärare stör det mig att problemformuleringen i skoldebatten görs med medievänlig och väljarpopulistisk agenda snarare än utifrån forskning och beprövad (alltså dokumenterad) erfarenhet. ”Hur menar du att det inte är närvarande i debatten?” frågade programledaren. Jag svarade ”Vad har ni valt för hashtag här till exempel?”.  Här kan du höra hela sändningen (jag fläskar på från ca 10 minuter fram till ca 15 minuter, sen kommer jag in ett par gånger till).

Ska vi skapa ordning och reda i klassrummet, måste vi skapa regler som är baserade på det som forskningen säger främjar inlärning. Inlärningsbaserade ordningsregler kommer automatiskt att leda till arbetsro, TACK VARE att eleverna lär sig mer. Många kallar det inre motivation.

En fråga till dig, kära läsare: Hur skulle du själv formulera ordningsregler i ett klassrum, om de ska utgå ifrån att främja inlärning? Motivera ditt svar.

Här är en bild på reglerna i mitt klassrum, fula som stryk, men innehållet är vackert:

Mina regler 3

Efter radioprogrammet hände något härligt. Malin Larsson, en kollega i det utvidgade kollegiet Twitter, med twitteralias @visesiskolan, tog fasta på ordningsregler baserade på inlärning. Hennes regler delades genast hundratals gånger, och ännu fler har läst hennes blogginlägg där reglerna finns i snygg layout. Kolla här: http://visesiskolan.blogspot.se/2014/05/regler-i-klassrummet-knutna-till.html Så går det till när vi lär av varandra.

Malins inlägg fick mig att tänka ännu ett varv. Då kom jag på det viktigaste av allt. Ordningsregler för LÄRAREN. Vi är den viktigaste resursen för elevernas inlärning. Det är vi som ska genomföra själva jobbet. Det är vi som ska förverkliga alla reformer, det är vi som ska skapa den undervisning som ska främja elevernas inlärning, det är vi som ska skapa den lärande miljö som vi vill vistas i. Så testa att följa dessa regler, så får du se vad som händer med arbetsron. Jag tror inte att det kommer fungera. Jag tycker inte att det kommer fungera. Jag vet att det kommer fungera.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter

Tillägg den 13 maj: Jag bryter själv mot dessa regler titt som tätt, för ingen kan ligga på topp jämt. Men varje gång något gått snett, så brukar jag kunna räta upp skutan igen genom att samla mig och påminna mig själv om hur jag faktiskt kan göra det bättre. Att då ha ett forum  eller en grupp kollegor där det finns utrymme för sådana frågor underlättar avsevärt. //Tommy

Provfritt v/s valfritt? En analys.

Ja, jag har fuskat. Jag är inte helt provfri. I årskurs 7 i mitt senaste arbetsområde fick eleverna välja om de ville visa sina kunskaper med prov eller genom mitt alternativ, inspelade diskussioner. I den första klassen valde nästan alla inspelningar, i den andra var det lika många av varje, och i den tredje klassen valde nästan alla prov. Vad beror det på?

Jag gjorde en enkät bland eleverna där jag frågade varför de valt som de gjorde.

Men först lite bakgrund. Upplägget för undervisningen var att eleverna skulle spela in diskussioner vid tre tillfällen och bedöma och utveckla sina resonemang från en gång till nästa. Proveleverna valde bort det sista av dessa tillfällen till förmån för klassiskt provplugg.
Undervisningen var likadan i alla grupperna, förutom de tre sista lektionerna. Då fick eleverna själva förfoga över sina förberedelser. Proveleverna pluggade inför provet, övriga diskuterade svaren på ett par diskussionsfrågor. Övriga veckors undervisning var lika för alla, då alla fick träna med diskussionsfrågor som de spelade in.
Provet innehöll dels enkla faktafrågor, dels resonemangsfrågor av samma typ som diskussionseleverna fick. En fråga var utformad som en fråga med ett fiktivt elevsvar som de skulle reflektera kring.

