Jämställd undervisning

Lärarutbildningen och begreppet jämställdhet

I måndags var vi på konferens vid Linköpings universitet och tvingades vrida och vända på begreppet jämställdhet; vad det betyder, vem som definierar det, vad det används till och vart begreppet är på väg. Och på tal om jämställdhets-begreppets ställning idag tänkte jag uppmärksamma rapporten Lärarutbildningen, jämställdhet och genus, skriven av Magnus Åberg och Maria Hedlin, utgiven av Linnéuniversitetet och finansierad av DEJA.

I en artikel på genus.se menar Magnus Åberg, med bakgrund i arbetet med rapporten, hur genusteori har försvunnit allt mer ur lärarutbildningen för att istället ge plats åt begreppet jämställdhet:

– Det är en slags signal att genusfrågan inte ska prioriteras. Fokus ligger snarare på betyg i äldre åldrar och skrivning och räkning i yngre åldrar. Utrymmet för värdegrundsfrågor har minskat.

Det fanns oklarheter kring begreppet jämställdhet i lärarutbildningen, menar Åberg, och då främst bland studenterna. Ofta fanns en förståelse av jämställdhet som en enkel fråga om antal eller också associerades jämställdhet med tvång och förbud. Åberg menar att det generellt läggs för lite tid på genusfrågorna i lärarutbildningen, men att det främst saknas tydliga lärandemål och tydliga anvisningar från ledningen. Dessutom borde utbildningarna generellt bli bättre på att samarbeta med befintliga centrum för genusvetenskap på de olika lärosätena.

Risken med en oklar förståelse av jämställdhet inom lärarutbildningen är enligt Åberg att istället för att förbättra jämställdheten så ökar eventuella könsstereotypa förväntningar på flickor och pojkar:

– Lärarutbildaren bör tidigt bemöta biologistiska kommentarer, uppfattningar om att kvinnor är på ett visst sätt bara för att de är kvinnor. Istället bör man fokusera på villkoren. Vilka villkor är det som gäller för flickor och pojkar? På vilka sätt skiljer de sig och vad betyder det för läraryrket?

En öppning för lärarutbildningen att hantera jämställdhet bör vara att att utgå från förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag, menar författarna i rapporten. Genom att definiera det uppdraget som en del av undervisningen kan man undvika att hamna i ett upprepande av klichéer och istället nå en förståelse av begreppet. Vad innebär det till exempel att eleverna ska ges möjlighet att pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet? Hur ska det gå till? Vilka hinder kan finnas? (Hedlin och Åberg 2011:31)

//Elsa Mattsson

Filmfredag!

När jag läste franska på gymnasiet gick vi och såg Amélie från Montmartre på bio, som en del av undervisningen. Året efter använde en annan lärare filmen i ämnet filmkunskap och den blev om möjligt ännu bättre. Film i undervisning kan ske på många sätt, och Svenska Filminstitutet hjälper gärna till.

Känner du för att slå på stort och gå på på bio OCH kanske ta med ett gäng elever OCH dessutom ge dem och dig själv perspektiv på identitet och kön? Då är ovanstående vårt absolut hetaste tips. För den har premiär idag.

Vill du däremot skippa franskan, slippa biokostnaden och se en film som levererar normkritik och tonårsliv på svenska, välj Tusen gånger starkare och använd filminstitutets finfina handledning.

Trevlig helg!

//Elsa Mattsson (& Emma Johnson)

Aspuddens skola – en del av Skolverkets utvecklingsprojekt

”Pricken” är kaninen som inte stämmer in i normen som säger att kaniner är vita. Tills normen luckras upp och kaniner plötsligt kan vara både prickiga och vita. Många av oss har vuxit upp med Margaret Rays bilderbok om att hantera annorlundskap och boken fortsätter att vara aktuell.

På Aspuddens skola har ”Pricken” använts för att utveckla läsförståelsen hos elever. Samma bok har använts i klasser från år två upp till år nio och tanken är att hitta sätt att förstå och diskutera boken med varje målgrupp. Utvecklingsprojektet är en del av Skolverkets satsning på att göra ämnet svenska tillgängligt för alla elever, oavsett kön och bakgrund.

