Formativ bedömning – glöm inte det andra benet!

två benFormativ bedömning kan sägas vila på två ben.

1) Det första benet, med eleven som agent, handlar om att synliggöra vad som ska läras och att som lärare stödja lärandet genom att ge kontinuerlig feedback. Här handlar det främst om att eleven ska agera utifrån till exempel feedback.

2) Det andra benet, med läraren som främsta agent, handlar om att lärare söker återkoppling från eleverna för att ta reda på hur det går i undervisningen för att få ett bättre underlag för fortsatt planering och undervisning. Här är läraren främsta agent, som ska agera utifrån gjorda kontinuerliga bedömningar.

Båda benen framgår även av Dylan Wiliams definition:

“An assessment functions formatively to the extent that evidence about student achievement elicited by the assessment is interpreted and used to make decisions about the next steps in instruction that are likely to be better, or better founded, than the decisions that would have been taken in the absence of that evidence.” (Wiliam, 2009)

Och sen har vi ju Skolverkets definitioner från AR som även den synliggör båda benen:

”För att läraren ska kunna följa och stödja elevernas kunskapsutveckling behöver bedömningen vara en integrerad del i undervisningen. Då kan den enskilda eleven fortlöpande få återkoppling på vad hon eller han hittills har utvecklat och behöver utveckla för att nå kunskapskraven. Ett sådant arbetssätt kan även ge läraren återkoppling på hur den egna undervisningen fungerar och vad hon eller han behöver ändra på eller utveckla för att nå bättre resultat”

Jag var nyligen på en konferens där två framstående bedömningsforskare, Susan Brookhart och Heidi Andrade, höll en presentation där de presenterade en idé om att förena teorier om formativ bedömning och elevers självreglering till EN teori. Då har man kanske inte helt förstått (det vida) begreppet formativ bedömning och lärarens viktiga roll i att använda bedömning kontinuerligt för att anpassa undervisningen. Det upplyste även  Dylan Wiliam (som var inbjuden som ”opponent”) dem om… Tror man att elevers självreglering = formativ bedömning har man en syn på bedömning som vilar för mycket på ben ett och lägger för mycket ansvar på eleven.

Den synen är dock inte helt ovanlig. Nedan två bilder från två presentationer från två personer som ofta pratar om formativ bedömning. Nu var jag inte med och lyssnade utan såg endast bilderna på Twitter, men i de definitioner som presenteras framstår formativ bedömning som vilandes främst på ben ett, och kanske läggs för mycket av ansvaret hos eleven? Det krävs ju framför allt att läraren ”inser och förstår…” och vet vad som behövs göra för att eleven ska närma sig målet. (I den andra bilden har vi även en förenklad definition av summativ bedömning (där just ”summerandet” inte framgår).

bfl def a holmgren liten

bfl def

Även Skolinspektionen har i sin definition i rapporten Framgång i undervisningen ett stort fokus på ben ett, där man likställer formativ bedömning med ”förbättringsorienterad feedback”:

”Formativ bedömning, eller förbättringsorienterad feedback, beskrivs ibland i forskningen som bryggan mellan undervisning och lärande. Många forskare framhåller den formativa bedömningens potential för att generera goda lärandeprocesser. Det handlar då om att läraren ska tydliggöra för eleven hur den ligger till i förhållande till kunskapskraven och ge vägledning så att eleven förstår hur den ska göra för att komma längre i sin kunskapsutveckling.” (s. 2)

Visserligen är definitionen på formativ bedömning föränderlig och flerfaldig, men det är ju viktigt att vi pratar om innebörden av begreppet och inte glömmer det andra benet.

(PS. Sen har vi den over-the-top crazy definitionen som presenteras av en känd föreläsare om bedömning/betyg, nämligen att formativ bedömning = ”betygens pedagogiska effekter”, men det sparas till ett senare inlägg… ).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.