28 formativa fraser

Vi kan hjälpa eleverna att förstå formativ bedömning genom att tänka på hur vi uttrycker oss. Jag vill visa 28 fraser som leder eleven till tankar om hur de ska agera för att utvecklas. Sluta använda otydliga fraser som ”Utveckla dig muntligt” eller ”Visa mer beräkningar” eller ”Repetera kapitlet”. De ger varken ledtrådar om elevens behov eller om hur eleven ska agera för att träna upp sig. Om du som lärare tycker det är svårt att precisera vad eleven konkret ska utföra, hur ska då ett barn kunna göra det, utan hjälp dessutom? I matematikundervisningen ska eleverna utveckla förmågor om problemlösning, begrepp, metoder, uttrycksformer och resonemang. Användningen ska dessutom bedömas. Därför måste vi använda ett tydligare språk och uttrycka vad vi faktiskt menar att eleven ska utföra. Här är 28 fraser som leder eleven rätt:

Om metoder

  • Vilken metod använder du när du löser denna uppgift? (Istället för Hur tänkte du?)
  • Visa mig hur du använder din metod. (Istället för ”Har du rättat med facit?”)
  • Känner du till någon annan metod som du kan använda? (Istället för ”Har du gjort läxan?”)
  • Vet du hur man använder denna metoden? (Istället för ”Har du förstått?”)
  • Är din metod användbar i hela kapitlet? (Istället för: ”Har du gjort alla sidorna?”)
  • Vill du ha en ny/bättre metod? (Istället för: ”Repetera sidan 25.”)
  • Får jag visa dig en bra metod?
  • Vilka metoder använder dina kompisar?
  • Varför valde du just denna metod?
  • Du behöver stanna upp och träna på denna metoden innan du går vidare.

Om uttrycksformer

  • Du vet hur du ska lösa uppgiften, men du vet inte hur du ska uttrycka det, eller hur?
  • Vet du vilka uttrycksformer som är lämpliga här?
  • Får jag visa dig två bra uttrycksformer?
  • Hur har dina kompisar uttryck sina idéer?
  • Varför valde du denna uttrycksform?

Om problemlösning

  • Vilken strategi har du för att lösa problemet?
  • Vilken strategi har du använt förut?
  • Varför valde du den strategin?
  • Hur brukar du göra när du ska lösa problem?
  • Vet du vilka strategier man skulle kunna använda

Om begrepp

  • Vet du vilka begrepp du kan använda här?
  • Behöver du träna på fler begrepp?
  • Vet du vilka begrepp du kan eller saknar?

 Om resonemang

  • Hur vet du att din slutsats är sann, korrekt?
  • Jag tror inte dig, kan du bevisa för mig att det verkligen stämmer?
  • Hur kan du bevisa för mig att din slutsats stämmer?
  • Har du gjort någon beräkning som bevisar din teori?
  • Vet du hur du ska motivera din slutsats?

 

Om du inte kan hjälpa alla elever med svaren på frågorna, vad behöver du för göra för att lära dig det? Känner du till några strategier? Varför valde du den strategin?

Med mera.

22 kommentarer

  1. Jan Lenander, 8 november 2012

    De här råden är nog delvis självklara för de flesta matematiklärare men jag kan läsa igenom dem många gånger för varje gång dyker det upp en ny situation i min hjärna som jag kan reflektera kring.

    Rubriken ger intrycket av att det finns ett självklart sätt att med utgångspunkten dessa allmänna råd så behövs inte några prov. Därför vill jag lyfta tidsbegränsningarna vi lärare kämpar med och att för en viss lärare så när den gemensamma informationen, motivationsmetoderna etc. gjorts så blir det oerhört lite tid för formativ bedömning kvar. Det här kan göra att prov fortfarande behövs för den summativa bedömningen, dessutom finns det en hel del som tyder på att med ett väl utformat prov så kan själva provsituationen innebära mycket effektiv inlärning. Vi ska vara medvetna om att det bla Hattie betonar är att det är läraren som behöver återkoppling om elevens lärande för att effektivisera lektionen och detta kan åstadkommas på många sätt.

