Mats Oscarson, tidigare professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, pratar om bedömning i språk, särskilt om vilka underlag lärare använder vid sina bedömningar. Enligt Oscarson finns önskemål om fortbildning i bedömning hos språklärare: ”det som rankas högst är just anvisningar och hjälp med frågan om hur man bedömer muntliga och skriftliga färdigheter”.
Margareta Oscarsson på Grundskoleavdelningen har varit med och översatt Dylan Wiliams och Jeremy Hodgens skrift ”Mathematics in the Black Box” som handlar om hur man kan arbeta formativt i klassrummet, den svarta boxen. Under hösten har Margareta även hållit i en utvecklingssatsning runt skriften tillsammans med lärare från Stockholm. Är du intresserad av få veta mer om skriften om formativ bedömning i matematik kan du kontakta Margareta på: margareta.oscarsson@stockholm.se.
Skolverket har just launchat sidan om matematik och forskning i serien ”Forskning för skolan”. Läs intervjuerna med forskarstuderande Catarina Andersson och Torulf Palm som båda jobbar med formativ bedömning. Sedan tidigare finns en liknande sajt om Bedömning & Betyg som fylls på successivt. Vi gillar ju att Skolverket gör forskning tillgänglig för lärare, och önskar oss mer av detta inför 2011 och gärna på en mer lättnavigerad hemsida… Är man intresserad av att läsa om bedömning finns våra lästips här.
Skolverket har lagt ut en föreläsning i fem delar om Bedömning för lärande och likvärdighet med Gudrun Erickson, universitetslektor vid Göteborgs universitet. Till varje föreläsningsdel hör ett filmat samtal där en grupp grundskollärare diskuterar föreläsningens budskap och innehåll. Se filmerna här.
Trevor Dolan, forskare på SU, pratar om vad som i hans ögon är de fyra viktigaste delarna som kännetecknar framgångsrik skolutveckling:
1. Rektors ledarskap
2. Höga förväntningar
3. Lärarsamverkan (som i TLC)
4. …åsså formativ bedömning
I del 2 pratar han om klassrumsklimat, metakognition och annat…
Lisa Björklund-Boistrup, känd från PRIM-gruppen, har precis disputerat med avhandlingen ”Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study”. Låter kanske krångligt men är mycket intressant. Hon har studerat matematiklektioner i olika klassrum och identifierat fyra olika bedömningsdiskurser. De här diskurserna talar om vilken sorts feedback som äger rum, om det är elever som ger lärare feedback om undervisningen eller tvärtom. De visar också vad det är för matematik som är i fokus, om det är själva görandet, till exempel hur många uppgifter eleven har räknat, eller om det är matematiska processer som är i fokus.
De fyra diskurserna benämner hon:
1) Do it quick and do it right
Mest feed back från läraren
Slutna frågor
Fokus på produkter, ej processer
Läraren aktiv
2) Anything goes
Feed back mest i form av personlig, t.ex. beröm
Mest feedback från läraren
Några mer öppna frågor
Läraren mest aktiv
3) Anything can be up for discussion
Både feed back och feed forward
Även elever kan ge feedback
Ofta öppna frågor
Ibland finns lärandemål
Man kan diskutera felaktiga lösningar, men det är ändå mer viktigt vad som är rätt och fel svar
Större möjligheter till lärande än de två tidigare diskurserna
4) Reasoning takes time
Alla tre viktiga delar i feedback förekommer: Feed back, feed forward och feed up
Både lärare och elever är agenter
Det finns ofta lärandemål
Eleverna utmanas
Långsammare tempo
Öppna frågor
Fokus på problemlösning, resonerande och konstruerande
Störst möjlighet till lärande utifrån ansatsen
Vi funderar om man hittar liknande feedbackdiskurser i andra klassrum? Skiljer det sig mellan ämnen? Mellan årskurser?
Läs Skolportens intervju med Lisa.
Forskningscirkeln kring gensvar som åtta av Stockholms stads (och lite Botkyrka) lärare deltagit i har letts av prof. Astrid Pettersson, Stockholms universitet. Idag presenterar de sitt arbete med eleverna. Fantastiskt intressant! Och snart kan du se lite av deras presentationer här på bloggen.
Stort tack till Ingeborg, Carolin, Marita, Åsa, Madeleine, Olle, Henrik och Anncha. Klicka på namnet för att se deras presentation.