Jag rekommenderade alla klasser att välja diskussionsalternativet istället för prov, av tre skäl. Dels skulle det minska min arbetsbörda, då 2-3 elever per diskussion mer än halverar antalet ljudfiler/prov att bedöma. Dels vet vi att konkret feedback på en prestation har stor effekt på deras prestationer (0,68), samt att provpluggg har försumbar effekt på deras inlärning (0,22).

Vad svarade eleverna i enkäten? Det enda som stack ut var två svar. Svaret ”Det ger mig mindre stress” förekom endast bland elever som valt diskussionsinspelning, och svaret ”Jag tror att det ger högre betyg” förekom endast bland elever som valde prov.

Jag vet inte vad jag ska dra för slutsatser av det.

PS. Du kan läsa en artikel om upplägget i tidningen Lära som ges ut av Stockholms Stad här:

Med vänlig hälsning,
Tommy, @MatteTommy på Twitter

Effektivt upplägg för kamratrespons och språkutveckling i kemi åk 9

Eleverna skulle lära sig hur förbränning av kol bidrar till försurning
i världshaven. Jag hade bara några veckor på mig, så jag behövde ett kort men
effektivt upplägg, varför endast det allra effektivaste skulle vara gott nog:
formativ bedömning (med vilket jag avser samtliga Dylan Wiliams fem
nyckelstrategier: tydliggöra kriterier, feedback, klassrumsaktiviteter som
synliggör lärande, elever som resurs för varandra, elev som ägare av sin egen kunskapsutveckling. Detta ska enligt hans egen forskning dubbla inlärningshastigheten). Jag ska nu beskriva i detalj hur jag gjorde och bifogar alla papper eleverna fick, men i korthet var upplägget så här.

  1. Laborationer
  2. Skriva slutsatser och formler + analysera hur man gör det
  3. Se film och samla begrepp från den.
  4. Skriva en första text.
  5. Få/ge kamratrespons.
  6. Revidera text.
  7. Skriva en andra och sista text. Inlämning.

 

Kunskapsfas

Laboration. Eleverna fick laborativt se vad som händer vid förbränning, och
komma fram till kunskaper genom att själva dra och formulera slutsatser.
Slutsatserna och formuleringarna skulle de spara och återanvända i kommande
textproduktion. Här finns en lab: som pdf och som wordfil.

Slutsatsanalys. De fick ge förslag på slutsatser och jag skrev på tavlan. Sedan strök vi under vad som var bra i de olika formuleringarna. Det mynnade i ett papper med alla tipsen. Här är den: som pdf och som wordfil.

Samla begrepp.  De fick se en film (Världshavens försurning, 13 min, på sli.se) där marinbiologer beskriver vad som händer i havet. , och medan de tittade fick de notera användbara begrepp, som de skrev ner i en ordlista. Filmen kunde de se om individuellt efter behov.

 

Nu hade de en bas bestående av kemiska formler i sin labrapport och
naturvetenskapliga begrepp i sin ordlista. Dessa två skulle nu aktivt användas
när de skrev text.

 

Skrivfas

Språkutveckling. Repetition av de konnektorer som ger en bra förklarande
och motivernade text. (”eftersom”, ”medför att”, ”orsakas av”, ”exempelvis” m.fl.)

Skriva. De fick en instruktion och en fråga att  svara på. Det svaret är deras första text. Första frågan finns här: som pdf och som wordfil. Texten hade starka begränsningar: max 15 meningar och minst 3 kemiska reaktionsformler. Den skulle vara kort för att de skulle tvingas välja ut det mest relevanta, och för att kamrater skulle få en rimlig chans att hinna läsa och ge respons.

Kamratrespons. De lottades in i par och läste varandras text och gav kamratrespons utifrån tre aspekter: begreppsanvändning, faktans relevans och användning av konnektorer. De fetstilade, strök under och gav tips enligt denna mall: som pdf och som wordfil.

