Visar alla blogginlägg med nyckelordet:
LPP

Planeringscoach

Jag hade en gång en kollega när jag var ny på skolan som var mycket coachande i sitt förhållningssätt. Hen frågade: Hur skulle man kunna göra? Hur tänker du? Och det gillade jag. Oftast. Fast inte när jag hade en lektion snart och ibland faktiskt ville få lite mer konkret stöttning. För så kan det vara som lärare. Med runt 15 deadlines (lektioner)  i veckan.

I filmen nedan får en ny lärare ganska handfast lektionsplaneringsstöttning. ”Coachen” hjälper läraren att gå från ett ”görandeperspektiv” (vi ska skriva klart…) till att mer fundera över vad eleverna ska lära genom undervisningen och uppgiften.

PS. Sen kan man tycka att skolan verkar ha en väldigt strukturerad mall för hur upplägget på en lektion ska se ut, men jag fick ändå en del uppslag och tankar utifrån det.

 

 

 

LPP vernissage

Häromdagen var det LPP vernissage på Sjöstadsskolan i Stockholm.

Under trevliga former gav lärarna även respons på varandras planeringar i form av two stars and a wish.

Källor
https://twitter.com/CeciliaLind3/status/209995711369052162/photo/1
https://twitter.com/WilsonCharlotta/status/210013125653704704/photo/1

PS.
Även om Skolverket frångått begreppet LPP står det självklart lärare fritt att kalla sina planeringar för det.

Är dina planeringar jämställdhetssäkrade?

Bloggkollegorna har satt igång ett konkret arbete där man utgår från lärarens planering som verktyg för ett fokuserat arbete med jämställdhetsfrågor. Lärarna i projektet säger att:

”Genom ett medvetet val av bilder i LPP:n kan vi utmana elevers föreställningar om kön i relation till ämnet. I ämneslagen kan vi problematisera våra didaktiska urval i respektive moment. Kan vi hitta material som både pojkar och flickor identifierar sig med? Om vi har material som innehåller stereotypa bilder av kön, hur kan vi lyfta dessa till diskussion med eleverna?”

Om behovet kan man man läsa mer om på bloggen Jämställd undervisning, och stöd i styrdokumenten hittar man bland annat här:

Lgr 11
Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.”

”Läraren ska…//…verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen…”

 

Allmänna rådet för planering och genomförande av undervisningen
”Utmana elevernas föreställningar i förhållande till såväl vetenskaplig som erfarenhetsbaserad kunskap samt till normer, värderingar och olika perspektiv.”

”Analysera i vilken utsträckning planeringen och genomförandet av undervisningen har gett eleverna möjlighet att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

”Identifiera vad som behöver utvecklas i den egna undervisningenför att eleverna ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen.”

 

(Bildkälla: ETC)

Mer om planeringar

Lyssna på Ulrika Lundqvist från Skolverket när hon pratar om planeringar (LPP). Klicka på bilden!

 

Att planera eller inte – är det ens en fråga?

Artiklar i Lärarnas nyheter och Skolvärlden har skapat en förvirring hos vissa lärare vad gäller planering av undervisning. Nu reder vi ut det.

1. Lärare SKA planera sin undervisning (Lgr 11, s. 18 )

2. Man får kalla sin planering för vad man vill ”LPP”, ”Planering”, ”Pedagogisk planering” eller något annat.

3. LPP (Lokal pedagogisk planering) har aldrig varit ett författningsstyrt begrepp. Det tillkom i samband med införandet av skriftliga omdömen. Skolverket frångår nu begreppet av olika orsaker. En orsak är sammanblandning med lokala kursplaner och lokala arbetsplaner. Det sistnämnda har det funnits krav på att skolor ska ha, men är nu bortttaget i nya skollagen. Det var ett begrepp som skulle beskriva hur skolan arbetade för att eleverna skulle nå målen, men har ibland använts som begrepp för planeringar. Några skolor har även, enligt Niklas Westin på Skolverket, använt begreppet LPP för lokala kursplaner.