Vid konferensen ”Bedömning för lärande” i Borås fick vi oss en liten pratstund med professor Dylan Wiliam. Intervjuar gör Margareta Oscarsson och Elisabeth Forsberg Uvemo.
Margareta är den som översatt Wiliams material Mathematics in the black box till svenska. Hon jobbar som utvecklingsslärare i matematik på grundskoleavdelningen samtidigt som hon fortfarande undervisar elever på Eiraskolan. Elisabeth jobbar också på grundskoleavdelningen och ansvarar bland annat för utvecklingssatsningen Bedömning och betyg samt implementeringsprocessen kring den nya läroplanen.
Dylan Wiliam from BoB Utbf Stockholm on Vimeo.
Fina statyer? Check!
Trevliga boråsianer? Check!
Givande konferens? Check!
På konferensen pratade Anders Jönsson om sin och andras forskning om formativ bedömning och satte det i ett IUP-perspektiv och relaterade till kursplaner, skriftliga omdömen och betygsättning. Anders refererade till dagens strävansmål som ”Kinderägg”mål – det finns minst tre mål i ett… Vissa av målen har ju 6-7 olika aktiva verb och det har varit oklart hur man som lärare förhåller sig det. Vår tolkning är att det inte går att ta med alla dessa viktiga verb i varje pedagogisk planering då det är viktigt att ha ett fokus, och så länge man behåller den grundläggande tanken i strävansmålen och arbetar med de olika delarna vid olika tillfällen så är allt ok.
Dylan Wiliam gav en inspirerande presentation för cirka 500 deltagare på konferensen i hur man kan arbeta praktiskt med formativ bedömning i ”the black box”, dvs klassrummet. Se hans presentation här. Dylan pratar mycket om att aktivera alla elever, att ställa bra frågor/påståenden och skapa förutsättningar för att man ska kunna se alla elevers lärande, och inte bara de som kanske räcker upp handen. Mycket av dessa tankar känner vi igen från Olga Dysthes ”Det flerstämmiga klassrummet”.
Lärare, elever och utvecklingsledare från Borås berättade sedan om arbetet med TLC (teaching and learning communities) som alla stadens gymnasielärare har arbetat utifrån under 1,5 års tid, och som nu även satts igång i grundskolorna. Lärarna träffas i grupper om 8-10 stycken varje månad och har ett strukturerat möte där man pratar om vad som händer inne i ”den svarta boxen”. Samtalen leds av en samtalsledare och lärarna gör planer för vad man ska utveckla i klassrummet och sedan diskuterar man utfallet.
På konferensen presenterade även doktorander från forskarskolan i pedagogisk bedömning sina avhandlingsarbeten. Davis Rosenlund från Malmö pratade om sin studie där han samlat in bedömningsuppgifter från lärare i Historia A. Han konstaterar att det finns en låg ”constructive alignment” dvs förhållande mellan mål och bedömning, och att det finns en stor skillnad mellan lärare. Han konstaterar att flera av de lärare som hade en god koppling mellan mål och bedömning även undervisar i ett ämne som har nationella prov; något som han tror leder till att lärare diskuterar bedömning i högre utsträckning, och att det därmed kan ”spilla över” till andra ämnen. Slutsatsen är att bedömning därmed kan betraktas som till stora delar allmändidaktisk och inte alltid så knuten till ämnesdidaktik. Åsa Hirsch rapporterade om sin studie om IUP och vi fick bland annat höra att över 90 % av det som skrivs som handlar om att elever ska ändra beteenden (vilka mål de nu utgår ifrån?) riktar sig till killar. Andreia Balan från Malmö berättade om resultat från hennes kommande lic-avhandling där hon sett att arbete med kamratbedömning tillsammans med matris och elevexempel kan ge stor positiv effekt på elevers problemlösande i matematik. Andra doktorander berättade om hur tekniken blir ”diskriminerad” i skolan, hur elever ser på bedömning och annat spännande.
Vi som skriver här är Pernilla Lundgren & Erika Isaksson och vi arbetar tillsammans med Elisabeth Forsberg Uvemo i utvecklingsprojektet Bedömning & Betyg.
Missa inte vår webbsajt för lärare och pedagoger i Stockholms skolor. Kunskap, kontakter och inspiration till alla på www.pedagogstockholm.se Välkomna att besöka oss!
