Thomas Perssons krönika; Utgångspunkten är: Det måste bara funka!
Vi har under januari-augusti i år genomfört stora förändringar kring IT-teknik, IT-drift och ansvarsfördelningen kring IT-frågor.
Lite slarvigt brukar vi säga att vi genomfört GS-IT, vilket är namnet på genomförandeprojektet när det gäller teknik, arbetsplats och programhantering. Men alla förändringar ligger inte inom GS-IT-projektet. Lite mer konkret har förändringarna gällt:
• Nya, standardiserade datorer, för att öka standard och prestanda totalt inom förvaltningen och för att minska kostnader för underhåll
• Nya rutiner för att installera program/applikationer för att kunna garantera att alla program ska kunna fungera med varandra och för att göra programmen nåbara från alla datorer, så vi inte köper samma program flera gånger (rutinerna är tillfälliga och ska senare ersättas)
• Nytt sk arbetsplatssystem med standardiserade funktioner som är gemensamma för alla användare
• Byte till trådlösa nätverk, för att underlätta medarbetarnas och elevernas arbete
• Förändrad arbets- och ansvarsfördelning, framför allt att skolor över tid inte ska behöva ägna sig åt IT-tekniska frågor och att kostnadsansvaret tydligt läggs där kostnaderna uppstår (samtidigt som vi minskar kostnaderna på den centrala nivån)
• Nya, aktuella standardprogram för ordbehandling, kalkylering, e-post mm
• Vi kommer också över tid att erbjuda funktioner som ger nya möjligheter i det pedagogiska arbetet.
Varje förändring leder till omställningsprocesser, merarbete och behov av lärande. Vi har därför valt en strategi där vi – trots de risker som finns med ett sådant förfaringssätt – genomför flera stora förändringar samtidigt. Skälet för detta är att minska det sammanlagda förändringsarbetet och att begränsa förändringsperioden. Samtidigt pågår arbete med att hitta nya funktioner som underlättar för elever, medborgare och medarbetare.
Nu har vi kommit så långt att den sk migreringen från tidigare datorer-arbetsplatssystem till största delen har genomförts. Detta har på de flesta skolorna fungerat bra, men på andra har olika tekniska problem som inte förutsetts, eller förutsetts tillräckligt tidigt, uppstått. Förändringen leder också till att vissa funktioner som tidigare funnits inte finns kvar. Även om det inte är någon tröst för den som vill ha full funktion här och nu, så är det inte på något sätt oväntat att problem skulle uppstå. Alla stora förändringar innebär att oförutsedda konsekvenser uppstår. Det innebär inte att vi kan vara nöjda, när det inte fungerar. Däremot måste vi ha en fungerande hantering av de problem som uppstår.
Utgångspunkten är: Det måste bara funka! Därför är det viktigt nu att de problem som identifieras rapporteras vidare till ServiceDesk eller till andra mottagare om det gäller annat än rent tekniska frågor. Då tas problemen om hand, prioriteras och fördelas till olika tekniker, systemerare eller chefer, så att de som ska hantera problemen också gör det. Om felanmälan inte görs, så finns heller ingen som kan göra något! Strävan måste vara att åtgärda felen så snart som möjligt. Central förvaltning har regelbundna uppföljningsmöten med stadens IT-avdelning och leverantörerna.
Vi kan se att en del av de problem som rapporteras in inte har att göra med GS-IT, utan handlar om arbetsfördelningen på en skola eller handhavandet av datorerna. Ett exempel är frågor och synpunkter på vem/vilka på en skola som ska hantera elevkonton. I dessa fall återkopplar vi till berörd rektor/enhetschef.
En del problem visar sig vara av större art. Det innebär att det kan ta tid att åtgärda. Det är naturligtvis inte bra ur verksamhetsperspektivet, men icke desto mindre en realitet. Jag ber alla som hamnar i detta läge att försöka hitta alternativa metoder och förfaringssätt, till dess att problemen åtgärdats.
