Vad gör man om någon tar hela talutrymmet?

Mellan hägg och syren, den 19 maj var det dags för den sista handledarträffen för modersmålslärare som handleder i läslyftet. Vi har haft fem träffar som löpt parallellt med att lärarna handlett sina grupper i läslyftet på Språkcentrum. Målet med dessa träffar har varit:

Att få: kunskap om rollen som samtalsledare

            kunskap om att leda samtal

Genom att: testa olika samtalsmetoder

            reflektera och metasamtal

            utgå från sina tankar, frågor och erfarenheter

            utföra aktiviteter mellan träffarna à analys och reflektion

För att: känna sig tryggare i sitt uppdrag som samtalsledare inom Läslyftet. 

IMG_1542 (2)

 De två sista tillfällena har vi knutit ihop vår metahandledning genom att läslyftshandledarna fått turas om att agera samtalsledare för de övriga och välja någon av de samtalsmetoder som vi har provat på under träffarna.

Till sista tillfället var aktiviteten att reflektera över de samtalsmetoder som de testat med sina läslyftsgrupper under terminen. Detta gjorde vi i mindre grupper och varje grupp fick som aktivitet att försöka visualisera sina tankar kring vad de provat och vad de sett för effekter i en tankekarta.

IMG_1555

Vi samlades sedan runt tankekartorna för att ta del av varandras     erfarenheter, ställa klargörande frågor och diskutera erfarenheter av framgångar och utmaningar. Det blev livliga diskussioner och utbyten av hur man har hanterat olika dilemman som exempelvis ledarrollen i sin grupp. Vad gör man när det finns informella ledare i gruppen till exempel? Eller när någon deltagare gärna vill ta hela talutrymmet medan andra inte alls vill ta ordet?

IMG_1549

Därefter gick vi tillbaka till ”blomman” med olika kronblad av förutsättningar för ett kollegialt lärande. Varje deltagare ”pluppade” vilket kronblad de såg som mest angeläget att prata om för att fortsätta utvecklas som samtalsledare och fördelade sig sen i grupper efter diskussionsämne.

Till sist tittade vi tillbaka på den överenskommelse vi gjorde vid första tillfället. Frågan vi ställde till gruppen var:

  • I vilken utsträckning har vi hållit oss till den?
  • Tror ni att det påverkade vårt arbete att vi gjorde en överenskommelse? I så fall hur påverkade det?

Vårt syfte var att det kan vara relevant att lyfta upp överenskommelsen med sin läslyftsgrupp och stämma av på ett liknande sätt efter ett tag. En av våra deltagare avslutade terminens sista träff med att läsa upp en dikt från Uzbekistan, både på modersmålet och på svenska!

Vi som har handlett denna grupp av modersmålslärare gick därifrån med en känsla av tacksamhet att vi har fått vara med i processen att stötta dem i deras samtalsledarroll. Det öppna samtalsklimatet och de livliga diskussionerna och att få en inblick i modersmålslärarnas arbete är verkligen något vi tar med oss.

 Annica Gärdin och Anna-Lena Ebenstål

Handledare i Stockholms stad nästa läsår – se hit!

updateNu är programmet för handledarutbildningen för nästa läsårs handledare inom Läslyftet i Stockholms stads kommunala skolor publicerat på Läs- och skrivportalen. Ett detaljerat program för de åtta utbildningsdagarna finns i ett dokument som heter Preliminär aktivitetsplan. Planen innehåller även skrivningar om utbildningens mål och en litteraturlista. Litteraturen ska betraktas som en valfri fördjupning och listan tar upp något eller några verk av de forskare och praktiker som föreläser under utbildningen.

Programmet är preliminärt då vi vill beakta era önskemål och behov under utbildningens gång. Vi ser verkligen fram emot att sätta i gång med utbildningen. Det första tillfället är den 30 maj – ses då!

Anna-Maija

Fortsätta med Läslyftet?

norra_bantorget_0627Under detta läsår har 22 kommunala grundskolor i Stockholm arbetat med Läslyftet med statsbidrag. Utbildningsförvaltningen håller som bäst på med en inventering av hur många skolor som planerar att fortsätta arbetet med Läslyftets moduler nästa läsår. Hittills har vi fått svar från hälften av rektorerna som alla tänker fortsätta. De flesta av dem anger också att de önskar någon form av processtöd från oss på förvaltningen. Vi tänker oss samtalsledarträffar ungefär på samma sätt som vi haft under det pågående läsåret men tar gärna emot andra önskemål. Skolor som inte tidigare arbetat med Läslyftet och inte erhåller statsbidrag läsåret 2016/17 är också välkomna. I mån av plats kan även friskolor delta i vår verksamhet.

