Formativ bedömning i kemi

Malin Nilsson, lektor på Tumba gymnasium, och deltagare i kemilektorslänken har skrivit om sitt framgångsrika arbete med formativ bedömning i kemi i Skolportens magasin 360. Läs om hennes arbete med formativa strategier, där bland annat 93 % av eleverna upplever att de blir hjälpta i sitt lärande.

– Jag hade förväntat mig att arbetet skulle ge utdelning men är ändå överraskad över att det gick så snabbt, säger Malin Nilsson.

För att konkretisera återkopplingen till eleverna arbetar hon och hennes kollegor med matriser, checklistor och självbedömning.

– Det är vanligt att lärare skriver kommentarer i en labbrapport men flera studier har visat att när elever inte får göra något med sin feed-back så hamnar den i en mental soptunna och försvinner.

Sedan Malin Nilsson och hennes kollegor har lämnat kommentarer i labbrapporter får eleverna göra om rapporten om de vill.

– Ungefär 50-60 procent av eleverna väljer att göra om rapporten och de som gör det höjer sig minst ett betygssteg. Störst vinst är när man ser elever som är vana att få IG  skriva en VG-rapport, säger hon.

Läs mer om deras spännande arbete här.

Har man tappat syftet?

Med anledning av Kemins år 2011 har Plast- & Kemiföretagen tillsammans med bl.a. representanter från lärarutbildningen i Stockholm tagit fram materialet Kemilektioner för grundskolan. Det innehåller laborationer organiserade efter årets månader sorterade i en tabell relaterade till det centrala innehållet i Lgr 11. Nedan ett exempel på en laboration.

Vi saknar i materialet något om VARFÖR man gör detta, det vill säga referenser till syftesdelen i Lgr 11 med de förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen. Vad ska eleverna utveckla för kunnande genom att arbeta med dessa laborationer? Vi funderar även på hur elevernas lärande ska synliggöras och dokumenteras, vilket inte framgår.  Av kunskapskraven kan vi utläsa hur eleverna ska visa sitt kunnande, vilket påverkar hur vi måste organisera vår undervisning, bedömning och redovisningsformer. Det är i materialet ont om uppgifter där eleverna själva får ”formulera enkla frågeställningar och planeringar”,  ”jämföra sina och andras resultat och föra /…/ resonemang om likheter och skillnader och vad de kan bero på samt ger förslag på på hur undersökningen kan förbättras”  eller göra ”dokumentationer av sina undersökningar i text och bild” (utdrag från kunskapskraven i kemi).

Det finns ju en risk att om man planerar enbart utifrån det centrala innehållet, utan att titta på syftet och kunskapskraven, så har man kanske inte gett eleverna möjlighet att visa vad de kan, utifrån kunskapskraven, och då kan det ju i värsta fall bli så att att inga elever uppfyller lägsta godkända kunskapskrav…

Däremot kan man ju självklart använda materialet när man gör sin pedagogiska planering men man kanske får utveckla: Vad är det eleverna ska lära utifrån syftesdelen? Vilka förmågor ska eleverna utveckla genom att vi arbetar med detta centrala innehåll? Hur bygger jag upp en undervisning som möjliggör det? Hur kan jag se alla elevers lärande och dokumentera utifrån kunskapskraven?

Jag tänker också på det faktum att vi lärare kan ha fler syften med laborationer än vad som uppfattas av eleverna. Ofta vill man utveckla både elevernas förmåga till naturvetenskapligt arbete och tänkande, samtidigt som man vill att eleverna ska förstå det innehållsliga: olika naturvetenskapliga processer, begrepp eller teorier. Om detta skriver Per Hagström i sin intressanta avhandling :

 ” Det är inte självklart att det laborativa arbetet i sig medför att eleverna förstår ett visst naturvetenskapligt innehåll, eleverna behöver hjälp att ”se vad som är avsett att se””