Genusgranska ditt läromedel med Pedagog Värmland

Pedagog Värmland skapar en bank med granskningar av olika läromedel utifrån målen i läroplaner och kursplaner. Nu kan du ta del av deras granskningsmall och se i vilken utsträckning ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv genomsyrar läromedlen du använder. Granskningen kan med fördel göras tillsammans med elever som en del i skolans arbete för likabehandling. Granskningen kan sedan skickas in till Pedagog Värmland som bygger upp en bank. Där kommer du att kunna söka efter tips på läromedel som uppfyller såväl ämnesmässiga krav som krav på jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Klicka på bilden så kommer du till Pedagog Värmland!

 

 

 

 

 

 

//Pernilla Sundström

Workshop om pojkars och flickors läsning

Internationella mätningar visar att flickor läser både bättre och mer än pojkar. Varför? Är lästesten rättvisande eller mäter de ”fel” saker? Hur fångar vi upp de flickor som ändå har svårt med läsningen? Hur kan vi arbeta för att nå olika grupper av pojkar och flickor i skolan?

Den 6 november bjuder vi i jämställdhetsprojektet in till en workshop om pojkars och flickors läsning för att diskutera med dig som arbetar med läsutveckling i skolan.

Workshopen är nu fullbokad. Men vi återkommer med dokumentation från eftermiddagen här.

 

/Emma

 

 

En bit av en whiteboardtavla…

   …är allt som behövs för att göra en snabb kartläggning av vilka diskrimineringsgrunder skolan behöver rikta in sitt förebyggande likabehandlingsarbete på.

 

 

 

Gör så här:

Avsätt en del av anslagstavlan/whiteboardtavlan i personalrummet och se till att ha fungerande pennor till hands.

Under din promenadväg mot personalrummet tar du för vana att lyssna in vad eleverna använder för tillmälen till varandra i klassrum, korridorer och på skolgården.
Skriv upp orden/tillmälena på tavlan.

Låt tavlan fyllas på under en vecka och ta hjälp av dina kollegor.

Använd en del av månadens Apt till att sammanställa och analysera vilka diskrimineringsgrunder som kan kopplas till tillmälena.

Nu vet du vilka diskrimineringsgrunder skolans förebyggande arbete måste handla om!

//Pernilla Sundström

 

”Folk har skrivit vilket stort misstag jag är”

Rubrikens citat är hämtat ur Friendsrapporten 2013. Rapporten bygger på data från de kartläggningar Friends gjort ute på skolor runt om i Sverige under läsåret 2012/2013. Sammanlagt har närmare 36 800 barn svarat på en åldersanpassad elevenkät och över 4600 vuxna svarat på personalenkäten i kartläggningen. Rapporten lyfter kränkningar i skolan, kränkningar på nätet, trygghet i skolan, skolans otryggaste platser samt lärarnas och huvudmannens ansvar att motverka och förebygga kränkningar och mobbning.

Ta del av rapporten här!

 

 

 

 

 

 

 

 

//Pernilla Sundström

Därför har pojkar sämre betyg

”Här har vi inga problem med genus”, eller ”jag ser inte könet på barnet utan bara barnet i sig” vill vi som lärare gärna säga, gärna tro är möjligt. Frågan är bara vad som händer när vi uttalar detta? Säger vi då att vi lyckats stävja en genusordning som etablerats under århundraden bara på några år nu?

I den här artikeln i Nerikes Allehanda där Inga Wernersson, professorn i utbildningsvetenskap vid Högskolan,  blir intervjuad, framkommer en annan bild. Det tycks vara så att vi inte lyckas trots allt! Pojkar fortsätter att prestera sämre än flickor i skolan. Wernersson pekar på några olika sätt att förstå detta.

Pojkar tycks ha ett större självförtroende, de tror att de klarar av mer än de faktiskt gör, vilket leder till att de inte anstränger sig i lika stor utsträckning som flickor.

Flickor tycks också ha ett bredare intresse och specialiserar sig inte i lika hög utsträckning som pojkar, vilket också är en förklaring till att de presterar bättre äver lag.

”Genusordningen hjälper oss att förstå problemet, men lösningen ligger hos individen.
– Så tänker jag nu. Genusordningen har effekter, men när det gäller vad man ska göra är det inte där åtgärderna ligger för skolan. Det är att ge alla den bästa undervisning. Att identifiera individens problem och att ha kunskap om vilka krafter det är som är i spel, säger Inga Wernersson.” – citat från artikeln.

