Lärande & bedömning

Slutsatser från en forskningscirkel om Gensvar för lärande

De slutsatser som dras efter forskningscirkeln runt gensvar som pågick under ett år är:

Det måste få ta tid och man får inte greppa över för mycket.
Det tar tid att sätta sig in i relevant forskning och tillämpa den i klassrummet. Det tar tid att arbeta med gensvar på ett konstruktivt sätt så att det blir meningsfullt såväl för lärare som för elever. Lärare och elev måste få kunskap om gensvar och vara flexibla och beredda att göra om och göra på annorlunda sätt. Ett exempel när processen delvis har fått en annan inriktning är ”two stars and a wish”. Att bara be eleverna att ge två beröm och en önskan om förbättring gav bara ytliga gensvar som inte kunde ligga till grund för vad, hur och varför eleven skulle förbättra sig. En utveckling av mer detaljerade instruktioner genomfördes och det visade sig att eleverna fick mer innehållsrika och konstruktiva gensvar med större formativ potential. För att gensvar ska bli effektivt måste arbetet fokuseras och börja i det lilla för att det ska bli något stort.

Lärare från olika stadier och med olika ämnen kan ha värdefulla diskussioner runt ett gemensamt intresseområde.
Lärare från flera olika ämnen och som representerar olika stadier, från lågstadium till vuxenbildning, kan ha mycket värdefulla allmändidaktiska diskussioner om lärande och bedömning.

Det spar tid för läraren.
I och med att eleverna lär sig att konstruktivt ge och ta emot gensvar, kan läraren koncentrera sig på de elever som behöver lärarens stöd och undervisning. Eleverna används som en resurs i undervisningen. Eleverna är ”med på banan”.  Gensvaret är inte bara en del i bedömningsprocessen utan en del i hela undervisnings- och lärandeprocessen.

Bedömningsmetoder måste kritiskt granskas.
Arbetet har också medfört att vi kritiskt har kunnat granska det som ibland är lätt att ta för givet att det är bra. Ett exempel har redan nämnts ”two stars and a wish”, som lätt kan ge endast ytliga kommentarer, om man inte ger eleverna redskap i form av frågor eller matriser. Ett annat exempel är bedömningsmatriser. Bedömningsmatriser har nästan uteslutande setts som något positivt och för flera av lärarna har bedömningsmatriser varit en bra ingång i att formulera och diskutera kvalitet tillsammans med elever. Men vi har i forskningscirkeln även diskuterat att bedömningsmatrisen kan vara begränsande för att bedöma all den kunskap som elever kan visa.

Arbete i forskningscirkel är givande.
Forskningscirkeln som arbetsform har varit givande för oss alla: för lärare som blivit uppdaterade och fått tillämpa den senaste forskningen i sina utvecklingsarbeten, för forskare som fått tagit del av och fått följa flera olika praxisnära projekt och för representanter för utbildningsförvaltningen som följt och diskuterat utvecklingsprojekten med lärare och forskare. Dessutom har lärarnas erfarenheter kommit deltagare på konferenser och andra lärare i Stockholm till godo. Men framför allt har arbetet varit positivt för eleverna, mycket tack vare de givande diskussioner som pågått i forskningscirkeln och som varit en förutsättning för att genomförandet i klassrummen blivit så berikande.

Du kan ladda ner rapporten Gensvar för lärande här eller beställa ett eget tryckt exemplar genom att mejla namn och vilken stockholmsskola du jobbar på till bedomning@stockholm.se