Revidera text. De fick förbättra sin text utifrån kamraternas respons.

Ny text. De fick slutligen en andra fråga, som skulle besvaras med en ny
text.
Den var så lik den första frågan som möjligt, men ändå utgöra en ny
utmaning. Andra frågan finns här: som pdf och som wordfil. Sista texten,
eller båda om de ville, utgör mitt bedömningsunderlag.

 

Hoppas min beskrivning är så bra att du förnimmer den pedagogiska
styrkan i upplägget. Vad säger du, fanns samtliga fem nyckelstrategier med?

 

MVH, Tommy Lucassi

Ibland gör man fel

Mitt förra blogginlägg handlade om hur eleverna spelat in diskussioner som vi bedömde och utvecklade. Men efter att vi genomfört det, fick jag feedback från flera elever som hade synpunkter på upplägget. Synpunkter som ledde till att jag var tvungen att ändra min planering.

Detta blogginlägg handlar om när jag gjorde fel. Annars bloggar jag bara om lyckade upplägg som varit fantastiska. Men bloggen är knappast representativ för mina lektioner. Bakom varje framgång ligger en uppsjö misslyckanden. Här kommer ett. Håll till godo!

Det fanns flera syften med att eleverna skulle spela in sina diskussioner. Dels skulle de utveckla sin förmåga att bidra i diskussioner, dels skulle de visa sina kunskaper. Jag skulle även använda det som underlag för mina bedömningar. Upplägget var att göra inspelningar vid tre tillfällen, och eleverna skulle få feedback mellan gångerna. Diskussionerna gick till så att de skulle svara på frågor och diskutera varandras svar och förklara och argumentera.

Inför andra inspelningen märkte jag att några elever kände sig osäkra. Först trodde jag att det berodde på deras ovana att spela in sina samtal och dela dem med läraren. Men det var något annat.

Flera elever, från olika klasser, modiga och kloka elever, berättade för mig om hur de upplevde situationen. Synpunkten var att de inte kände sig tillräckligt kunniga i ämnet för att genomföra diskussioner och motivera och argumentera. De behövde träna mer på själva ämnesinnehållet och lära sig mer helt enkelt. Jag hade alldeles för tidigt givit dem diskussionsfrågorna.

De hade rätt. De hade fått träna för lite på kunskaperna, som de fått på ett par olika sätt. Dels i form av en föreläsning som jag la upp på youtube och övningar till det, en lab-lektion med olika stationer om innehållet, samt en helklasslektion om att analysera kvaliteten på olika elevsvar från övningarna. Sedan fick de de första diskussionfrågorna. Tydligen räckte det inte för att de skulle lära sig tillräckligt och veta vad de skulle säga i diskussionerna.

Det fanns bara en sak att göra. Nästa lektion började jag med att berätta vad jag fått höra. Många nickade instämmande. Därför presenterade jag min lösning som de fick tycka till om.

Jag konstuerade ett ”testa dig själv”, en diagnos som skulle visa vad de behövde träna mer på. Jag tog fram ett stort antal övningar som de kunde välja bland beroende på vad de behövde. Vi bedömde tillsammans att de behövde två lektioner på sig att träna själva. Detta håller vi på med just nu. Nästa lektion ska vi fortsätta och spela in de diskussioner vi sköt upp.

Detta upplägg är exakt samma som jag tillämpat i matematiken i fler år, men inte lyckats systematisera tillräckligt i min NO-undervisning.

Jag har identifierat tre misstag. Jag stirrade mig blind på processen iställer för innehållet. Båda är viktiga, men innehållet i arbetsområdet måste komma först. Jag var också för ivrig med att testa min nya idé med inspelningar. Och jag ville så snabbt som möjligt ge eleverna feedback så att de skulle ha tid att förbättra sina diskussioner. Men som eleverna gjorde mig uppmärksam på, man måste behärska innehållet först.

