Jämställd undervisning

Idrott och hälsa. Och genus.

Idag blickar jag söderut och läser ett inlägg från Pedagog Malmös Temabloggen Sex & Samlevnad. De har tillsammans med ett gäng idrottslärare undersökt hur man i idrottsämnet kan utmana normer. Läs inlägget där de går igenom läroplanerna för ämnet, tar fram förslag på pedagogiska metoder och dessutom reflekterar över vilken betydelse målgruppen har för undervisningen:

”Ta tjejracket!” Brännboll med styrda regler.

Båda racken skall användas. Varannan gång slår man med det platta racket, varannan gång med det runda.

Diskussion efter spelet:

Hur påverkade detta dig, spelet, klassen?

Hur styrd blir man som människa av sitt genus?

Vilka värdeladdningar finns bakom ”tjejrack”, ”tjejkast” etc.?

Vilka konsekvenser kan det ge?

Vilka regler ska vi spela efter nästa gång?

En reflektion från en av lärarna var att hennes elever som alla varit i Sverige en kort tid och inte är bekanta med ”könade” rack är att vi genom detta grepp kanske gör ett problem av något som är oproblematiskt för eleverna.

En intressant tanke som vi – oavsett elevers olika bakgrund – kan ta med oss: vilka genusproblematiker är angelägna ur ett barn och ungdoms-perspektiv?

//Elsa Mattsson

Män i förskolan

Idag var tanken att jag skulle leta upp och sammanställa litteratur och länkar om genus och ämnesdidaktik. Istället hamnade jag på en del andra avkrokar. Det var UR:s Skolfront som ställde frågan om det är för mycket värdegrundsfrågor i skolan och så var det genus i barnlitteratur och annat intressant. Jag skyller på att det är fredag och svårare än vanligt att fokusera.

Det jag ändå tänkte dela med mig av idag är en artikel i Lärarnas Nyheter, skriven av Mats Olsson, förskollärare och lärarutbildare vid Malmö högskola. Läs artikeln där han diskuterar män i förskolan som potentiella normbrytare av vad han kallar ”imitationens onda cirkel”.

”Min tes är att det finns en stor grupp flickor som skulle kunna bryta imitationens onda cirkel om de fick stöd att utveckla andra sidor som ligger utanför den traditionella feminiteten. Jag menar att det är av mindre betydelse vem som bemannar snickarrummet, pumpar fotbollen, hänger upp boxbollen, bygger lådbilen, berättar spökhistorier och fräckisar, spelar hårdrock, klättrar högst upp i trädet, ordnar skattjakt, leker kuddkrig, håller andan under vattnet, åker till skrothandlaren och köper rattar, avslöjar genvägar i Super Mario, skryter med sin modellplanssamling, gräver en Turtles-tunnel genom backen, ordnar lägereld i sandlådan, förklarar varför Anakin går över till den mörka sidan, åker på fisketur eller river pysselhörnorna. Bara någon gör det!”

Bild: Helena Davidsson Neppelberg

//Elsa Mattsson

Flickslöjd, gosslöjd eller slöjd med material?

Det har varit en hel del snack om slöjdämnet på sista tiden. Nordiska Muséet håller utställning om skolslöjd, Pedagog Stockholms Redaktion var där och kollade läget i samband med nätverksträffarna för slöjdlärare, som även gav upphov till denna artikel.

Då tyckte vi att det var hög tid att undersöka möjligheterna för jämställdhet i slöjdundervisningen. Vi vände oss därför till Jenny Frohagen, slöjdlärare på Mariaskolan och ämnesdidaktisk forskare vid Stockholms universitet.

– Med tanke på de historiska könsmönster som slöjdämnet bär på, där trä- och metallslöjden har kallats gosslöjd och textilslöjden för flickslöjd, måste det till ett medvetet jämställdhetsarbete för att bryta mönstret, menar Jenny.