Många nya, intressanta moduler är på gång, fick vi veta på Skolverkets inledande konferens i måndags. På Läs- och skrivportalen finns information om publicerade och kommande moduler.

Kontakta oss gärna vid frågor eller idéer om samarbete:

laslyftet@stockholm.se

Anna-Maija

Färdigutbildad handledare?

thWRVNSPLMNu är den nio dagar långa handledarutbildningen inom Läslyftet klar. Snar dimper våra intyg hem i brevlådan. Så vad har hänt under denna tid? Har min förmåga att leda kollegialt lärande utvecklats? Skolverket skickade en utvärderingsenkät där man skulle värdera sin förmåga att handleda kollegor och att utmana deras och sin egen didaktiska kompetens. Det är lockande att värdera sig högt i sådana enkäter, samtidigt som det är svårt.

Något som jag verkligen känner att jag blivit bättre på är att reflektera över handledningssituationer. Det känns som om åtminstone min teoretiska kompetens ökat. Metahandledningen under utbildningen har varit mycket givande, och vi har blivit en sammansvetsad grupp. Det har varit tolerant samtidigt som vi utmanat varandra med ibland besvärliga frågor.

Hur har det varit i Läslyftsgruppen på den egna skolan då? Jag är kanske inte rätt person att uttala mig, men atmosfären har känts öppen och vetgirig. Vi har också blivit bättre på att ställa utmanande frågor till varandra. Det som jag lyckats mindre bra med är att anpassa arbetet utifrån de praktiska förutsättningarna. Det krävs tillräckligt med tid vid varje tillfälle och kontinuitet över tid, vilket kan vara svårt att få till. Speciellt på vårterminen har annat, exempelvis lov, kommit emellan alltför ofta. De nationella proven har också gjort att lärare inte hunnit läsa texterna eller göra övningarna med elever. Något att tänka på när man planerar för en fortsättning. Kanske ska man arbeta med en modul intensivt från, säg, mitten av september till sportlovet. När man arbetar med Läslyftet utan statsbidrag har man ju en större möjlighet att planera fritt.

I Stockholms kommunala skolor har 22 handledare utbildats under detta läsår. Förhoppningsvis prioriterar skolorna ett fortsatt arbete med språk-, läs- och skrivutvecklande arbete, antingen med Läslyftets moduler eller på annat sätt. Det känns viktigt att ta vara på handledarnas kompetens!

Anna-Maija

Att skriva texter

Mary_Pickford-deskIgår var sista tillfället på Skolverkets handledarutbildning för handledare inom Läslyftet. Dagen inleddes med en mycket givande föreläsning om att skriva texter av Catharina Nyström Höög. Hon kopplade samman det historiska med det nya på ett intressant och många gånger roligt sätt. Exempelvis menade hon att mycket av skrivandet idag är formatstyrt (Power point, Twitter, Facebook, formella mallar på många arbetsplatser osv.), vilket hon jämförde med runstenar: formatet bestämmer hur mycket och på vilket sätt man kan skriva. Hon talade också om kriterier för text. För att ”något” ska räknas som en text ska det finnas intentionalitet (syfte), adressivitet (mottagare)och finalitet (att texten är färdig). Det sistnämnda ledde till en diskussion, då det idag är vanligt att man på webben skriver texter som hela tiden ska ändras – finaliteten får en annan innebörd då.

Nyström Höög tog också upp det vidgade textbegreppet och vad textforskare intresserar sig för idag jämfört med tidigare. Fokus har flyttats från produkt till process, vilket innebär att man studerar sociala praktiker snarare än bara texter. I texterna undersöker man gärna vems röst eller vilka röster som hörs i texten, för att ta ett exempel. Fokus har också flyttats från monomodalt till multimodalt, och frågan är vad som kan räknas som text. De flesta av oss accepterar en film som text och antagligen också en bild. Kan även musik (utan sång) räknas som text? Eller en möbel?

Föreläsningen handlade också om skolskrivande och texter i svenska och andra ämnen. Nyström Höög menade att eleverna inom svenskämnet skriver för att förstå texten som fenomen, arbetar med språkets byggstenar och finslipar olika typer av texter. I alla andra ämnen används texten som verktyg för att förstå ämnet. Man arbetar med ämnesspecifikt innehåll och väljer rätt texttyp för syftet. Hon menade vidare att svensklärarens ansvar är ”texthantverket”, och hon nämnde meningsbyggnad, ordkunskap och grundläggande drag i typer av texter. Ämneslärarnas ansvar är det ämnesspecifika gällande ord-, konstruktions- och genreförrådet.