Eleverna har uppskattat förändringen. Jag tror att det är viktigt för dem att se att alla kan göra misstag. Men framför har jag visat att det är ok att erkänna det och ändra sig. Ännu en gång har det visat sig att feedback från eleverna till läraren om lärarens undervisning är effektivt. Bara man lyssnar.

Övning i att lita på kamratbedömning

Här är en övning för elever i att bedöma motiveringar. Min  tes är att om eleverna får träna att bedöma i grupp strax innan en självbedömning eller kamratbedömning,  kommer de att lita mer på kamratens bedömning, eftersom de just enats om bedömningen.

I denna övning fick de bedöma åtta olika elevsvar på en fråga de jobbat med. Frågan hade fem svarsalternativ och eleverna fick motivera sitt val. Frågan var:

VILKEN RESTPRODUKT BLIR ÖVER NÄR VI FÖRBRÄNNER SOCKER I KROPPEN?

a) ingen restprodukt

b) syre

c) koldioxid

d) syre och vatten

e) koldioxid och vatten.

MOTIVERA DITT SVAR!

 

Eleverna svarade först enskilt på frågan. Sedan fick de i grupper om fyra en lista med åtta olika motiveringar till frågan som del skulle bedöma. De var mestadels svar som elever skrivit, men jag lade också till några själv. De skulle tillsammans enas om bedömningen och fylla i den i en liten minimatris, en miniatyr av områdets bedömningsmatris. Som ledning hade de den bedömningsmatris som ligger till grund för arbetsområdets bedömning. Så här såg blanketten ut. (klicka här för blanketten i word, eller här i pdf)

Övningen avslutades med att varje grupp sa hur de bedömt, och jag satte varje grupps kryss i en och samma matris på tavlan. Se bild nedan. Då såg vi hur kryssen spridits, och vilka kryss vi var överens om och vilka vi inte var det. Prickarna är elevernas bedömningar, en prick för varje grupp, och ringarna är min bedömning. Det är fascinerande hur självsäkra de är i denna situation. Ofta får jag höra: du bedömer ju fel! Jag gillar det. Där vi inte är överens får jag konsultera mina kollegor och sambedöma med dem, och återkomma till eleverna med en dom.

Först efter detta grupparbete tog de fram sin egen ursprungliga motivering och bedömde den, på ett väl förberett sätt. Många som nyss var tvärsäkra, blir nu plötsligt osäkra. Några säger att de inte vågar sätta höga kryss på sig själva, någon sorts jantelag. Andra vet inte varför de inte litar till sig själva. Här har jag sagt till dem att byta motivering med bänkgrannen, och bedöma åt varandra. I de grupper som fått sambedöma först har gjort det utan att tveka. De grupper som inte sambedömt först, har inte vågat fråga varandra. Nästa gång ska jag förutom att alltid sambedöma först, även organisera kamratbedömningen så att den blir systematisk och att alla gör det.

Lektionen avslutas att vi gemensamt skriver ner olika tips på hur man kan utveckla sina svar. Eleven skriver ner de tips som gäller dem själva i en separat bedömningsblankett som sparas till dels nästa gång de ska motivera samt till utvecklingssamtalet.

 

Ajöken.

//Tommy

Träna formativt med nationellt prov

Här kommer ett upplägg för att ge elever feedback i arbetet med att planera, genomföra och utvärdera egna undersökningar. Jag delar alla dokument jag använt samt länkar till provdelarna.

Ett syfte med nationella proven är att förtydliga ämnets innehåll och dess bedömning för oss lärare. Varje gång jag rättat dem, har jag insett något nytt om hur jag BORDE undervisa i NO. Istället för att ha ångest för allt jag inte gjort, sätter jag igång direkt. Eftersom uppgifterna är noggrant framtagna, är de en perfekt utgångspunkt för formativ bedömning. De lär mig dessutom att i framtiden hitta eller själv konstruera lämpliga undersökningsuppgifter.