Läs hela artikeln: Vägar till ett jämställt slöjdämne

//Elsa Mattsson

Mariaskolan ringar in frågan…

…om lärares och elevers förförståelse av ämnena. Vem är matematisk? Vem vågar sätta sig vid trumsetet? Är franska ett tjejämne? Under vår andra träff i projektet Hållbar Jämställdhet har vi fortsatt diskussionen om betydelsen av att ta reda på flickors och pojkars förförståelse av arbetsmomentet. Vi behöver också problematisera vår egen förförståelse av ämnet för att kunna introducera det på ett sätt som väcker intresse hos både pojkar och flickor.

Vi slängde upp många frågeställningar på bordet:

Varför tycks det som om flickor kan läsa böcker om både pojkar och flickor, medan pojkar helst tycks läsa böcker som handlar om pojkar? Kan det vara så att pojkar ibland har en bristande förförståelse av flickors livsvillkor, snarare än tvärtom? Hur blir det för olika grupper av pojkar och olika grupper av flickor? Vilken betydelse har elevernas symboliska kapital i förförståelsen av ämnena och hur kan skolan arbeta kompensatoriskt med frågan?

Hur förhåller sig pojkar och flickor till den så kallade antipluggkulturen? Kan det vara så att för pojkar är det status att kunna mycket, men inte att plugga mycket? Betyder det då att det finns en bild av att killar ska vara genier? Vad innebär det för tjejerna? Får tjejer status som genier? Vem räknas som smart och vilka typer av kunskap har högst status bland eleverna? Vi diskuterade pojkars och flickors uppfattning om sin egen förmåga och delade iakttagelsen att många flickor undervärderar sin förmåga och sliter hårt för att prestera ännu bättre, medan många pojkar övervärderar sin förmåga och tar det lugnare. Åtminstone inför sina kompisar. Vilka konsekvenser får detta för flickor och pojkar i framtiden?

I förskolan är det numera okontroversiellt att arbeta med att bredda barns intressen och förmågor genom att låta dem prova på alla typer av lekar och material. Hur blir det i skolan? Finns en förväntan om eleverna ska få välja mer fritt och är valet egentligen fritt? För de barn som egentligen vill prova en bok eller ett material som bryter mot normer om vad pojkar och flickor förväntas gilla kan det ibland vara skönt att lärarens genusmedvetna val får styra.

Efter många och långa diskussioner har vi konkretiserat på vilket sätt vi ska arbeta med jämställdhetsperspektivet i undervisningen. Kom till Bolindersalen den 25 maj kl. 13-16 så berättar vi mer! Anmäla dig kan du göra här: http://utbildning.intranat.stockholm.se/Pages/News.aspx?id=456459

 //Pernilla Sundström

En kvarts miljard för psykisk hälsa

260 miljoner kronor ska delas ut till forskningsprogram och projekt kring barns och ungdomars psykiska hälsa:

– Forskningen kommer bland annat att handla om att skapa grundläggande förståelse för specifika problem som till exempel uppkomst av autism, mera generella frågor om hjärnans tidiga utveckling och användning av metoder för att förebygga psykisk ohälsa i förskola och skola. Exempel på andra områden är skolans lärandemiljö, stöd till föräldrar, samband mellan sociala nätverk, missbruk och psykisk hälsa. (Läs hela pressmeddelandet)

Hälsa är något vi arbetar med inom projektet eftersom det är ett område där det syns tydliga könsskillnader mellan flickor och pojkar. Förhoppningsvis kommer denna stora satsning komma både flickor och pojkar till nytta. Samtidigt vet vi, som vi skrev förra veckan, att nationella satsningar inom barn- och ungdomspsykiatrin i högre grad lagts på pojkdominerade vårdformer.

Passar även på att slänga med ett tips från Emma, om en avhandling som ni kan läsa mer om och ladda ner här och som handlar om barns självrapporterade hälsa. Man har tittat närmare på elevers uppfattningar av socialt kapital och hur det samverkar med deras självskattade hälsa. Bland annat såg man ”en interaktion mellan kön och krav på skolklassnivå, som innebar att flickor i högre utsträckning påverkades av höga skolkrav i skolklassen jämfört med pojkar.”