Under föreläsningen uppstod flera diskussioner. En handlade om begreppen genre och texttyp. Vad är vad, vad ska vi undervisa om enligt styrdokumenten och vad är skillnaden mellan utredande och förklarande text? Redan på lågstadiet ska eleverna lära sig strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras språkliga uppbyggnad och typiska drag. Det ställer förstås nya krav på lärare – förr skrevs det mest berättelser på lågstadiet, och hela grundskolan för den delen.

En annan diskussion handlade om skrivandets betydelse i skolan och ämnet kontra språket. Väldigt mycket – alltför mycket? – av bedömning av elevernas resultat sker via skrivande. Därför är det viktigt att eleverna får en möjlighet att lära sig att skriva sådana texter som bedöms, även i andra ämnen än i svenska. För att kunna skriva en bra labbrapport måste eleverna få lära sig det först. Det ämnesspecifika språket är ämneslärarens ansvar och det går inte att separera ämnet från språket.

Slutligen betonade Nyström Höög vikten av att vara explicit. Det gäller både i undervisningen och i exempelvis instruktioner och uppgiftsformuleringar vid prov. Mycket i skolan är implicit eftersom vi som lärare tar saker för givna. Textvärlden blir alltmer komplicerad, och det grundläggande texthantverket är skolans ansvar. Det verbala språket som är grunden måste samspela med andra modaliteter. Alla lärare har ansvar för att tala om text och skriva text – ju konkret vi talar desto bättre.

Anna-Maija

Handledarutbildningen börjar ta form

updateNästa läsår kommer 91 nya handledare inom Läslyftet att utbildas i Stockholm. Handledarutbildningen planeras och organiseras av FoU-enheten på utbildningsförvaltningen i samråd med Skolverket. Utbildningen består av en inledande konferensdag i maj och åtta utbildningsdagar fördelade under tre terminer. Datumen är inte helt spikade ännu men det är på gång!

Innehållet i utbildningen är dels föreläsningar och seminarier om litteracitet ut olika perspektiv och föreläsningar och seminarier om handledning och samtalsmetodik, dels s.k. basgruppsarbete. Min erfarenhet från den handledarutbildning jag själv deltar i under detta läsår är att basgruppsarbetet är det viktigaste och mest uppskattade under utbildningen. Det handlar om metahandledning, dvs. att man diskuterar handledningsfrågor och får verktyg att komma vidare i sina grupper på skolorna. Varje basgrupp har en ledare som är kunnig i samtalsmetodik och handledning.

Så fort vi bokat datum och lokaler, återkommer jag.

Anna-Maija

Ämnesdidaktik och språkutveckling – Läslyftets NO- och SO-moduler

teaching-928637_1280Ingen skola i Stockholm, vare sig kommunal eller friskola, som fått statsbidrag för Läslyftet arbetar med de NO- och SO-moduler som finns på Skolverkets läs- och skrivportal. Hur kommer det sig? En förklaring fick jag på en träff för förstelärare i NO: För att få statsbidrag måste deltagarna i en grupp vara minst sex, och på många skolor är antalet ämneslärare i NO (eller SO) färre än sex. Det gäller att komma på kreativa lösningar om man vill arbeta med dessa moduler. Exempelvis kan lärare i svenska/svenska som andraspråk eller specialpedagoger också delta. Man kan också bilda en grupp av NO- och SO-lärare och ha vissa samtal gemensamt och vissa separat. Med en sådan lösning behöver handledaren planera sin tid noga – hen hinner inte läsa både SO- och NO-texten till varje gång.

Nästa läsår kommer drygt ett trettiotal kommunala skolor i Stockholm att vara involverade i Läslyftet med statsbidrag. Många skolor har anmält upp till sex grupper, och jag hoppas att några av dessa kommer att arbeta med NO- eller SO-modulen. Behovet är stort, då många elever behöver stöttning i att lära sig ämnesspråket – och ämnet. Modulerna har kommit till i samarbete med ämnes- och språkdidaktiker, och både texterna och elevaktiviteterna ser jättespännande ut. Gå gärna in på följande länkar och kika:

Främja elevers lärande i NO I

Främja elevers lärande i NO II

Främja elevers lärande i SO

Anna-Maija

Det norska Normprojektet och Läslyftet

Mary_Pickford-deskI norska skolor  genomförs det s.k. Normprojektet i samarbete mellan forskare och lärare. Enkelt beskrivet handlar det om en skrivundervisning med mer systematik och ökad samsyn. Forskare har i samarbete med lärare formulerat och utvecklat förväntningsnormer för skrivkompetens (se Berge & Skar, 2015). Projektet visar starka resultat, vilket man kan läsa mer om i Mikael Nordenfors artikel på Skolverkets hemsida.