Kortfattat så genomförde jag 2013 års vetenskapliga undersökning, alla tre delmomenten: planera, genomföra och utvärdera en egen undersökning, del B. Jag gjorde precis som vanligt, fast med ett tillägg. Mellan varje del fick eleverna bedöma sin insats utifrån provets bedömningsmatriser för respektive del. De fyllde i sin bedömning på en av mig tillverkad blankett med matris och ruta för framåtsyftande förbättringsförslag. De finns bifogade i texten nedan.

Bild på en blankett:

 2013 års undersökning var att ta reda på vilket av ämnena vatten, matolja eller glycerol som kräver mest energi att värma upp.

Mitt upplägg såg ut såhär.

 

Lektion 1: Planera en egen undersökning länk:

http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/A3_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om syftet med planeringen (att systematiskt testa sig fram till svaret på en fråga)
  2. Eleven planerar undersökningen (jag kopierar upp pappret från gamla NP, länk ovan)
  3. Genomgång: jag visar olika bedömningsexempel från lärarmaterialet på projektorn, länk nedan. Ett i taget så att de hinner jämföra med sin egen planering efterhand. (och jag förklarar när man ska använda egen eller färdig planering.)
  4. Eleven bedömer sin egen insats: kryss i matris + skriver tips på förbättring av planeringen. (Jag skriver olika tips på tavlan som de kan välja bland)
  5. Spara bedömning och förbättringsförslag (till nästa lab-tillfälle samt till utvecklingssamtalet)

länk till bedömningsmaterialet: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/Bedomningsanvisningar_Fysik.pdf

Min bedömningsblankett för planeringen som wordfil och pdf 

 

Lektion 2: Genomföra undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om att jobba systematiskt (att göra likadant på alla testobjekt)
  2. Eleven genomför undersökningen. Här fick de antingen skriva, fota eller filma sitt genomförande, för att minnas hur de gjort och kunna bedöma sitt genomförande.

Steg 3-5 som förra lektionen.

Min bedömningsblankett för genomförandet som wordfil och pdf 

 

 

Lektion 3: Utvärdera undersökningen länk: http://www5.edusci.umu.se/np/AP-info/vt13/B_Fysik.pdf

  1. Kort instruktion om vad utvärderingens delar innebär (resultat, slutsats, förbättringsförslag)
  2. Eleven genomför utvärderingen (jag kopierar upp pappret från gamla NP)

Steg 3-5 som förut.

Min bedömningsblankett för utvärderingen som wordfil och pdf

 

Alla elevens bedömningar sparas. De ska tas fram nästa gång de ska göra en egen undersökning för att påminnas om och tillämpa sina förbättringsförslag. I mitt arbetslag sparar eleven alla möjliga bedömningar i en pärm med flikar för varje ämne. Vi kallar den IUP- pärmen och använder den som underlag till utvecklingssamtalet, nu när skriftliga omdömen är borttagna.

Hej.

En matris med elevexempel

Här är matrisen jag använde för att bedöma muntliga (och skriftliga) resonemang som jag skrev om i förra inlägget. Vi bedömer tre aspekter som rör två förmågor i biologi. Här är matrisen som wordfil: Matris resonemang word och här är den som pdf: Matris resonemang pdf

Hoppas den klarar en granskning lik den som Pernilla Lundgren gjorde av en annan matris i grannbloggen… http://pedagogstockholmblogg.se/larandebedomning/2013/09/03/bedomningsmatriser-revisited/

 

Slutligen behöver jag hjälp med en sak. Jag har problem med att stoff står inskrivet i kunskapskraven. Den översta raden i min matris handlar om människokroppen, men formuleringen i kunskapskraven lyder

 ”Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk, och ekologisk hållbarhet och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några konsekvenser.”