Emma tipsar dessutom om denna studie som har undersökt vad 5 000 gymnasieelever i Göteborgsområdet tycker om sin kropp.

//Elsa Mattsson

Utveckling pågår…

…på Brotorpsskolans fritids! Vi har nu haft vår andra träff i projektet Hållbar Jämställdhet och den här gången har vi konkretiserat vad det är vi vill arbeta med och formulera åtaganden kring i nästa års arbetsplan. Vi har borrat djupare i vår verksamhet och återigen konstaterat att vi har ett stort ansvar och ett jätteviktigt jobb!

I en första runda reflekterade vi över vad vi observerat hos oss själva och i verksamheten utifrån de utvecklingsområden vi formulerade vid förra träffen. Det handlade om vårt förhållningssätt, vår planering av verksamheten, vår introduktion av vikarier och vårt deltagande i barnens lekar. Vi pratade även om att utveckla vårt arbete med samlingar och andra planerade samtal för att öka både pojkars och flickor deltagande och inflytande över verksamheten.

När vi analyserade underlaget från den senaste brukarundersökningen kunde vi se att flickorna i större utsträckning än pojkarna upplevde att de hade inflytande över aktiviteterna i fritidshemmet. Med utgångspunkt i resultatet analyserade vi avdelningsvis vad resultatet skulle kunna stå för i just vår verksamhet och vi valde att formulera ett åtagande om pojkars och flickors lika inflytande över planeringen av verksamheten. Vi fortsatte att diskutera kriterier för måluppfyllelse som vi sedan kan använda i vår uppföljning och utvärdering. Vi hann också börja formulera arbetssätt och fundera på uppföljningsmetoder och efter en intensiv förmiddag var det dags att sammanfatta vår andra träff:

 //Pernilla Sundström

Vem behöver jämställdhet?

Igår hade vi bloggträff för oss som bloggar för Pedagog Stockholm. Idag gav Max en dramatisk tolkning medan Eva-Li gav sin version.

Något vi pratade om var vilka bloggar vi själva hämtar inspiration från och det som inspirerar mig idag är denna tumblr-blogg:

 http://whoneedsfeminism.tumblr.com/

Bloggen är en lång lång lista på människors olika skäl till varför just de behöver feminism. Om vi antar att feminism i sin grund innebär ett identifierande av att det existerar ojämställda villkor mellan könen och att vi inte vill ha det på det viset kan vi med samma argument fråga oss varför vi behöver jämställdhet. Eller snarare, lista anledningarna. Kanske låta elever formulera sina anledningar? Jag hoppas på en svenskspråkig kampanj också. Men tills dess, läs listan!

//Elsa Mattsson

Duktiga flickor kostar inte

…är rubriken på den jämställdhetsanalys av 2012 års statsbudget som Sveriges Kvinnolobby har genomfört och lanserar idag.

Att mansdominerade utbildningsområden prioriteras är ett resultat som analysen bland annat pekar på. Stora satsningar inom grund- och gymnasieutbildningen har gjorts på teknik- och yrkesförberedande utbildningar samt lärlingsutbildningar. Motsvarande satsningar inom kvinnodominerade vård- och omsorgsprogram saknas, trots att efterfrågan på arbetskraft inom detta område kommer att vara stor framöver.

Dessutom lyfter granskningen upp könsblindheten i de hälsopolitiska satsningarna inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att göra en jämförelse mellan två vårdformer visar man hur den pojkdominerade vårdformen får avsevärt större resurser än den flickdominerade.

Läs om rapporten på Sveriges Kvinnolobbys hemsida - Där finns även en länk till seminariet de håller på torsdag i Riksdagen när bland andra Nyamko Sabuni kommenterar resultaten.

Läs mer i pressmeddelandet på mynewdesk

Analysera budget ur ett genusperspektiv, s.k gender budgeting, som Sveriges Kvinnolobby gjort, kan vara ett effektivt verktyg för att se hur offentlig verksamhet fördelar sina resurser. Kort sagt, att synliggöra  att budgeten rör män och kvinnor, flickor och pojkar  och därmed se vem eller vilka som prioriteras i samhället.

