Det framkommer att det förekommer ibland att flera lärare…

Skolinspektionens rapport ”Betyg i gymnasieskolan 2011: En kvalitetsgranskning av betygssättning i historia A, kemi A och svenska B” där de granskat betygsättning i 35 skolor skriver bland annat i sin sammanfattning att:

”Mål och betygskriterier inte alltid i fokus.
De flesta lärare som ingått i granskningen ger eleverna möjlighet att visa upp de kunskaper och förmågor som framgår av kursplanens mål och betygskriterier. Det finns dock lärare som inte ger eleverna den möjligheten.  Det förekommer också att vissa lärare värderar elevernas resultat och prestationer på ett sätt som inte överensstämmer med kursplanens betygskriterier för de olika betygsnivåerna. Det förekommer även att lärare inte utgår från  grundläggande principer vid betygssättning och sätter betyg utifrån summerade provpoäng, inte utifrån kunskapsomdömen. Granskningen har visat att lärare ibland sätter betyget G för elever som inte uppfyller samtliga betygskriterier för G, utan att det finns särskilda skäl. Det förekommer också att betygen VG och MVG inte sätts utifrån föreskrifterna. Istället för att väl utvecklad förmåga avseende något eller några betygskriterier kan väga upp brister i ett eller ett par andra betygskriterier ges betygen VG och MVG endast till elever som uppfyller samtliga betygskriterier för dessa betygsnivåer.

Ansvaret delat mellan lärare, rektor, huvudman.
Visserligen har läraren huvudansvaret eftersom det är läraren som sätter betyget, men huvudmannen har ett övergripande ansvar för att rektor och lärare har nödvändiga kunskaper och insikter i de föreskrifter som gäller och att dessa tillämpas. En del brister som framkommit i granskningen kan åtgärdas av den enskilda läraren, exempelvis bristfällig information till de egna eleverna. Trots att fokus för granskningen inte har varit lärarens information till eleverna har det framkommit att flera lärare inte informerar eleverna om hur olika resultat och prestationer värderas i olika uppgifter och prov och vad som förväntas av dem.  Det framkommer också att det kan finnas behov av utbildning och fortbildning då en del lärare i  granskningen förklarat en brist med att de inte är förtrogna med regelverket  kring betygssättning.  Rektorn bör även ta reda på hur lärare sätter sina betyg.”

Som vanligt undrar vi vad de relativa begreppen ”de flesta”, ”ibland”, det ”förekommer” eller ”framkommer” som SI ofta använder betyder…. den informationen är ju värdefull för att kunna tolka granskningen.

Jämförelse: studiebakgrund och slutbetyg

Föräldrars studiebakgrund lyfts fram som en allt viktigare variabel som påverkar elevers skolresultat, bl.a. i rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola”. Hur ser det då ut i Stockholm? Om vi tittar i SIRIS (på de skolor vars information finns registrerad) och jämför skillnaden  på hur stor andel elever som fick slutbetyg i alla ämnen så får 20 procentenheter fler av elever med minst en förälder med eftergymnasial utbildning (86 % av eleverna) det jämfört med en gymnasial utbildning (66 % av eleverna). Detta i kommunala grundskolor, i friskolor är skillnaden mindre, 13 procentenheter.

Tittar vi på skolnivå så skiljer det sig mellan olika kommunala grundskolor: i en grundskola har 33 procentenheter fler elever godkänt i alla ämnen av de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (71 % jämfört med 38 % av de elever som har föräldrar med gymnasial utbildning). I en annan kommunal skola är det omvänd ordning; där har 12 procentenheter fler elever vars föräldrar har gymnasial bakgrund (än de med eftergymnasial utbildning) minst godkänt i alla ämnen.

Hur ser det ut på din skola?

Jämförelse: killars och tjejers slutbetyg

I SIRIS kan man göra många olika jämförelser vad gäller kunskapsresultat. Vi gick in och tittade på hur det ser ut vad gäller slutbetyg i åk 9 vt 2010, och tittade på skillnaden mellan tjejer/killar, dels hur många fler/färre som fått behörighet till gymnasiet och som fått minst godkänt i alla ämnen. Analysen har enbart kunnat göras på de ca 90 skolor där resultat finns tillgängliga i SIRIS.