Men vårt område handlar inte om något av detta stoff, utan om människokroppens uppbyggnad. Är det då fel av mig att ta en del av kunskapskravet, nämligen värdeordet ”enkla motiveringar” och koppla ihop det med människokroppen? Samma  sak med en formulering om att ha underbyggda resonemang. I kunskapskraven är den formuleringen kopplad till informationskällors trovärdighet och relevans. Men jag bedömer hur de underbygger resonemang och något annat, nämligen resonemang om hur nervceller är uppbyggda. Gör jag fel?

 

Hej hej från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter.

 

Formativt innehåll i min flipped classroom-lektion

Detta är en uppföljning av förra blogginlägget. Jag kommer avhandla följande begrepp: flipped classroom, effektiva flervalsfrågor samt bedömning av muntligt arbete. Tack till Maria och Daniel, som kommenterade mitt förra inlägg och gav mig tips som jag genast tog fasta på. Så här blev det.

Jag började med att göra en 9 minuter lång film om nervceller (gjord i Explain Everything på paddan) och lade upp den på Youtube. Den ersätter min genomgång på lektionstid, och sparade därmed in massor av tid som kan ägnas åt effektiva övningar (det kallas flipped classroom: istället för föreläsning en hel lektion och arbeta ensam med uppgifter hemma, får de se föreläsningen hemma, så jobbar vi tillsammans i klassrummet istället där jag kan vara aktiv).  De sista tre minuterna i filmen är instruktioner och frågor.

Här är filmen.

Arbetsgången på lektionerna

  1. Eleverna skriver en begreppslista med begrepp från filmen. (bläddrar i filmen på sin telefon)
  2. I grupper om tre: alla svarar på en flervalsfråga från filmen + motiverar för varandra.
  3. Alla spelar in sitt val och sin motivering på sin telefon.
  4. I helklass: drar namn för att höra några motiveringar.
  5. Lyssna på sin inspelade motivering och bedöma den, kryssa i matris.
  6. Helklassgenomgång om motiveringars kvalitet.
  7. Individuell feedback med förlag på förbättringar.
  8. Ny flervalsfråga, upprepa steg 2-7.
  9.  Jag dokumenterar elevernas kvalitet (fota deras ifyllda matris)

Jag har hunnit till steg 4. Resten redovisas i kommande bloginlägg.

 

Styrkan ligger i att

  • frågorna är utformade så att motiveringarna kräver att eleven a) tvingas TÄNKA snarare än minnas, b) tvingas välja ut adekvat fakta.
  • alla är aktiva och får formulera sina egna tankar.
  • frågorna lämpar sig för bedömning och feedback med tips på hur de kan utveckla sina motiveringar.

 

Frågorna

Vad är det man ser högst upp i bilden, ovanför nervcellen?

Bild: http://www.solunetti.fi/se/histologia/aksoni/

a) Dendrit

b)      Nerv

c)       Nervbunt

d)      Axon

e)      Går inte att veta

Vad är detta en del av?

http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True

a)      Sensorisk nerv

b)      Motorisk nerv

c)       Både sensorisk och motorisk nerv

d)      Går inte att veta

 

Nästa steg för mig att testa:

  • Eleverna gör en gemensam inspelning av hela samtalet de tre emellan, för att även kunna bedöma hur de för diskussionen framåt.
  • Eleverna får skriva sina val och motiveringar i youtube i filmens kommentarsfält, så att alla får se exempel på SKRIFTLIGA motiveringar.
  • Hitta appar där elever spelar in egna och bläddra bland andras kommentarer till min film i form av en ”talking head” uppe i hörnet, så att eleverna kan HÖRA varandras motiveringar. Kanske Voice thread eller appen Video in Video.
Ge mig gärna tips på hur ni gjort och appar ni använt för detta ändamål. Skriv i kommentarfältet nedan.

Elevreaktioner

”Du borde lära ut dina metoder till alla lärarna.”