4. I det Allmänna rådet för planering och genomförande av undervisning används begreppet BÖR. Det betyder i juridiska termer i princip att det som står som allmänna råd ska följas, såvida inte skolan ”handlar på ett annat sätt som gör att kravet i bestämmelserna uppfylls” (AR, s. 4). Om lärares planeringar står bland annat att:

”Lärare bör vid planeringen av undervisningen

• tydliggöra vilka delar av ämnets syfte som undervisningen i det aktuella arbetsområdet ska inriktas mot och utifrån det avgöra hur det centrala innehållet ska kombineras och behandlas så att eleverna ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i förhållande till kunskapskraven

• identifiera vilka delar av kunskapskraven som bedömningen ska utgå från i det aktuella arbetsområdet och avgöra hur eleverna ska få visa sina kunskaper,

• skapa förutsättningar för att följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och kontinuerligt ge återkoppling på deras arbete,

• välja arbetssätt och arbetsformer som ger eleverna möjlighet att utvecklas i riktning mot de övergripande målen i läroplanens andra del,

• utgå från erfarenheter från tidigare utvärderingar av den egna undervisningen,

• utgå från elevgruppens intressen, erfarenheter och föreställningar kring det som undervisningen ska behandla så att eleverna får ett reellt inflytande över undervisningen” (AR, s. 8-9)

5. Så långt lärarens planering, som blir levande inom ramen för undervisningen. En planering är en tankeprocess där man utifrån läroplanens alla delar, allt jag kan och vet om undervisning och lärande, utifrån forskning och min egen beprövade erfarenhet, och utifrån elevgruppen och vad de behöver utveckla formulerar mål för vad eleverna ska utveckla för kunnande inom arbetsområdet. Vilket inflytande kan eleverna ha? Vilka begrepp ska de behärska? Vilka frågor ska de kunna besvara på ett bättre sätt? Hur ska undervisningen se ut för att eleverna ska utveckla de förmågor som står i fokus? Vad är hållbar kunskap som jag vill att eleverna får med sig i livet? De klassiska didaktiska frågorna är i fokus: Vad? Hur? Varför? Vilka?

6. Planeringen blir levande inom ramen för undervisningen, och dessutom står i Allmänna råden att delar av lärarens planering BÖR kommuniceras med elever och vårdnadshavare.

”Lärare bör

• dokumentera sina planeringar och uppföljningar så att de ger stöd för att … kommunicera med elever och vårdnadshavare vad som är syftet med undervisningen och hur den ska genomföras… och som ger en grund för kommunikation av bedömning och betygsättning.” (AR, s. 25)

Vidare kan man läsa i kommentardelen

”Lärares planeringar bör även kommuniceras med elever och vårdnadshavare så att de får god insyn i vilka mål och vilket innehåll undervisningen ska behandla samt hur undervisningen kommer att utformas. På så sätt kan elever och vårdnadshavare bli förtrogna med vilka krav som ställs i undervisningen och för att få olika betyg.” (AR, s. 26)

6. Bortsett från att vi SKA planera undervisningen så är det självklart även så att om en lärare har en genomtänkt tanke med vad som ska utvecklas, utmanar och motiverar eleverna, samtidigt som man följer utvecklingen och anpassar undervisningen efter elevernas lärande så lär sig eleverna mer. 

7. Sammanfattning

Saker vi INTE SKA göra 2011 som lärare:

• lokala kursplaner

• lokala kriterier/kunskapskrav

• lokala arbetsplaner

Saker vi fortfarande SKA göra 2011:

• Planera vår undervisning  och informera elev och vårdnadshavare

Allmänna rådet hittar du här

Lgr 11 finns här

PS. Om man stöter på någon som fortfarande inte är övertygad om att man som lärare måste planera och formulera mål för undervisningen utan ”bara vill undervisa” så är det bra att påminna sig om vad Skollagens definition av undervisning är:

”Undervisning: sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.”

Tack Skolverket!

…och särskilt då radarparet Niklas Westin och Ulrika Lundqvist för presentationen av ”Allmänna råden med kommentarer för planering och genomförande av undervisning” för våra kontaktpersoner i Bedömning & Betyg. Det sades mycket klokt under eftermiddagen. Mitt favoritcitat (just nu…) från AR är:

”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling.”