    De allmänna råden är av stor nytta även för den lärare som väljer att ha en mindre andel av formativ bedömning av eleven.

  2. Tommy Lucassi, 8 november 2012

    Tack för dina tankar. Det är i utbytet av dem som vi alla kan utvecklas.
    Jag vill så tidigt det bara går i ett kapitel ge eleven välgrundad handledning om deras träningsbehov. Ett prov i slutet hjälper då föga. Hur ska jag då bete mig? Min metodik innehåller 2-3 väl valda problemlösningar, 3-4 själv- och gruppbedömningar, dokumentation, förtest och diagnoser (korta, enkla, elevrättade). När jag gjort allt detta under lektionernas lopp, märker jag att ett traditionellt prov i slutet inte längre behövs. Därför gör vi dem inte helt enkelt. Det föll sig naturligt. Detta arbete säger mig mer om elevernas kunskaper än vad något av mina tidigare prov lyckats med. Dessutom kan jag nu ägna min planeringstid åt didaktisk fundering och planering. Lektionerna ägnas åt 1/3 matematiska diskussioner och 2/3 träning efter behov. Angående tidsbristen har du helt rätt (det var faktiskt den första orsaken till att jag aktivt började utveckla detta arbetssätt) Jag kan säga att det är på läppen, men jag lyckas hinna det man ska. Det blir ändå ca tre veckor ren rå-räkning per kapitel. Den största enskilda tidsvinsten på lektionerna är att eleverna numera aldrig tränar på något de redan kan, som nästan alla tvingades till förut, utan fokuserar enbart på sitt verkliga behov. Detta gynnar både starka och svaga. Men den största vinsten på lektionerna är inte tiden, utan kvaliteten och engagemanget från eleverna. Man kan säkert ha prov istället, och fylla lektioner med grymt innehåll, men jag kan inte hitta eller själv konstruera prov som ger mig det som ovanstående arbetssätt ger. Framför allt inte i början av ett kapitel, då eleven ska planera sin tidsanvändning.
    Var det svar på din kommentar? Återkom gärna, jag älskar att diskutera dessa frågor, det stärker oss båda.

  3. Tommy Lucassi, 8 november 2012

    Och kan du berätta mer om det som tyder på inlärning vid provsituationen? Det är något jag missat, och skulle vilja veta mer om. Tack på förhand.

  4. Pingback 28 formativa fraser | Provfri matematik – bedömning i praktiken | Itpedagogtove | Scoop.it

  5. Magnus Blixt, 10 november 2012

    Tack för den tydliga påminnelsen om den konkreta metoden. Läraryrket är ju faktiskt OCKSÅ ett hantverk i metodik, där det ständigt finns utvecklings/lärandepotential.
    Själv tänker jag åter ta tag i Detektiv-approachen utifrån ”Hur vet du att slutsatsen är rätt och håller hela vägen?” http://pedagogstockholmblogg.se/mblixt/2012/06/08/skypedetektiver-ar-vi-allihop/

    • Tommy Lucassi, 12 november 2012

      Detektiven är bra! Argumentation underbyggt av fakta är ett klassiskt hantverk. Dessutom kan man få inspiration av grävande journalister som i mitt favvoprogram ”medierna” i p1.

  6. sören holdar, 10 november 2012

    Men gudars. Är det ”metod” som är ordet? ”denna metoden” låter med förlov sagt som ett klipp ur Radio Mosebacke. På 80-talet lanserades som den tidens Svaret på allting (det är fö faktiskt 42, bara att läsa Liftarens guide till Galaxen) någor som benämndes DIALOGPEDAGOGIK. En luttrad och ska tilläggas utomordentligt duktig handledare suckade lätt och sade: ”dialogpedagogik”. Uppenbarligen är det någon på skolöverstyrelsen som insett att man kan samtala med eleverna.
    Med ”formativ bedömning” vill jag sticka ut min allaredan ganska blåslagna haka och travestera som så: med Formativ bedömning verkar det vara så att något ljushuvud på skolverket insett att man kan uppmuntra och vägleda eleverna.
    En annan och mer bitsk än undertecknad sade att ”vid summativ bedömning kollar vi vad eleverna kan och vid formativ har vi åsikter om det”