Så vad har detta med Läslyftet att göra? Dels har det att göra med det övergripande syftet med Läslyftet, nämligen att på sikt öka elevernas läs- och skrivförmåga. Dels, och mer konkret, handlar det om att den modell som den förändrade norska skrivpedagogiken bygger på, det s.k. Skrivhjulet, återfinns i Läslyftets ”mesta” skrivmodul.

Modulen Skriva i alla ämnen (åk 4-6) bygger på Skrivhjulet. Det är en modell som poängterar att skrivande är en aktivitet och att vi handlar i texten med ett visst syfte.  Modulen syftar till att stödja lärare i att utveckla undervisningen så att eleverna får möjlighet att skriva i alla ämnen. En central utgångspunkt är att skrivande främjar elevernas kunskapsutveckling. De får därigenom möjlighet att dels utveckla tankar i ämnet, dels kommunicera sitt kunnande med andra genom texter. 

En version av modulen för årskurs 7-9 är på gång och kommer att publiceras före nästa läsårsstart.

Anna-Maija

Läslyftet på förskolan

Neu-Holland, Vorlesen im KindergartenLäslyftets syfte är att stärka elevers läsförståelse och skrivförmåga. Den obligatoriska skolan har haft en möjlighet att söka statsbidrag för Läslyftet redan inför läsåret 2015/2016 och gymnasieskolan har samma möjlighet inför nästa läsår. Förskolan omfattas inte av statsbidraget för Läslyftet, men det kommer att finnas två moduler som riktar sig till förskolan. Arbetet med att ta fram modulerna pågår under våren, och senast till hösten 2016 ska modulerna finnas på Läs- och skrivportalen.

Den ena modulen, Flera språk i förskolan, kommer att handla om hur man kan ge flerspråkiga barn förutsättningar att utveckla alla sina språk. Såväl personalens förhållningssätt som den språkliga stimulansen betonas. En viktig utgångspunkt är att flerspråkighet är en tillgång för både individen och för samhället.

Den andra modulen heter Läsa och skriva i förskolan. Den kommer att handla om hur personalen på förskolan kan arbeta för att uppmuntra och väcka intresse för skriftspråket. Exempelvis kan läsande förebilder och läsmiljö stimulera barnens språkutveckling. I modulen presenteras verktyg för att arbeta med högläsning, samtal om text och berättande.

Anna-Maija

Gör om tips och råd till frågor!

thWRVNSPLMHandledarutbildningen börjar lida mot sitt slut. Den här veckan har vi haft dag 7 och 8; återstår bara en dag i april. Som vanligt innehöll dagarna både föreläsningar och metahandledning. Tarja Alatalo föreläste om förmågor och färdigheter att erövra för att komma upp i läsflyt. Hon talade bland annat om lässtrategier och läsförståelsestrategier – hon gjorde alltså en skillnad på dessa begrepp. Hon diskuterade också begreppen läsning och läsförståelse och hur dessa kan förstås. För lärare handlar det om att identifiera de barn som tycks kunna läsa men som faktiskt inte förstår det de läser. Alatalo är redaktör för boken Läsundervisningens grunder, där man kan ta del av många läsforskares rön angående den tidiga läsundervisningen.

Catarina Schmidt var utbildningsdagarnas andra föreläsare. Hennes föreläsning hette Läsa och skriva i alla ämnen – ett sammanhang för lärande. Hon talade om vikten av att skapa ett sammanhang för lärandet och att det förstås inte finns ett rätt sätt. I skolan finns en viss tendens att anamma en metod som den för tillfället förhärskande. Vi problematiserade sådana metoder och diskuterade riskerna – men också vinsterna-  med dessa. Ett kritiskt förhållningssätt är viktigt!

Föreläsningarna var mycket givande, men det som ändå är det viktigaste på handledarutbildningen är ”handledning på handledning”. Vi är indelade i grupper om ett tiotal deltagare, och varje grupp leds av en handledare från högskolan (i vårt fall Högskolan Dalarna). Till den här gången hade vi fått i uppgift att ta med oss en skriftlig reflexion kopplad till handledarrollen från våra egna Läslyftsgrupper. Först presenterade vi dessa i mindre grupper för att försöka hitta minsta gemensamma nämnare i de olika reflexionerna. Detta diskuterades sedan i den större gruppen.

Istället för att ge tips och råd till varandra försöker vi ställa utmanande frågor. Det är jättesvårt! Man blir så engagerad och vill hjälpa varandra. Något som underlättar är en tydlig metod, exempelvis att en deltagare berättar om ett problem och att de andra sedan ställer var sin fråga för att få mer kunskap om problemet. Nästa runda kan handla om förslag till lösning, men dessa ska också med fördel ställas som frågor. Vi lyckades inte hundraprocentigt men bättre än i början av utbildningen.

Tyvärr är det bara en gång kvar – grattis till er som har handledarutbildningen framför er under nästa läsår!