”Detta sättet är mycket bättre. I vår klass är det några få som alltid pratar och resten vågar aldrig svara.” (Elev med stora kunskaper och är mest aktiv i klassrummet)

”Egentligen borde du få en applåd efter varje lektion.”

”Först trodde jag alternativ B, men så kollade jag fakta i boken, då ändrade jag mig till D.”

”Får man fuska och kolla i filmen…?”         Jag: ”Självklart!”     De ba: ”Va?!”

Rolig anekdot

När jag ska dra ett namn i helklassdiskussionen tycker jag att ett namn ser konstigt ut. När jag några namn senare drar en liknande lapp förstår jag att någon busat och stoppat in fem lappar med sin kompis namn. En elev erkänner. Min respons: ”Det var det finaste buset jag någonsin sett. Du vill ge din vän extra lärande, gud vad snäll gjort!”.

Ps. Tack till er som gav mig tips i kommentarerna till förra inlägget!

Hej då från Tommy Lucassi, @MatteTommy på twitter

 

Formativa frågor i Biologi – ett lektionsupplägg

Här kommer ett lektionsupplägg som  bygger på en av de fem nyckelstrategierna för formativ bedömning enligt Dylan Wiliam, den att skapa effektiva klassrumsdiskussioner som visar att elever förstår och lär sig. Ämnet är biologi, hjärnan och nervsystemet. Längst ner i inlägget hittar du lektionsupplägget både som wordfil och som pdf-fil. I slutet kommer en fråga till dig; jag behöver din hjälp att hitta ett bra sätt att bedöma och dokumentera muntliga prestationer formativt.

 

”If you answer all my questions correctly, then you are wasting your time.”

”If you´re not stuck, it´s not hard enough.”

”Never work harder than your students.”

”If children see misstakes in other childrens work, they are more likely to avoid those misstakes.” (Forskning har visat att barn som lärt sig språk av träningsrobotar som gör fel ibland, lär sig mer än från robotar som aldrig gör fel. )

(Dylan Wiliam från en workshop i våras)

 

Så här tänker jag börja årets första lektion:

REGLER!

  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Ta inte ordet från någon annan. Stör inte någons tänkande.
  • Alla har samma rätt till lärande och tänkande. Alla har rätt att svara fel och tänka om.
  • ”vet inte” = du får vänta ett tag, jag hjälper dig att svara lite senare
  • No hands up – jag lottar vem som svarar. Annars är det alltid samma personer som får det bästa lärandet.
  • Vi stöttar och hjälper varandra att lära.

Det finns massor av argument för att få fler elever att delta i klassrumsdiskussioner. Det finns massor av forskning som visar hur effektiva klassrumsdiskussioner är för inlärningen.

För dem som deltar.

Ingen lärare kan fördela ordet i klassrummet helt slumpmässigt, det blir alltid någon individ eller grupp av individer som får fler frågor, och därmed bättre undervisning. Vissa elever är bättre på att begära ordet, och de som aldrig begär eller aldrig får ordet fråntas sin rätt till effektiv inlärning. Det är djupt odemokratiskt och orättvist.

Man kan inte förvänta sig att barn och ungdomar självmant berättar att de inte förstår. De behöver hjälp med det, på ett enkelt och avdramatiserat sätt.

”No hands up” är en enkel utgångspunkt. I kombination med andra tekniker för att engagera fler elever, erhålls hög kvalitet med liten insats av läraren. Till exempel om en elev säger ”jag vet inte” säger du att du återkommer om en stund, och låter några andra elever svara. Sedan återkommer du och säger tex ”vilket av dina kompisars svar gillar du bäst och varför?” eller ”återge vad hen just sa” eller en 50/50-chans ”finns det något svar som sagts som du tror är fel?” eller min favorit ”om du hade vetat, vad hade du svarat då?”