Exempel på problem där arbete pågår är:
1. Långa inloggningstider
2. Det tar för lång tid att installera nya drivrutiner (ex. USB-enheter)
3. Installation av program för enskilda elever med funktionsnedsättningar mm
4. Applikationsinstallation/-distribution (att program idag inte installeras i önskad omfattning på datorerna pga att användaren måste klicka på en knapp för att installationen ska ske – och det görs inte)
5. Funktionalitet för publika datorer, t ex i skolbiblioteken.
Det vi också ser är att en del problem som rapporteras in – eller frågor som ställs – bygger på att användarna inte har fått eller mottagit information om de förändringar som nu pågår. Därför är det viktigt att förvaltningen säkerställer att alla medarbetare tar del av den information som finns, t ex på intranätet (http://utbildning.intranat.stockholm.se/Pages/Area.aspx?id=293697).
Central förvaltning arbetar också med att – utifrån frågor och anmälda problem – ta fram ytterligare informations- och stödmaterial till rektorer och skolor samt ett forum för behöriga beställare.
Det pågår utvecklingsarbeten på många platser i förvaltningen kring hur vi använder den nya infrastrukturen för att förbättra undervisning, administration och kontakter med medborgarna. Förvaltningens ledning deltog i förra veckan i ett seminarium om sk e-tjänster, dvs hur vi kan utveckla IT-lösningar som underlättar för medarbetare och medborgare, och administrationen. Många skolor introducerar interaktiva skrivtavlor. PIM-utbildningarna genomförs. Undervisningen utvecklas. Bara för att nämna något.
Thomas Persson
När jag analyserar denna text så inser jag att det finns en motsägelse genom din argumentation. Jag tar ett exempel, ” Förändrad arbets- och ansvarsfördelning, framför allt att skolor över tid inte ska behöva ägna sig åt IT-tekniska frågor” och senare i texten ”Vi kan se att en del av de problem som rapporteras in inte har att göra med GS-IT, utan handlar om arbetsfördelningen på en skola eller handhavandet av datorerna. Ett exempel är frågor och synpunkter på vem/vilka på en skola som ska hantera elevkonton”.
Hanteringen av elevkonton, lösenord, samtal till support ska ju nu utföras av lärare vilket tidigare utfördes av IT-Tekniker. Är inte detta ett exempel på en IT-Teknisk uppgift? Lärares uppgifter bör väl pedagogiska och inte felsökning/byta lösenord/sitta i telefonen i ett annat rum med support under lektionstid. Har vi verkligen råd att offra dyrbar lektionstid på detta? Jag tror att vi kommer ha svårt att få med oss föräldrar och medborgare på den punkten. Det tar ungefär 4-5 minuter att byta ett lösenord på ett elevkonto beroende på en elevens färdigheter, ibland längre än så för att ta ett exempel. Jag tror absolut att pedagoger är öppna för att jobba mera med IT deras undervisning men vi får vara noga med var gränsen går, verktyg är det endast om det fungerar. När det inte gör det blir det ett IT-relaterat problem och det tror jag inte någon lärare känner att de har tid att syssla med det, än mindre gå lämna klassrummet för att sitta i telefon med support vilket är huvudlösningen för IT-problemen i skolorna. Det stora problemet för oss är att i skolmiljö är man oftast beroende av på platsen support vilket i nuvarande system sker tidigast dagen efter och då lektionen slut sedan länge.
Systemet är uppbyggt efter en kontorsmiljö med en arbetsplats och telefon, där fungerar det bra. Skolmiljö kan aldrig likställas med den typen av miljö, i de flesta skolor skiljer sig dessutom miljöerna ifrån varandra. Det händer mycket i skolor, miljöer förändras, behoven förändras. Innan kunde vi anpassa oss efter denna evigt föränderliga miljö. Nu känns det som vi är fastlåsta.
Att vi köper interaktiva tavlor är ju initiativ som vi inom skolan tagit långt innan GS-IT och tyvärr fungerade bättre med de datorer och system vi hade innan som hade 3 gånger så lite i hårdvara/prestanda på papperet, notera då att vi även har beställt extra minne till samtliga maskiner vi köpt. PIM jobbade vi med långt innan detta som dessutom bygger på gratisprogram. Vad jag även saknar är diskussionen om möjligheterna att använda mera opensource lösningar vilket med lite utredning av rätt personer hade sparat stora summor för drift och programvara efter som licenserna för de flesta av dessa får användas av skolor/kommuner gratis. Flera universitet i Sverige använder sig av dessa.