Läs artikeln på dn.se, där Charlotte Kallträsk Sundin, lärare i svenska och SO på Aspuddens skola, kommenterar projektet:

– Det finns många läsvana elever här, och vår utmaning ligger i att vidga de världarna. Vår skola har en fotbollsprofil, många läser Zlatanboken och sportsidorna – vår uppgift är att ge dem även andra texter, och att tidigt få i gång ett läsintresse.

I samma artikel hörs Gunilla Molloy, docent i svenska med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet. Hon kommenterar pojkars generellt svaga resultat i läsförståelse och menar att de flesta pojkar inte har några problem med att förstå texter utan att de låga resultaten beror på vilka texter som ska läsas.

En utmaning för undervisningen med skönlitteratur enligt Molloy är att hitta sätt att få elever att ta till sig text i samspel med varandra, genom att diskutera, vilket även kan förbättra språkutvecklingen. Molloy pekar dessutom på vikten av att förankra skönlitteraturen i undervisningen genom att identifiera de specifika värden som kan uppnås:

– Många lärare vet inte vad de ska svara när eleverna undrar varför man ska läsa skönlitteratur, mer än ”att det är bra att läsa”. Det är ett svar som inga barn eller ungdomar går på. I skönlitteraturen möter man hela tiden ”den andre”, och det ger oss möjlighet att förstå hur andra människor tänker, känner och agerar. På så sätt kombinerar den läsningen skolans två uppdrag: kunskap och demokrati.

 Tillsammans med Thoura Hägnesten på bloggen Läs- och språksatsningen följer vi projektet och hoppas få ta del av intressanta resultat under våren!

//Elsa Mattsson & Emma Johnson

Mariaskolan – piloter i Hållbar Jämställdhet!

Vi som deltar i projekt Hållbar Jämställdhet på Mariaskolan är arbetslag 7-9 och vi kommer att arbeta fram förslag på åtaganden i arbetsplanen om kunskapsresultat ur ett jämställdhetsperspektiv. Under vår första träff har vi uppfriskat våra kunskaper om genus och jämställdhet och diskuterat hur jämställdhet kan införlivas i den didaktiska vardagen. Vi har diskuterat planering, förförståelse av ämnen, didaktiska urval och bedömning ur ett jämställdhetsperspektiv och enats om att LPP – Lokal Pedagogisk Planering är det gemensamma dokument där vi kan synliggöra hur vi kan arbeta för att främja goda kunskapsresultat hos pojkar och flickor. Vi har också diskuterat ämneslagsträffarna som ett forum där vi kan ta upp de didaktiska frågorna ur ett jämställdhets- och likabehandlingsperspektiv.

Under vår första träff hittade vi strategier för att utmana pojkars och flickors förförståelse av olika ämnesområden redan i den inledande texten i vår LPP-mall. Vi är förväntansfulla inför att få utveckla arbetet. Ett tåg som stått stilla ett tag är åter i rullning!
• Genom att i ämneslagen diskutera dels vår egen förförståelse av ämnet som lärare, dels den förförståelse vi tror att tjejer och killar har av  ämnet, kan vi hitta strategier att appellera till både killar och tjejer i vår introduktion av momentet.
• Genom ett medvetet val av bilder i LPP:n kan vi utmana elevers föreställningar om kön i relation till ämnet.
• I ämneslagen kan vi problematisera våra didaktiska urval i respektive moment. Kan vi hitta material som både pojkar och flickor identifierar sig med? Om vi har material som innehåller stereotypa bilder av kön, hur kan vi lyfta dessa till diskussion med eleverna?
• Genom att ge eleverna verktyg för att samarbeta, inte bara grupparbeta, ger vi dem också möjligheten att lära av varandra, se varandras kompetenser och därigenom stärka deras demokratiska förhållningssätt.