    • Tommy Lucassi, 12 november 2012

      Jag är inte säker på vad du menar, och jag vet inte vad Radio Mosebacke är. Men kanske är det så att den bästa pedagogiken redan är uppfunnen, och att varje generation måste återerövra den utifrån sin samtid och sina styrdokument. Och det har jag inget emot. Dialogpedagogik känner jag heller inte till, men ordet låter förträffligt. Jag använder formativ bedömning för att eleverna ska få en ärlig chans innan den summativa görs.
      Det enda jag vill åstadkomma är att eleverna blir medvetna om sin inlärning och att jag kan vara proffsig nog att guida dem rätt. Jag hoppas att vi alla kommer ihåg det, man vet ju hur jobbigt det kan bli att tvingas konstruera en dator som ska komma på vad själva frågan var…

  7. sören holdar, 10 november 2012

    Ps. Initialt läser jag i artikeln något viktigt. Nämligen att alltid kontrollera om en strategi är tillfällig eller hållbar. Som exempel är lågstadieklassikern ”Hålen mot fönstret” INTE det…

  8. Pingback Formativ bedömning « Matteutveckling i GNOSJÖ

  9. Pingback PFL – Prov för Lärande? « Välkommen till verkligheten

  10. sören holdar, 27 december 2012

    ”Det enda jag vill åstadkomma är att eleverna blir medvetna om sin inlärning och att jag kan vara proffsig nog att guida dem rätt”. Just det jag citerar dig här är vad jag menar. Det händer lätt att man fastnar i olika trender och modeord – särskilt om man inte är aktiv inne i skolvärlden – varför jag menar att det då lätt händer att man tappar syftet (som du sammanfattar så utmärkt) och jag är bla därför ganska jaftigt allergiskt mot allt som luktar trender och dimmor. Om tex formativ bedömning finns redan en skrälldus missuppfattningar

    Ps. Radio Mosebacke var ett satirprogram i radio och senare även teve draget bla av Hasse Alfredsson & Tage Danielsson. Finns ngra alltför få pärlor att ”Youtuba” ;-)

  11. Pingback Nya länkar med BFL-metodik | Utbildning i Svedala

  12. Pingback 28 formativa fraser – provfri matematik | Utbildning

  13. Pingback TBF och formativ bedömn | Pearltrees

  14. Pingback Provfri undervisning | Rektor Lina bloggar

  15. Pingback Formativ bedömning | Pearltrees

  16. Pingback Träna att välja rätt metod | Bloggar för Pedagog Stockholm

  17. Pelle Mårtenson, 17 november 2014

    Nu är ju inte jag mattelärare och för er som är det är detta säkert självklart. Men jag undrar hur du definierar begreppen metoder, strategier, uttrycksformer, resonemang och begrepp.

    Men jag antar att du måste ha definierat dessa, tämligen abstrakta begrepp, för dina elever innan du kan använda fraserna?

    • Tommy Lucassi, 27 november 2014

      Hej Pelle!
      Självklart måste dessa begrepp konkretiseras för eleverna. När vi gjort några inledande övningar som belyser ett av dem, tex metoder, så måste jag vara så konkret att jag på tavlan kan visa typ: ”Detta är tre metoder vi mött hittills. Nu ska vi öva på att använda dem.” Likadant för strategier för problemlösning, jag måste kunna visa en lista med olika sådana, som de får prova att använda. Därför gillar jag att namnge varje metod, och varje strategi.

      Definitionerna har jag främst från Skolverkets ”Kommentarmaterial till kursplanen i matematik” sidorna 7-12.

      Mvh Tommy

  18. Pingback BFL i praktiken | Pearltrees

  19. Pingback Strategier för att synliggöra elevers lärande på individ- och gruppnivå | Strategier för lärande

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.