En annan sak som jag reagerar emot är kommunikationen. Att systemet besparar pengar i kommunala bolag som bostadsbolag är ju lätt att förstå med tanke på att man slipper driften av serverhallar och dylikt. Men jag tror inte många skolor känner att de sparar några pengar efter som kostnaderna för IT i skola har gått upp markant. Vad jag önskar är att man använt en annan strategi för kommunikationen och istället markerat det som en investering i IT-infrastrukturen och inte haft tyngdpunkt på att det är en kostnadsbesparing vilket uppenbarligen inte är för alla.
Miljöstrategin för skrivartjänsten blev jag minst sagt förvånad över, det fanns helt enkelt ingen strategi alls. Tidigare har vi beställt våra toners ifrån en leverantör som ordnat med en miljölåda som vi fyllt och de kommit och hämtat. Dessa toners har dessutom varit rekonditionerade. När jag ringer Volvo Servicedesk och frågar vad vi ska göra med alla förbrukade toners och när de kan tänka sig hämta dessa får jag svaret att jag ska kasta dessa i papperskorgen vilket gör mig både arg och ledsen att höra. Vi köper en skrivartjänst med förbrukning och det finns inte ens ett system där leverantören av denna tjänst tar ett miljöansvar och ordnar med transport av dessa förbrukade toners. Nu har vi köpt en helhetslösning utan miljöansvar, det känns inte bra alls.
Hur mycket jag än vill så kan jag inte se att det nya systemet är en utveckling av IT i skolmiljön då vi redan hade börjat jobba med detta långt innan den nya strukturen levererades. Vår skola gjorde en stor investering i bärbara klienter bland annat vilket vi även hade gjort utan GS-IT, samma sak med det trådlösa systemet som faktiskt fanns innan. Tror man får skilja emellan vad det nya systemet erbjuder och vad som har funnits innan. Det är olyckligt att man inte gjorde en utredning på skolorna innan vi ingick i projektet då jag tror att det hade sett annorlunda ut för skolorna och hur miljön kan användas till elevernas bästa. Jag hoppas att vi kommer dit snart och att det kommer finnas mer rum för anpassningar om vi ska bli en skola i världsklass, vägen dit är inte via ett kontorssystem. Jag vill som alla andra att det ska fungera mycket bättre än vad vi hade innan, men jag blir väldigt orolig om användningsområdet blir skrivmaskiner för eleverna när det kan användas till så mycket mera. Vi kommer att stagnera om vi fortsätter i samma riktning och bli omsprunget av resten av världen där man har det mera öppet, där eleverna jobbar med att göra intressanta podcasts, klassbloggar i låg och mellanstadiet. Min dotter som snart fyller fyra år kan skriva sitt namn telefonnummer och ett par ord på dator, hon hanterar helt själv en Nintendo DS med stylus(penna) utan problem när hon spelar sitt kittyspel med massa uppdrag son gör. När jag ser henne tänker jag, vad händer när hon kommer upp i lågstadiet? Hon möts av en lärare som sitter i telefon för att få en dator att fungera så en elev kan logga i en gång per termin för att skriva ett par ord. Är det verkligen så vi vill ha det?
//Victor
Kan inte annat än hålla med Victor. Oron över hur GS-IT kommer att påverka undervisning och annat arbete negativt är något som diskuteras dagligen på min arbetsplats. Nu tror jag inte att Thomas Persson bryr sig det minsta. Hans arbete påverkas inte. Han behöver inte ringa support flera gånger i veckan. Men om man skulle ge alla oroliga lärare, elever och föräldrar hans mailadress så att de kan kontakta honom direkt med sina åsikter kanske han reagerar. Det vore ju en idé…
Hej Victor och Olle!
Nej, jag definierar inte hantering av hantering av konotn och lösen ord som IT-teknik. Jag definierar det som administration. Förvisso relaterat till IT, men det gör det inte till en teknikfråga. Vem som ska utföra uppgiften beslutar varje arbetsplats. Jag tycker att du har en poäng i att lärare ska fokusera på undervisning och elevers lärande.
Ja, detta är primärt en investering i infrastruktur och teknik, vars syfte är att skapa förutsättning för stadens verksamheter att utvecklas. Staden räknar på totalen med minskade kostnader. Även jag räknar på totalen med minskade kostnader, men det innebär inte att alla aktörer får minskade kostnader. Detta är inte primärmålet, men naturligtvis en del av beslutsunderlaget.