Vår första träff i projektet Hållbar jämställdhet sammanfattar vi så här:

 

 

//Pernilla Sundström

Nya allmänna råd från Skolverket

Ny skollag,

Nya metoder mot mobbning, 

Stora brister vid skolinspektion

…och en relativt ny diskrimineringslag (2009)

Det här har lett fram till att Skolverket nu har uppdaterat sina allmänna råd och kommentarer för att ”stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att förstärka verksamheternas arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling”. Ladda hem från Skolverket:

Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

 

 

 

 

 

//Elsa Mattsson & Pernilla Sundström

Cracking the Armour

…är ett jämställdhetsprojekt på Magnus Åbergsgymnasiet i Trollhättan som synliggör och ifrågasätter könsmönster och normer som är knutna till manlighet i 2000-talets samhälle. Projektet innebär att gymnasieelever får fördjupad teoretisk kunskap om genus, jämställdhet, mansforskning, hederskultur m.m. Den kunskapen har eleverna fått omsätta genom att själva planera, utforma och utföra en temadag för högstadieelever. Temadagen ska dessutom resultera i en metodbok, där bland annat olika workshops beskrivs.

Vill du veta mer?

Läs gymnasielärare Magnus Svenssons artikel om projektet, som han publicerade på Ung&Dum i november 2011.

Cracking the Armour finns även på Facebook. Kolla också på deras egen video som de lanserade lagom till Internationella Kvinnodagen:

//Elsa Mattsson

Det här med pojkar och antipluggkultur

Något vi jobbar med i projektet Hållbar Jämställdhet är att pojkars kunskapsresultat i skolan ska höjas. Pojkar som grupp presterar lägre resultat än flickor i både grundskolan och gymnasiet. Det här är inget nytt och det ser ungefär likadant ut i alla andra europeiska länder.

Vad beror detta på? Det finns flera och sammanlänkade förklaringsmodeller till pojkarnas underprestation. Bland annat överskattar pojkar sina kunskaper och jobbar därmed mindre, medan flickor i större utsträckning underskattar sina kunskaper och jobbar mer. Förväntningar på pojkars och flickors prestationer är en annan.

Idén om en maskulin antipluggkultur är en förklaringsmodell som innebär att det inte är coolt att som pojke vara alltför ambitiös i skolan.

Smarthet och prestationer kan knytas samman med maskulinitet. Bra betyg skulle kunna passa in i den bilden men det ligger samtidigt sällan en förhöjd status i att vara en öppet ambitiös skolpojke, snarare tvärtom, en risk att sätta överläget på spel. Det här kan jämföras med flickor och en ofta uppmuntrad femininitet som knyts till skolarbete – ”den duktiga skolflickan”.

Se Skolverkets film med pedagogikprofessor Inga Wernersson som går igenom några olika förklaringsmodeller till prestationsskillnaderna hos pojkar och flickor. Idén om antipluggkultur kan, som Wernersson påpekar, inte förklara hela problembilden. Den är dock intressant eftersom den kan synliggöra hur elevers icke-pluggande blir en försvarsstrategi som är logisk utifrån faktorer av kön oavsett samhällsgrupp.

Idag tipsar vi om Att synas och lära utan att synas lära, en studie om underprestation och privilegierade unga mäns identitetsförhandlingar i gymnasieskolan.

Den utbildningssociologiska avhandlingen lanserades i veckan av Ann-Sofi Nyström och hennes resultat går i linje med annan forskning på området. Det som dock skiljer hennes resultat från mycket av den tidigare forskningen är att hennes informanter tillhör en grupp socialt och etniskt privilegierade pojkar som kan prestera goda studieresultat men som samtidigt ständigt förhandlar om sin identitet:

 Josef… Jag har haft vänner som typ är duktiga i skolan, men för att kunna umgås med dom typ ”coola” [...] – som de typ kallas för – så har dom väl fått något kasst betyg lite då och då och ”Fan, jag fick IG!” och så där. (Nyström 2012:242)

Och orkar du inte läsa tre hundra sidor avhandling, läs pressmeddelandet, där Nyström påpekar:

- I utvecklingsarbeten som syftar till att öka unga mäns engagemang i skolan är det viktigt att även vara lyhörd inför den roll som skyddande av självvärde och undvikande av skamkänslor spelar i dessa processer. Vem vill inte framstå som självsäker och avslappnad i motsats till ängslig, begåvad och inte enbart disciplinerad, rolig istället för tråkig, eller uppfattas som socialt kompetent och strategisk snarare än handfallen eller naiv?

