Vilar stadens lönekriterier på vetenskaplig grund?
På Intranätet finns stadens gemensamma lönekriterier för lärare. Om dessa kan man läsa att:
”Alla medarbetare ska veta varför de har den lön de har och hur de kan påverka sin lön och löneutveckling över tid. /…/ Lönekriterierna ska underlätta löneprocessen och vara ett hjälpmedel så att kopplingen mellan lön och resultat blir tydlig för varje individ. /…/ Genom en tydligare differentiering av lönerna har de skickligaste lärarna de högsta lönerna. /…/ Konkreta och väl kommunicerade lönekriterier ökar chefernas möjligheter att använda lönen som ett ledningsredskap för att öka medarbetarnas motivation att förbättra sitt arbetsresultat.”
Flera av kriterierna är riktigt bra, och handlar bland annat om hur man jobbar med återkoppling, som i Hatties metaanalys visade sig kunna ge ett ökat lärande. Och det är ju viktigt att allt i skolan vilar på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, såsom det uttrycks i en ny skrivelse i skollagen.
Ett delkriterie handlar om att läraren ”Samarbetar med kollegor om vilka lärstilar man ska använda för olika elever”. Vilar lärstilar på en vetenskaplig grund? Nja, det finns en hel del forskning som som motsäger detta. Hattie drar slutsatsen:
”Learning strategies, yes; enjoying learning, yes; learning styles, no” (Hattie, s. 197).
Nedan en videosekvens med professor Daniel T. Willingham som pratar om lärstilar, eller snarare frånvaron av konstanta, definierade lärstilar. Även lönekriterier bör väl vila på en vetenskaplig grund?
Läs mer:
Pashler, H.; McDaniel, M.; Rohrer, D.; Bjork, R. (2009). ”Learning styles: Concepts and evidence”. Psychological Science in the Public Interest 9: 105–119.
Hargreaves, D., et al. (2005). About learning: Report of the Learning Working Group
Coffield, F., Moseley, D., Hall, E., Ecclestone, K. (2004). Learning styles and pedagogy in post-16 learning. A systematic and critical review