I alla Stockholms skolor var 89% av tjejerna och 88% av killarna behöriga till gymnasiet. I friskolorna var 93% av tjejerna behöriga och 92% av killarna, i kommunala skolor 88% respektive 87% . Sett på kommunal nivå är det alltså ingen större skillnad mellan tjejers och killars behörighet. Tittar man däremot på skolnivå så finns det stora skillnader. I de skolor med störst avvikelser (båda kommunala) så är i det ena fallet 18 procentenheter (inte procent!) fler tjejer än killar behöriga, medans det på den andra skolan är 27 procentenheter fler killar som fått gymnasiebehörighet.

Tittar vi på hur många som fått minst godkänt i alla ämnen så är det ca 5 procentenheter fler tjejer än killar i Stockholms kommun (något fler i friskolor, något mindre i kommunala). Skillnaden mellan skolor varierar mellan att 29 procentenheter fler tjejer fått godkänt i alla ämnen på en kommunal skola (81% av tjejerna och 52% av killarna) till att 29 procentenheter fler killar än tjejer fått detta (på en friskola).

Hur ser det ut på din skola?

Överklaga betyg? Utredningen säger JA, Björklund NEJ

Regeringens utredare Leif Davidsson, som i dag har överlämnat betänkandet ”Riktiga betyg är bättre än höga betyg – Förslag till omprövning av betyg” (SOU 2010:96), föreslår i att elever ska kunna överklaga slutbetyget i nian och kursbetygen på gymnasiet. I  den nya skollagen står: ”Finner den eller de som har fattat ett beslut om betyg att beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, ska denne eller dessa ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt.” För att ytterligare stärka elevens rättssäkerhet föreslås i utredningen att en elev som inte får sitt betyg ändrat av läraren ska kunna få betygen omprövade av rektorn, gärna tillsammans med lärargrupper från den egna eller andra skolor. Finner rektorn att betyget är oriktigt ska ett nytt betyg sättas av denne – i annat fall kvarstår lärarens betyg. En sådan förändring skulle  ställa högre krav på lärares dokumentation ev elevens kunskapsutveckling, vilket borde regleras i skolförfattningar, enligt utredningen.

Jan Björklund säger dock nej: ”Utredningsförslaget bör inte genomföras” och anger som främsta skäl den byråkratisering i form av dokumentation som krävs för att någon annan, långt senare, ska kunna göra en ny bedömning. ”Invändningarna överstiger fördelarna” säger han på presskonferensen.

Ett sådant införande och med de ökade krav på dokumentation som skulle följa finns en risk att man i större utsträckning gör det enkelt mätbara till det väsentliga och inte det väsentliga bedömbart.

Läs mer i DN

MVG till alla?

Mikael Gunnarsson har startat en kampanj på FB och på sin hemsida om ”Allas rätt till MVG” . Han förespråkar att vi inte ska prata om elever i termer av ”han är icke godkänd” eller ”hon är en VG-elev” utan att alla elever (och vuxna) är MVG. Man är inte sitt betyg, och är man det så är alla MVG… Man kan gilla själva budskapet även om man inte är emot betyg (eller tycker att man kanske inte ska prata om barns värde i skolbetygstermer). Det går även att beställa gratis pins med det budskapet på, och man kan formge egna pins. Har ni tänkt på betydelsen av att man ändrade benämningen på nuvarande betygskriterier från ”Godkänd” till ”Godkänt”? Från det personliga till kunskaperna. I Lgr11 pratar man om kunskapskrav för godtagbara kunskaper eller för de tre beskrivna betygsstegen: A, C och E.