//Elsa Mattsson

Ny gymnasieskola och ohälsosamma könsmönster

Den 8 mars kunde vi höra ett inslag på SRs Ekot som handlade om Arbetsmiljöverkets nya satsning för att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Detta med bakgrund i undersökningar som visar att kvinnor som grupp har en sämre hälsa än män och särskilt inom yrken som är kraftigt kvinno- eller mansdominerade. Eller med projektledare Boel Callermos egna ord: ”ohälsan är lägst där könsfördelningen är bäst”.

Kvinnor har höga sjukskrivningstal i kvinnodominerade yrken som till exempel inom vård- och omsorg. De extremt mansdominerade branscher där kvinnors ohälsa är stor är bland annat inom transport och magasinering samt tillverkningsindustrin.

Den 8 mars presenterade även Skolverket ett PM som redovisade statistik sedan den nya gymnasiereformen började gälla höstterminen 2011. Reformen innebar bland annat att det blev en tydligare avgränsning mellan yrkesförberedande och högskoleförberedande program.

Siffrorna visar en fortsatt snedfördelning mellan könen, och då främst på de yrkesförberedande programmen. Männen dominerar som mest inom VVS‐ och fastighet, El‐ och energi, bygg och anläggning och industritekniskt program. I de yrkesförberedande programmen hantverk, vård- och omsorg och hotell och turism är det kvinnorna som är i stor majoritet.

Samtidigt har de yrkesförberedande programmen tappat elever, till favör för de högskoleförberedande. Men situationen ser olika ut beroende på var i landet eleverna går. De högskoleförberedande programmen har ett större elevunderlag i storstadsregionerna, medan det på vissa platser ute i landet är en majoritet av eleverna som väljer de yrkesförberedande.

//Elsa Mattsson

Brotorpsskolan är på gång!

Här kommer ett första blogginlägg från piloterna på Brotorpsskolan!

På Brotorp är det fritidspersonalen som deltar i projektet Hållbar Jämställdhet och som under våren kommer     att arbeta fram förslag på åtaganden om kunskapsresultat ur ett jämställdhetsperspektiv. Igår, torsdagen den 8 mars hade vi vår första träff. Under förmiddagen har vi bland annat diskuterat vad fritidspedagogens spetskompetens är och på vilket sätt fritidspedagogiken understödjer flickors och pojkars lärande och utveckling. Vi har tittat på vår verksamhet utifrån resultat från brukarundersökningen och med utgångspunkt i våra egna reflektioner och i forskning har vi formulerat ett antal utvecklingsområden.

• Vi behöver titta på hur vi introducerar vikarier och nyanställda och på hur vi fördelar arbetsuppgifter mellan oss. Vi är själva förebilder och ledare och behöver utmana både oss själva och barnen för att inte fastna i stereotypa könsroller.
• Vi kommer också att se över vår planering. När vi har en bra planering hinner vi både vara närvarande med barnen OCH tänka på vårt förhållningssätt.
• Vi vill utveckla vårt arbete med samlingar och fundera på hur vi kan göra pojkar och flickor mer delaktiga i planeringen av verksamheten.
• Vi utmanar lärarna att se oss som en resurs i arbetet med åtgärdsprogram! Tillsammans kan vi skapa en lärande miljö runt barnen i behov av särskilt stöd.

 Genom våra diskussioner har vi tillsammans satt ord på vad vi gör och på hur verksamheten är kopplad till läroplanen. Vi har tydliggjort våra möjligheter! Så här sammanfattar vi vår första träff som pilotskola i Hållbar Jämställdhet:

// Pernilla Sundström 

Genus, media och engagerande undervisning

Idag fick vi tips från Pedagog Malmö som presenterar ett projekt med gymnasieelever på ett estetiskt medieprogram. Eleverna har i undervisningen fått läsa romaner som de sedan utformat bokomslag till och dessutom producerat filmtrailers till (se exempel ovan).

Temat för projektet har varit genus och syftet har varit att engagera eleverna i sitt eget lärande, att utveckla ett analytiskt tänkande och att arbeta ämnesöverskridande.

Läs hela artikeln för att se hur de gick tillväga!

//Elsa Mattsson