Låt mig också kort säga något om var vi är och vart vi är på väg. Vi har nu en plattform, som ännu inte fungerar tillfredsställande överallt. Nu är fokus på att det ska funka. Parallellt med detta måste vi börja diskutera hur vi använder plattformen och utvecklar den för att få en bra funktiontionalitet.
Staden har – som alla organisationer normalt gör – fattat beslut om IT-strategi, dvs att man väljer vissa vägar och väljer bort andra. I den ingår inte opensource-lösningar, utan centralt beslutade standardprogram som ska kompletteras med lokalt beställda program kopplade till verksamheten.
Frågan om förbrukade toners ska jag föra vidare.
När det gäller frågan om toner har IT-funktionen ställt den till SLK och fått följande svar:
”Vill bara säga att jag (Carl-Axel Gustafsson) lyft detta på Volvo IT och de kommer återkomma med ett miljömässigt bättre alternativ än att slänga dem ”
/Claes
Så, Thomas, det du säger är alltså att när vi lärare har problem med just konton och annat, skall vi inte ringa Volvos IT-support, utan någon form av administrationsansvarig? Vem då? Och du menar alltså att det är OK om staden får minskade kostnader generellt, även om dessa minskningar innebär att en verksamhet, i detta fall skolan, får ökade kostnader för att på så vis finansiera andras minskning? Och du menar alltså att fokus ligger på att allt skall fungera? Betryggande. Men medan det inte fungerar, skall alltså skolorna ändå betala höga summor för ett system som måste modifieras? Det är som att betala hyra för en bil medan den fortfarande konstrueras, inte sant?
Thomas, jag hoppas du inser att den ansvarige för beslutet (förr eller senare kommer ett namn på en ansvarig person eller arbetsgrupp fram) har gjort ett dåligt val, och att det skadar skolans verksamhet allvarligt. Det är läge att ompröva detta beslut, riva upp det, för att försöka skapa en fungerande IT-miljö, även på Stockholms skolor. Akut läge.
Hej
När jag läser att vår IT-chef Anette Holm är nominerad till årets IT-chef känns det som ett hån mot alla oss i skolorna som verkligen sliter för att få ekonomin att gå ihop.
Hur kan någon ens vara tilltänkt för sådan utmärkelse när man med en namnteckning raskt fördubblar skolornas IT-kostnader? (Såvida det inte är Volvo som utser pristagaren.)
Avtalet är helt klart skrivet för en dator med en användare och ingen orkade sätta sig in konsekvenserna för skolorna. Vi var flera som försökte göra våra röster hörda men fick ingen respons.
Här kommer lite räkneexempel på hur vår verklighet ser ut idag.
• Våra datorer med 22” skärmar bars ut och ersattes med datorer med 19” skärmar. Den merkostnad (ca 30 000 kr/år) jag får om jag uppgraderar till 22” skärmar räcker till att köpa nya 22” skärmar till samtliga datorer under en fyraårsperiod. Därefter skulle jag dessutom äga dem. ( Köper jag en skärm idag finns ingen större prisskillnad mellan de två storlekarna)
• Kortläsare skulle finnas på alla datorer och det första kortet till personalen skulle ingå i de 4 400 kr förvaltningen betalade per arbetsplats. Det var den information vi fick som senare visade sig vara en feltolkning. Volvo fick ytterligare 11000 kr från oss.
• Volymdatalagring skall vi betala per påbörjad gigabyte per användare, vare sig det rör sig om personal eller elev. Detta betyder att vi utnyttjar uppskattningsvis ca 1 % av den totala volym vi betalar för. Eleverna kommer inte i närheten av 1 GB (deras tilldelade kvot innan överföringen var 75 megabyte). Vissa i personalgruppen överstiger dock sin GB och vi får en ökad kostnad, mina 10 GB kostar 1150 kr extra/år. (Ok jag får skaffa mig ett billigare lagringsalternativ).