Maud vill ge dig betyg

Maud Olofsson uttalar sig i Aftonbladet om att hon tycker att det är en bra idé att elever sätter betyg på lärarna, något som faktiskt Jan Björklund sagt sig vara negativ till, och så även Lotta Edholm i senaste numret av LÄRA. Enligt Maud Olofsson skulle ett sådant system leda till förbättrade resultat och att duktiga lärare skulle få högre lön. Frågan är om det är de ”duktiga” (läs de som får eleverna att utvecklas så långt som möjligt i relation till målen) lärarnas undervisning som alltid skulle få högst betyg i ett sådant system? Johannes Åman skriver om detta i DN:

- Även på universitetsnivån är det djupt problematiskt att låta elever betygsätta sina lärare. I somras (4/7) kunde man i tidningen Boston Globe läsa om en undersökning av varför amerikanska studenter sedan början av 1960-talet lägger ned allt mindre tid på självstudier. Misstanken att internet var tidstjuven kunde avfärdas eftersom huvuddelen av minskningen ägde rum mellan 1961 och 1981. Det tydligaste samband som forskarna fann var i stället att introduktionen av kursutvärderingar följdes av ett brant fall i antalet timmar som studenterna ägnade åt studierna. Amerikanska universitetslärare vet att den som ställer höga krav och tvingar studenterna att ägna mycket tid åt studierna löper stor risk att straffas med dåliga omdömen och försämrade karriärmöjligheter. Så lärare och elever ingår ett slags ickeangreppspakt. Läraren försöker ge en angenäm och inte särskilt krävande kurs och får som belöning positiva svar i kursutvärderingen.

Dessutom är vi nyfikna på vilka mål och kriterier dessa betyg skulle basera sig på? Redan nu ska ju lärare, enligt Lpo94 ” tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen”. Utvärderar man undervisningen tillsammans med eleverna är det ju störra chans att denna kan användas formativt, för att förbättra undervisningen, än det summativa omdöme som Maud förespråkar.

Dessutom gillar vi inte uttrycket ”att sätta betyg på lärare” (och inte heller att sätta betyg på elever). Vi sätter inte betyg på elever utan på deras uppvisade kunskaper och gör en bedömning hur dessa förhåller sig till de uppställda målen och kriterierna. Hur man utrycker sig kan vara viktigt: Är det någon skillnad i att prata om Dåliga eller Duktiga lärare eller att prata om undervisning och hur den kan förbättras? Vad händer om vi inte pratar om Dåliga eller Duktiga elever utan istället diskuterar hur undervisningen kan utmana och ge förutsättningar för alla elever att utvecklas?

(Detta är f.ö. ett av centerns två förslag på senare tid om enkla lösningar på svåra problem; betyg på lärare för att förbättra skolan och Stefan Hannas omtalade blogginlägg om att minska andelen överviktiga genom att de skulle betala mer i skatt..). Come on.

Ett (tveksamt) sätt att få bättre betyg

Om man söker på ”bedömning” eller ”betyg” på Google hoppar denna sponsrade sida upp överst. Notera det finstilta längst ned… Kan detta vara lagligt? Skolverket? Någon jurist?

Betyg från åk 6

Betyg från åk 6 klubbades i riksdagen idag. Sverigedemokraterna röstade på alliansens förslag som därmed gick igenom. Hösten 2012 får de första sexorna betyg. Samtidigt röstades några motioner ned som handlade om: att skriftliga omdömen inte ska få vara betygslika, att man inte ska få sätta samlingsbetyg i sexan i SO och NO och om överklagan av betyg.

Några röster från betygsdebatten i riksdagen igår kväll:

Rossana Dinamarca (V)
”Forskning visar också att det är just lärares bedömningskompetens som är av största vikt. Om syftet med de reformer regeringen planerar verkligen är att höja den svenska skolans standard, så vore det mer förnuftigt att satsa på fortbildning av lärares bedömningskompetens. Om denna kompetens blir högre är det rimligt att anta att några av de kända negativa effekterna med betyg kan motverkas. Regeringens föreliggande betygsförslag innebär sannolikt att lärares fortbildning kring bedömning mest kommer att handla om att lära sig att tolka det nya betygssystemet. Frågan om bedömning reduceras till en fråga om betyg från år 6 och uppåt. Att forcera fram ett nytt betygssystem och samtidigt införa tidigare betygsättning kan bli kostsamt för både lärare, elever och samhälle.”