Följande lektionsupplägg bygger på klassrumsdiskussioner. Jag har tagit fram ett antal frågor som underlag för diskussionen. Frågorna är stora och tankekrävande, samt har fem svarsalternativ att välja bland. Alla elever ska välja ett av alternativen, och eleverna får motivera sitt val. Jag drar slumpmässigt namnen som ska svara. Givetvis får man räcka upp handen om man har en fråga.

I början av lektionen får varje elev ett kit med olika lappar: fem stycken märkta med bokstäverna A-E för att visa svarsalternativ, samt ett kort som är rött på ena sidan och grönt på andra. Det lägger eleven framför sig med gröna sidan upp, och när de känner att de inte hänger med vänder de upp den röda sidan, så att jag kan se hur de hänger med. Få elever vågar säga att de inte förstår, och detta är en beprövad teknik för att få fler att meddela sig.

När jag visat frågan och svarsalternativen visar eleven vilket alternativ de valt genom att hålla upp en lapp med valt alternativ A-E. Jag får då en första signal om hur mycket klassen kan. Sedan fördelar jag frågan genom att dra namn, och de får motivera sitt val. Många får svara, och jag dröjer med att avslöja svaret tills diskussionen är över och MÅNGA har yttrat sig.  Så fortsätter lektionen, ett nytt kort expriment följt av en eller flera frågor. Lektionen avslutas med en Exit Question, en kort fråga som eleverna besvarar på en lapp och ger till mig när de går ut. Då får jag se hur många som faktiskt lärt sig, och kan anpassa nästa lektion efter det.

Slutligen behöver jag er hjälp med en sak. Jag är osäker på hur jag ska göra med bedömningen av deras muntliga resonemang och motiveringar. Jag har en matris, men hur ska eleverna fylla i den? Ska de bedöma sig själva enskilt? Ska de bedöma varandra parvis eller i grupp med t.ex. ”two stars one wish”? Kommer de minnas vad kompisen sagt? Ge mig dina förslag genom att kommentera i strängen här nedan, så får både jag och andra läsare era tips. Tusen tack på förhand!

Lektionen som wordfil: Intro Bi åk 9 v.34

Lektionen som pdf-fil: Intro Bi åk 9 v.34 pdf

Ajö. Tommy (@MatteTommy på twitter)

Förslag på fraser för feedback

Detta är två exempel på feedback som jag skrivit i mina sexors omdömen. Två förmågor, och feedbacken till eleven hur hen kan gå tillväga för att förbättra respektive förmåga.

Detta är, slår det mig nu, inte bara förslag på fraser för feedback, utan även förslag på två lektioner.

Ge mig gärna feedback på om följande förslag på fraser för feedback fungerar:

 

Detta kan du utveckla

PROBLEMLÖSNING

Att använda strategier som löser olika sorters problem

 

UTTRYCKSFORMER (hur man skriver och visar lösningar)

Att anpassa uttrycksformen så att den passar uppgiften

 

Så här kan du göra för att träna det (=feedback)

E –> C

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att se när de passar bäst. Vilken var bäst? Träna på den om det behövs. Du behöver alltså flera olika uppgifter att träna på.

UTTRYCKSFORMER:

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform, tex visa i tabell eller visa med algebra. Testa den på en problemlösning.  Gör samma problem en gång tilll, fast testa att förändra något i din uttrycksform. Om du inte själv vet hur, samarbeta med kompisar och byt uttrycksformer med varandra.

 

 C –> A

PROBLEMLÖSNING

Använda strategier: Ta reda på två olika strategier. Testa dem på olika uppgifter för att hitta en som passar på alla uppgifter. Använd den strategin. Träna på den om det behövs.

 

UTTRYCKSFORMER

Anpassa uttrycksformer (hur man skriver och visar lösningar): Välj en uttrycksform. Testa den på en problemlösning.  Undersök om den går att förbättra så att den verkligen visar det som står i uppgiften. Jämför med andra för att hitta det bästa sättet att uttrycka lösningen.

Mvh Tommy Lucassi, @MatteTommy på Twitter.