• Skrivare är något som inte alls är anpassat för vår verksamhet. Då det inte fanns något bra alternativ behöll jag våra 13 gamla skrivare och får betala 62 400 kr/ år till Volvo för printerköer!! För denna summa kan jag köpa ca 80 bra skrivare/år så på drygt 2 år skulle jag kunna ha en skrivare varje dator, så nästkommande 2 år har jag mycket pengar att köpa toner till alla mina skrivare. När jag byter till Volvoskrivare sjunker kostnaden till 56 472 kr/år och här ingår toner för 52 000 sidor per månad; en volym som vida överskrider den verkliga förbrukningen. Väljer jag en mindre skrivare får jag betala 22 öre per överex, vilket gör att kostnaden blir densamma. Varför får vi inte betala för den totala förbrukningen utan som nu få extrakostnader vid verksamhetstoppar och ingen reduktion under loven?
• När jag nu vill byta ut mina skrivare mot Volvos visar det sig att jag skall betala både för mina printerköer (5 200 kr) och de nya skrivarna under en månad pga av Volvos faktureringsrutiner ( hänvisas av Volvo till avtalet)
• Var finns det formella beslutet om att det blev just Delldatorer? Volvo hävdar att det är Staden som beslutat.
Det är ännu oerhört tidskrävande att administrera detta ute på min skola. En trasig dator tar upp till två veckor att få lagad (ersättningsdator har det inte varit frågan om.) Ärenden, som inte kan besvaras direkt från serviceportalen skickas vidare och har en förmåga att försvinna och man blir aldrig färdig med ett ärende utan måste se till att det hålls vid liv. Elevernas egna USB minnen går inte att använda, lösenordshantering och inloggningsproblem stjäl viktig lektionstid, batteritiderna på de bärbara datorerna är otillräcklig. Nu senast visade det sig att jag inte kan se elevfotona på dator för det behövs en programsnutt, som skulle kosta oss 8 500 kr . Det är ju billigare att köpa en dator än att få programmet in i en Volvodator!
Mycket av de administrativa problemen tror jag kommer att lösas med tiden men hur löser vi ekonomin? Vi får en merkostnad på motsvarande två tjänster och vi har inte fler tjänster att avvara.
Anette Holm hävdar att hon inte har något med resursfördelningen att göra och ändå förorsakar hon en enorm resursförändring. Vad gör utbildningsförvaltningen för att få
ökad resurstilldelning? Det kan väl inte vara meningen att kostnadsökningarna för IT–avtalet läggs på skolpengen och att Staden på så sätt kan säga att man sparat? Det borde finnas ett IT-tillägg på skolpengen för alla skolor som tvingats in i detta och inte till friskolor och andra som fått lösa IT-frågan på andra sätt.
Hoppas Du kan driva frågan vidare så att vi får förutsättningar att arbeta mot En skola i världsklass som ligger väl framme. Just nu har vi ramlat ner i en svacka vad gäller IT-användandet med våra elever. Det är olyckligt då personalen är positiv till PIM-utbildningen och gärna vill prova nya saker med eleverna men då är oerhört viktigt att det verkligen fungerar.
Med vänlig hälsning
Marianne Ekengren
Hej igen och vad kul att Thomas och Claes svarar men främst att fler vågar diskutera och ge sin bild av verksamheten. Ibland kan det nog vara svårt beslutsfattare att förstå hur det ser ut på verksamheterna efter som man inte själv befinner sig i dem. Då är det bra att vi kan i den mån det går beskriva situationerna.
Tycker Marianne visar en bra bild, vi som jobbar i skolorna känner väl igen den. Håller med om att det är dyrt med skrivarköer som dessutom fungerar undermåligt, vi får inte närheten av samma funktionalitet som vi hade innan på vår skrivare/kopiator med det gamla systemet. Resterande skrivare är Volvo-IT skrivare och fungerar men som de flesta jag pratat med upplever de långa utskriftstider samt att dessa inte kan skriva ut med ifrån vissa system till exempel Bosko. Så man får ha lite lokala skrivare ändå av den äldre standarden för att kunna utföra sina arbetsuppgifter om man är skolassistent eller dylikt.
