Ska du på kursplanekonferens?

Förbered dig innan genom att:
1) Tag reda på: Hur sker implementeringen på den egna skolan? Vad är mitt ansvar? 
Innan man åker på kursplanekonferens är det viktigt att man har tagit reda på hur implementeringen är tänkt att ske i den egna organisationen, det vill säga i kommunen och på den egna skolan, och vilken roll man själv kommer att ha i det lokala arbetet. Det kommer att göra att man får ut mer av konferensen och att man kan komma igång med arbetet snabbt när man kommer hem från konferensen.

2) Studera läroplanen och någon kursplan
För att få ut så mycket som möjligt av konferenserna behöver man ha läst igenom del ett och två i läroplanen för grundskolan och ett par kursplaner så att man har bekantat sig med den nya strukturen.
Hämta grundskolans läroplan och kursplaner
Läs om hur man kan arbeta med kursplanerna

3) Skriv ut presentationen som visas på konferensen

4) Filmen Skola i förändring
Det är också en fördel om man har sett filmen Skola i förändring – den nya läroplanen som lades ut på Skolverkets webbplats i vecka 44. Filmen ger en bild av hur man kan läsa och planera utifrån kursplanerna.
Se filmen Skola i förändring

5) Broschyren Skola i förändring – den nya läroplanen
På konferenserna kommer en reviderad version av broschyren Skola i förändring – om reformerna i den obligatoriska skolan att delas ut.  Vill du ladda ner broschyren i förväg finns den som pdf:
Hämta broschyren Skola i förändring

Diskutera kursplanerna

Skolverket har börjat lägga ut diskussionsmaterial till kursplanerna (Lgr11) för varje enskilt ämne. Hur ska de förstås? Hur ska man arbeta utifrån dem? De ger även förslag på hur man kan tänka när man lägger upp sin planering:

Förankring i kursplanens syfte
• Vilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring?
• Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper och vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet?

Innehåll
• Vad av det centrala innehållet kommer att behandlas i arbetsområdet?
• Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet?

Konkretisering av mål
• Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet?
• Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet?

Arbetssätt
• Vilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet?
• Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanens övergripande mål?
• Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet?
• Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter?

Bedömning
• Hur och när kan elevernas kunskaper och förmågor bedömas i relation till arbetsområdet och ämnets kunskapskrav både under arbetsprocessen och efter genomfört arbete?
• Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla?

Dokumentation
• Hur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling?
• Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vår undervisning?
• Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden?
• Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter?

Allvarlig statistik

I dagens SvD kan vi läsa att ”Statistik döljer betygsskillnader” . Man pekar på att elevers kunskapsresultat skiljer sig åt beroende på varifrån man har sitt ursprung. SvD skriver att tre av fyra barn födda i Somalia  inte är behöriga­ att söka gymnasiet efter ­nian. Det är allvarligt.  

I SvD kan vi läsa att ” Elever i den statistiska boxen ”utländsk bakgrund” får sämre betyg än jämnåriga med svensk bakgrund” Stämmer det? SvD har rätt i att elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp. I statistik från Skolverket kan vi läsa att kommer man innan skolstart är skillnaden i det genomsnittliga meritvärdet mellan elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och elever som invandrat till Sverige före ordinarie skolstart  obetydlig; 200,8 respektive 201,5 våren 2009. Självklart är det ju en stor skillnad beroende på hur länge eleven varit i Sverige innan man börjar skolan. Men, kanske är det inte bara geografin eller hur länge man varit i Sverige som är avgörande? Det finns en stark koppling mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevers kunskapande. Enligt skolverket hade elever med föräldrar med grundskoleutbildning ett genomsnittligt meritvärde på 159,4 våren 2009. Elever med minst en gymnasieutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 193,9 och elever med minst en högskoleutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 231,4. Jämfört med för tre år sedan har det genomsnittliga meritvärdet för elever med minst en högskoleutbildad förälder ökat med 2 poäng. För elever med föräldrar med grundskoleutbildning har det  istället under samma tidsperiod sjunkit med knappt 6 poäng . Det är allvarligt.

I gruppen elever som inte uppnår behörighet har knappt åtta av tio elevers föräldrar enbart gymnasial eller lägre utbildning. En av tre har utländsk bakgrund och även pojkar är överrepresenterande bland dem som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan. Det är också allvarligt.

De allvarliga frågorna vi behöver ställa är kanske: hur kartlägger vi invandrade elevers kunskaper? Hur stimulerar vi dem till lärande innan de behärskar det svenska språket? Hur kan vi planera undervisningen för att överbrygga de skillnader som har att göra med vilken utbildning föräldrarna har? Hur utmanar vi alla elever på rätt nivå? Hur kan vi i undervisningen jämna ut skillnader som har att göra med elevers kön? Vad säger forskningen? Vad säger den beprövade erfarenheten? Hur gör du?