Genusordningen som Inga Wernersson talar om här går alltså inte att ändra på sådär, det går inte att förvänta sig samma sak av eleverna och så är det jämställt. Om så vore hade vi inte heller något problem med jämställdhet i skolan längre. Tvärtom måste vi bejaka att det finns en struktur, en genusordning, som gör saker med pojkar och flickor och förhålla oss till denna. Om vi skall kunna möta eleverna där de är måste vi också förstå vilka olika andra krafter som drar i dem och påverkar dem på olika sätt. Att se barnet utan att se barnets kön menar jag alltså är omöjligt! Därför kan vi lika gärna sluta med det och istället försöka se barnet som det verkar vara rakt framför oss, med ett kön, med en historia, med intressen, med olika ekonomiska förutsättningar, med olika hudfärg… Om vi istället strävar efter att se bortom detta riskerar vi att inte förstå barnet som står framför oss varje dag varje lektion!

Det finns inget ”Barnet i sig” så låt oss sluta söka efter det! Se barnet som står framför dig istället!

//Mikael Persson

Jobbar du med ungdomar och musikverksamhet?

Popkollo är organisationen som under tio års tid arbetat för en jämställd musikverksamhet och musikscen. Idag erbjuds popkollon i flera genrer och i flera städer för målgruppen tjejer 12-18 år. Nu har organisationen samlat sina erfarenheter av att jobba för ett musikliv utan begränsande (köns)normer i ett antal utbildningspaket. Här kan du ta del av innehåll, upplägg och tankarna bakom utbildningarna.

 

//Pernilla Sundström

Sexualkunskap för högstadiet och gymnasiet

Behöver du tips och stöd till sex- och samlevnadsundervisningen? Missa inte att ta del av allt material som finns på UR:s hemsida! Här finns allt från filmer och övningar till färdiga lektionsupplägg.

//Pernilla Sundström

 

 

 

(Bild från UR:s hemsida)

Uppdaterade sidor på Pedagog Stockholm

Vi har börjat med en uppdatering av sidorna på Pedagog Stockholm om jämställdhet. Under fliken ”Jämställdhet i din undervisning” presenterar vi några olika ingångar där olika skolämnen så som idrott- och hälsa, svenska, SO (Historia, Samhällskunskap, Religion och Geografi), bild och musik finns representerade än så länge. Sen har vi också några generella ingångar som jämställdhet och didaktik, betyg och bedömning och fritidshem.

En förhoppning är att underlätta för läraren att inom ramen för det ämne som hen undervisar i. Vi tänker oss att vi här presenterar såväl goda exempel från någon av våra skolor, eller andra skolor som är intressanta. Vi vill också länka till andra intressanta sidor och intressant forskning. På sikt tänker vi också att vi skall försöka skriva mindre artiklar som kan exemplifiera hur forskningsrön om exempelvis könsmönster i musikundervisning kan ligga till grund för att ta fram nya metoder att pröva. En utgångspunkt helt enkelt att försöka se vad det skulle kunna innebära att utifrån en vetenskaplig grund ta fram metoder som vi sen kan skaffa oss empirisk erfarenhet av.

När jag sitter och skriver detta saknar jag att själv undervisa. Det finns så mycket att testa och utveckla som hade varit så spännande! Nu får jag nöja mig med att skriva om det spännande! Lycka till därute!

//Mikael Persson

Sexualitet, relationer och jämställdhet i de gymnasiegemensamma ämnena

Det har kommit ett nytt stödmaterial från Skolverket som lyfter frågan om det ämnesövergripande ämnet Sex- och Samlevnad. Här beskrivs ämnet som en triangel med tre sidor: Enskilda lektioner, dagar eller insatser, Att fånga frågan i flykten samt Ämnesintegrering och ämnesövergripande arbeten. Samtliga dessa är lika viktiga!

En viktig poäng i detta material är att Sex- och samlevnad här tydligt länkas samman med jämställdhet/likabehandling och också med gymnasieskolans samtliga ämnen. Det ämne som på många skolor traditionellt sett har hanterat Sex- och samlevnad (mig veterligen) är de naturvetenskapliga ämnena, då främst biologi, men i detta material beskrivs också hur andra ämnen bör integreras i detta arbete. Svenska, Svenska som andraspråk, Religion, Historia, Samhällskunskap, Idrott och Hälsa är lika viktiga som ämnet Naturkunskap för både jämställdhet och Sex- och samlevnad.

I materialet finns ett kapitel för varje ämne som kan vara intressant för dig som ämneslärare. Jag fick tips om detta material för att söka vidare om hur vi bör tolka skrivningar om det centrala innehållet i Idrott och Hälsa, vilket jag tidigare bloggat om.

Pedagog Malmö bloggar om likabehandling

Anna Capion är utbildare på Friends och bloggar om likabehandlingsarbete i skolan på Pedagog Malmö. Följ bloggen här!

 

//Pernilla Sundström