Marianne, jag kan tala om för dig vart dina ärenden som försvinner hamnar. Det är så att om ett ärende inte kan lösas eller om supporten anser att det inte ligger inom deras fält så används följande lösning: Eskalerar till lokalverksamhet. Vilket betyder att den skickas vidare till någon av era funktionsbrevlådor, jag har själv blivit varsebliven om detta den senaste tiden och stötte på det av en slump. Varför man gör detta är för mig är en gåta efter som vi inte har några rättigheter i systemet alls för att kunna felsöka ett problem. Vad jag misstänker är återigen är otydlighet i avtalet angående support. Infogar tre exempel ifrån vår skola(utan namn på anmälare och mottagare såklart):
1. Alphasmart, certifierad av Volvo sedan innan.
Problem: ”för de elever som arbetar med Alpha Smart tar det orimligt lång tid att föra över texten från AS till elevdatorerna!! Ibland fungerar det inte alls.!!!!!”
Svar: : ”Söker upp Alphasmart i Serviceportalen och ser att det är ett certifierat tangentbord. Tangentbordet har ett inbyggt minneskort och man använder tangentbordet oinkopplat. När användarna sen vill föra över det som skrivits till ett Word-dokument i dator. Problemet är att det kan ta upp till 20 minuter innan texten börjar dyka upp i dokumentet. Det är flera datorer och tangentbord som har samma problem.”
Lösning: Eskalerar till lokal verksamhet.
2. Lexia, mycket vanligt program för specialpedagoger.
Problem: ” När en elev arbetar med Lexia-övningarna som skapats efter ett Proviatest så försvinner bilden på övningen från skärmen. Ljudet fortsätter. När vi klickat på pratbubblan och väntar ett tag hoppar skärmen tillbaka och man kan fortsätta. Detta är oerhört frustrerande för eleverna och för mig som lärare.”
Svar: : Användaren ringer in, jag tar över ärendet. Jag kopplar upp mig och användaren startar en övning som de gjort för elever, men när de gör övning som består av bilder man ska klicka på så försvinner bilderna helt plötsligt. (se bild 1, på hur det ser ut för användaren när bilderna är där, bilderna som syns på bild1 försvinner alltså ibland helt plötsligt.) Det är alltså de här bilderna som bara försvinner ibland. Jag testar att installera om programmet åt användare, problemet kvarstår. Jag meddelar användaren att vi har support på att programmet ska starta vilket det gör, vi har inte support för funktioner inne i programmet. Jag meddelar användaren att jag skickar det till den lokala supporten.
Lösning: Skickar det till Lokal verksamhet.
3. Lära Nära, syslöjdsprogram som fungerat utan problem innan. Jag gjorde själv vår paketering av detta program i förra systemet.
Problem: ” Användare ringer då hon inte kan logga in på programet. Och har aldrig kunnat detta.”
Svar: ” Kopplar upp mig och märker att inloggnings knappen är utgråad. Dock har jag funderingar om det är så att detta är standard och att man ska trycka på hämta kurser. Dock vet jag inte vad det är för inloggningsuppgifter här och kommer att esklaera detta till lokal verksamhet.
Det visar sig att eleverna också ska kunna logga in.
Även kontaktat användaren angående detta. Finns bifogad fil med hur det ser ut.”
Lösning: Eskalerar till Lokal verksamhet.
Så Thomas, är dessa även att klassas som administrativa uppgifter som du beskriver det?
Vi ska inte ha kvar några IT-Tekniker på skolorna för att det inte ska finnas några uppgifter för dessa att utföra, ändå får vi de här uppgifterna dirigerade till skolorna vilket vi inte kan lösa på något sätt.
En mening som skrämmer mig är denna mening ” Jag meddelar användaren att vi har support på att programmet ska starta vilket det gör, vi har inte support för funktioner inne i programmet”. Vilken betyder att startar programmet slutar Volvos ansvar där. Vad som händer under resten av tiden man jobbar i programmet tar ingen ansvaret för. Jag vet inte hur Thomas ser på saken men jag ser inte detta som någon helhetslösning, på något plan. När man dessutom måste sitta med alla (som jag gör nu) bärbara datorer och trycka på ”installera program” blänkaren för att programkön blivit så stor ger inte detta direkt ett bättre intryck av systemet. Vad jag känner till så kan ingen skola låta 100 bärbara datorer stå på och framme under hel helg för att programmen ska hinna installeras. Rätt ofta installeras det fel och man få gå via kontrollpanelen och försöka installera om det, om nu programmet har en avinstallera funktion, annars får man gå till serviceportalen och rota efter datorn och avinstallera det där. Sen tillbaka till kontrollpanelen och försöka installera det igen. Ännu en gång är dessa administrativa uppgifter?