Att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i de offentliga budgetarna är dessutom något som Sverige förbundit sig att göra genom FN:s Kvinnokommission 1995. Läs mer och ladda ner handboken om Kvinnolobbyns gender budgeting.

//Elsa Mattsson

Stockholmshistoria med genusglasögon

Inspirerad av Stockholmskällans senaste blogginlägg så undersökte jag deras finfina sökmotor med några av mina favoritnyckelord; jämställdhet, skola, flickor och pojkar. Den primära målgruppen för Stockholmskällan är elever och lärare från och med årskurs 6 till och med gymnasiet, men kan självklart användas av alla intresserade av Stockholms historia.

Sökning på ”jämställdhet” ger bland annat ”Stadgar för Svenska föreningen för moderskydd och sexualreform”. Detta var en förening med syfte att utreda hur det kvinnliga föräldraskapets ställning kunde förbättras, bland annat genom att instifta en moderskapsförsäkring och ett ”fullständigt införande av sexualpedagogik i skolorna” . Bland föreningens medlemmar syns bland andra Elin Wägner. Stadgarna skrevs 1912 men hundra år senare känns frågorna fortfarande högst aktuella.

Jag söker på ”flickor” och ”skola” och får upp en bild på Anna Sandström från 1874. Hon var en lärarinna som var kritisk till skolsystemet och bestämde sig för att starta egen skola. Anna Sandströms skola var en flickskola och i arkivet finns en bild från en träslöjdslektion samt en nyskriven artikel i Södermalmsnytt som beskriver hur träslöjdsämnet infördes på skolan för de äldre flickorna (11-12 årsåldern). Detta i syfte att i både komplettera den ensidigt teoretiska undervisningen och dessutom utveckla viktiga fysiska färdigheter genom det kroppsarbete som träslöjden innebar.

Slutligen söker jag på ”pojkar” och ”skola” och klickar på en bild från 1952 där pojkar i Blackebergs samrealskola för en månad fick byta slöjdlektioner med flickorna, vilket innebar att pojkarna fick testa på syslöjd och tillverka slipsar. 80 år har då gått sedan bilden togs på de träslöjdande flickorna i Anna sandströms skola.

Idag, nästan 140 år efter Anna Sandströms träslöjdande flickor och 60 år efter de syslöjdande pojkarna i Blackeberg försöker vi fortfarande bredda perspektivet och möjligheterna för eleverna genom bland annat kompensatorisk pedagogik.

Och visst har det hänt saker, de flesta av Anna Sandströms elever fick förmodligen uppleva när kvinnlig rösträtt infördes i Sverige 1921. Och pojkarna i Blackeberg fick å sin sida uppleva hur papparollen fick förändrad betydelse när moderskapsförsäkringen 1974 gjordes om till en föräldraförsäkring.

Det skadar aldrig att ta en titt i historiearkivet, som en påminnelse om att det vi gör inte är nytt, men att jämställdhetsarbete likväl ger nya resultat, även om det ibland tycks som att historien bara upprepar sig.

//Elsa Mattsson

Behov av tips och inspiration? Anmäl dig till vårt seminarium!

Från ord till handling – hur kan man arbeta för att främja jämställdhet, hälsa och kunskapsresultat i skolan? Det är namnet på vårt seminarium som vi på Hållbar Jämställdhet arrangerar tillsammans med Personalavdelningen den 25 maj och som berör både elev- och personalfrågor.

Det blir en fredagseftermiddag med goda exempel från verksamheter, bland annat medverkar våra pilotskolor och presenterar sina satsningar. Dessutom kommer jämställdhetsexperterna Mia Heikkilä (Skolverket) och Marianne Olsson (SKL) och ger sina perspektiv på elev- respektive personalfrågor.

Läs mer och anmäl dig här!

//Elsa Mattsson