Slöjdfröken tänker om planeringar

Jenny Frohagen, stockholmslärare och forskarstuderande  bloggar på http://frokenslojddidaktik.blogspot.com/, nu senast om planeringar.

Vad bör vi fokusera på i första hand – en planering för eleverna? Eller en planering för oss lärare? Jag kan åtminstone särskilja två behov – en för undervisaren och en för den lärande. För mig som undervisar både yngre barn och slöjdlärarstudenter är det ett måste att anpassa spårket till mottagaren, eller åtminstone mängden text. Vi måste välja vad vi ska fokusera på – antingen skriver vi fram så pedagogiska planeringar som möjligt – som ett läromedel, något som kommer att användas i undervisningen. Eller så skriver vi fram planeringar på ett yrkesspråk – i syfte att dela med andra lärare, att utveckla den kollektiva kunskapsbasen – en framtida bank av kvalitativa uppgifter och arbetsområden och tankar kirng hur detta kan behandlas och organiseras. Alltfrån designen av det pedagogiska rummet – slöjdsalen – och hur den inreds och används, till hur vi bedömer elevers slöjdkunskaper och vad det är som ska bedömas.

Allmänna råd med kommentarer om planering och genomförande av undervisningen

…har nu kommit och hittas här. De diskuteras redan, bland annat här och här. Och i Stockholm 26 oktober. Kolla med rektor eller er kontaktperson på skolan om din skola är representerad.

Vi har tagit fram en powerpoint med koppling till Allmänna råden, se här. Använd gärna (CC-licensierad). Sharing is caring.

Tack Elinsborgsskolan!

Igår var jag (Pernilla) och pratade om planering utifrån Lgr 11 med lärare på Elinsborgsskolan. En fråga som var i fokus var Vem skriver vi LPP för? Vi funderade på om det främst var för vårdnadshavare, då eleverna förstår mer om planeringen och vad som ska läras inte bara utifrån ett dokument utan även inom ramen för undervisningen. Vi pratade om att en del planeringar verkar skrivas för andra lärare, men skulle jag som lärare verkligen skriva ner hela min planering; om hur jag tänkt utifrån läroplanen, allt jag vet och kan om undervisning och lärande, och allt jag vet om elevgruppen så skulle det bli en ganska lång planering….så den är inte (alltid) nedskriven utan finns med mig i tanken.

Jag pratade om vikten av att ha tänkt igenom innan vad som ska läras och hur man ska se lärandet. Detta för att kunna följa lärandet och kunna jobba formativt. En planering kan även ändras utifrån vad som dyker upp på lärandets resväg.  Tack för blommorna!

Treenigheten i Lgr 11

Sitter fortfarande och går igenom kunskapskraven och ser tydliga exempel på att man i sin planering måste beakta hela treenigheten:

FÖRMÅGOR – CENTRALT INNEHÅLL – KUNSKAPSKRAV

Tittar jag i SO åk 3 så är kunskapskraven ganska explicita, med kopplingar till det centrala innehållet. Dock inte allt centralt innehåll, så har man för mycket fokus på kunskapskraven riskerar man att eleverna inte får möta allt centralt innehåll. Tittar man för mycket på k-kraven och glömmer bort att dessa i 3: an bara beskriver den lägsta nivån av kunnande, så har man tappat delar av syftesdelen och förmågorna (reflektera, analysera, jämföra, kritiskt granska etc.) och därmed brutit mot portalparafgrafen i skollagen som handlar om att alla elever ska utmanas att nå så långt som möjligt. Treenigheten kanske kan illustreras i en pyramid?

Sedan får vi förstås inte glömma de övergripande målen i Kap. 2 …hmmm…då kanske man skulle kalla det fyrenighet? Sedan får man ju inte glömma att ta in utvärderingar av tidigare elevers lärande för att anpassa undervisningen. Och så ska vi ju även förstås ta in relevant forskning om undervisning och lärande in i planeringen. Femenighet illustrerat i ett Venn-diagram kanske?

Hur ser du på hur delarna hänger ihop? Vad använder du för bild?