Jag förstår fortfarande inte varför du envisas med att kommunicera ut kostnadsbesparingar. Enligt kalkylen så var det ca 50 miljoner (centralt) per år man skulle spara denna lösning, då räknade man in att 160 IT-Tekniker tjänster som skulle bort. Uppenbarligen finns fler av dessa kvar i olika former. Även de ökade kostnaderna för skolorna för att kunna ha en liknande maskinpark eller utökad maskinpark = ökad kostnad för staden eller minus för eleverna beror på hur man ser det. Vad är det du räknar med på ”totalen” att utbildningsförvaltningen sparar in på?
Det finns ett logiskt fel i detta synsätt anser jag, in min värld kan man inte satsa och spara samtidigt. Det är antingen eller.
Angående ditt svar på stadens IT-strategi, vem/vilka är det som beslutade IT-strategin?
Varför skulle man inte kunna ha opensourcelösningar som centrala program? Ni är medvetna att hela Sveriges IT-skrå eller vad man ska kalla dem, de som faktiskt är ledande inom IT i Sverige skrattar åt oss just nu? Det är bara läsa idg.se eller liknande så förstår man hur illa det ser ut.
Vad skolorna efterlyser är ett anpassningsbart system, för att vi ska kunna arbeta med att utveckla skolan och hur vi jobbar med IT i lärandet. Vi försöker flyga med en vinge här.
@Claes tack för infon, då väntar jag här med min hög med toners ^^
/Mvh Victor
Victor och Marianne, ypperliga inlägg! samtidigt, att komma med förnuftig och realistisk kritik mot de som infört den nya IT-strategin, är inte det att sparka på folk som redan ligger ned. För på allvar, de är ju bevisligen helt oinsatta i skolans verksamhet, och deras inkompetens lyser igenom alla floskelstinna försvarstexter de än författar.
Jag menar att vi lärare i Stockholm har drabbats av kakistokrati av det mest påtagliga slaget, vars resultat kommer ta år att åtgärda. De styrande sitter avskärmade i en fantasivärld, med fungerande datorer och skyhöga löner (Thomas Persson plockar 102 000 i månaden), och är helt enkelt inte intresserade av kritiken ni, och så många andra framfört. De borde skämmas och tvingas rätta till sina dåraktiga beslut. Men mest skämmas.
Olle. Jag tror tyvärr att det blir lite pajasvarning över dig när du om och om igen vädrar missnöjet över din egen lön och avundsjukan över andras på både sändlistor och bloggar. Diskutera IT frågan, det är nyttigt. Håll dig till sakfrågorna så uppfattas du mer seriöst, tänker jag lite försynt.
Vänligen
Sven
@Sven: Det handlar inte om avundsjuka, det handlar om ett rättvisetänkande. Persson gör ett dåligt jobb och lyfter fyra gånger så hög lön som en lärare. Är detta rättvist? It-frågan är bara en del i en helhet som de styrande just nu verkar göra sitt bästa för att sänka till en så låg nivå som möjligt. It-miljön är vår arbetsmiljö, som nu kraftigt försämrats. Lärarlönerna är en annan del i denna helhet. Inte bara min, utan alla lärares. Detta är en samhällsfråga, och då måste man se alla aspekter, och väga in dessa. Och du är absolut korrekt, jag är en pajas. Jag apar mig, fånar mig och går på, ofta på ett överdrivet vis. Dock är det en metod som brukar få myndighetspersoner att reagera.
GSIT är inte bara ett problem för skolorna. På det kontor där jag jobbar har vi lagt otroliga mängde tid på datorstrul. Ännu 10 veckor efter migrering kvarstår problem som GSIT inte kan och knappt ens verkar vilja lösa.
Jag kan absolut böja mig för beslutet att ha en gemensam platform, (det hade vi fö innan också som funkade rätt bra för de flesta) och även för beslutet att inte ha open source-lösningar, det som gör mig så förbannad är att stan har gjort en sån usel upphandling att GSIT kan komma undan med att behandla oss och våra problem på det sätt de gör. Hade de varit en anställd it-tekniker hade de fått sparken pga arbetsvägran.