Medan jag ändå är i gång och kommenterar, här några reflektioner kring rökning…
Faran med den här typen av policybeslut är att de motiveras av folkhälsa och samhällsekonomisk belastning, men att man aldrig gör en avvägning mot individens frihet. Tar man aldrig den diskussionen kommer snart ett nytt förbud som ett brev på posten (om det nu kommer så många brev den vägen längre…) Det finns nämligen aldrig någon ände på företeelser som borde lagstiftas bort ur t.ex. folkhälsosynpunkt: dricka kaffe, äta smågodis, äta mat med tillsatser, köra bil till jobbet (livsfarligt statistiskt sett!), inaktivitet, sena TV-kvällar etc. etc.
Man skulle önska sig en beslutsfattare som någon gång tog ett principiellt grundat beslut MOT förbud som lösning.
Jag arbetar till vardags som högstadielärare på Blommensbergsskolan i Stockholm. När jag inte ritar nidbilder på mina chefer, kollegor och elever försöker jag få de sistnämnda att inse tjusningen med svenska och engelska. Ibland går det riktigt bra.
Finns det rökrutor på skolgårdar nuförtiden?
Medan jag ändå är i gång och kommenterar, här några reflektioner kring rökning…
Faran med den här typen av policybeslut är att de motiveras av folkhälsa och samhällsekonomisk belastning, men att man aldrig gör en avvägning mot individens frihet. Tar man aldrig den diskussionen kommer snart ett nytt förbud som ett brev på posten (om det nu kommer så många brev den vägen längre…) Det finns nämligen aldrig någon ände på företeelser som borde lagstiftas bort ur t.ex. folkhälsosynpunkt: dricka kaffe, äta smågodis, äta mat med tillsatser, köra bil till jobbet (livsfarligt statistiskt sett!), inaktivitet, sena TV-kvällar etc. etc.
Man skulle önska sig en beslutsfattare som någon gång tog ett principiellt grundat beslut MOT förbud som lösning.