William Petzäll (SD)
”Vi får dock inte förledas att tro att vi med tidigare betyg löser alla problem som svensk skola trots allt brottas med. Om tidigare betyg används på rätt sätt kan de vara en av väldigt många viktiga byggstenar. Det är viktigt att vi när vi diskuterar betyg inte stirrar oss blinda på betyget i sig. Vi måste också se bedömningen i ett mycket vidare perspektiv. Betyget får nämligen inte bara bli en bokstav helt utan innehåll.  När vi nu inför tidigare betyg är det av största vikt att betyget fylls med ett innehåll. Betyget måste tydligt kunna motiveras, även skriftligt, med en tydlig återkoppling till den enskilda eleven.  Det är därför av största vikt inte bara att den enskilda eleven får kunskap om sina svaga sidor utan också att huvudlinjen någonstans i bedömningen ändå är att eleven får en tydlig respons på sina starka sidor – en uppmuntrande respons för att sporra eleven till vidare studier. Syftet måste vara att stödja eleven och att visa var eleven ligger i själva läroprocessen och hur eleven tar sig vidare – en handledande respons av vilken framgår hur man på rätt sätt planerar sina studier och tar sig vidare på kunskapstrappan. Det må vara viktigt att beskriva kunskapsnivån, men ännu viktigare är det att betona elevens framsteg och läroprocess. Det är av största vikt att ha en tydlig utvecklingsplan som visar den fortsatta läroprocessen.”

Margareta Pålsson (M)
”Nu måste vi vända kunskapsutvecklingen. Det gör vi genom en mängd reformer. Vi ökar den statliga styrningen. Vi ökar kontrollerna. Vi ökar kontrollerna av skolor genom Skolinspektionen; vi har fördubblat anslaget. Vi ökar kontrollerna av elevernas kunskaper i skolan. Vi inför en ny skollag, vilket ni aldrig lyckades få fram. Vi har en ny skollag på plats som säger att kommunerna är skyldiga att hjälpa eleverna. När det gäller det rättvisa betygssystemet anser vi inom Alliansen självklart att det betygssystem som vi ska rösta om i morgon är rättvist och likvärdigt. Rossana Dinamarca var, precis som vi andra, närvarande när Skolverket berättade varför det inte var lämpligt att ha nationella kunskapskrav till alla fem stegen. Vi ville också ha det från början, men vi blev övertygade av experterna från Skolverket om att det blev ett bättre system med kunskapskrav i tre steg. Därför valde vi att göra så. Vi hoppas och tror att det ska gå bra. ”

Hur blir det med betygen?

Vi får ofta frågan hur det blir med nya betygen:

Hösten 2011: Åttorna får betyg enligt den nya betygsskalan och niorna enligt den nuvarande.
Hösten 2012: Sexor och sjuor får betyg för första gången.

Betyg i språkval sätts första gången i årskurs sju. I NO och SO ska betyg sättas i varje enskilt ämne, men för årskurs sex ska det vara tillåtet att sätta sammanfattande betyg i NO respektive SO om undervisningen bedrivits ämnesövergripande.

Mer om skillnader

SCB har gjort en undersökning på uppdrag av Lärarnas riksförbund ”Lika barn lära bäst?” . I denna första rapport, som kommer i en utökad version till hösten, har man undersökt hur betygen har utvecklats från 1990 till nu. Ännu en gång kan vi läsa om att det finns skillnader i betyg  mellan elever av olika kön och med olika bakgrund. Elever med välutbildade föräldrar och/eller med hög inkomst har ökat sina betyg i större utsträckning än andra.  Man har jämfört betygen med betyg satta 1990, vilket innebär ett problem då vi hade normrelaterade betyg i Sverige fram till 1994, men samma tendenser ses även om man bara tittar på perioden med målrelaterade betyg.

LR:s ordförande Metta Fjelkner intervjuas i DN.

– Valfriheten kanske är här för att stanna, men då måste vi se till att alla har samma chans att välja det som är bäst för dem. Kan vi se alla dagens föräldrar och barn i ögonen och säga att de får den likvärdiga utbildning de har rätt till enligt ­lagen? undrar Metta Fjelkner.