Gästbloggen

Månadens arbetslag februari-Hjärtats arbetslag Katarina Norra Skola

 Hjärtats arbetslag på Katarina Norra skola

På bilden ser ni på övre raden från vänster: Sofie Lennman, Pia Åsing, Chatarina Florin, Petra Östergren, Anders Clarstedt, Cathrin Svedén
Undre raden från vänster: Christina Molander, Mathias Bergsten-Kjellstrlm, Anna Mork-Åslund

På Katarina Norra skola finns vi, Hjärtats arbetslag,
vi kommer till jobbet otroligt glada varje dag!
Här finns inte bara 66 underbara barn att ta hand om,
det finns ju 9 lika underbara kollegor liksom.
Vi skrattar och har kul för det mesta,
men även tårar är okej när man är bland de bästa.
Smått hysteriska men roliga möten har vi varje vecka,
tills någon ”ryter” att nu får det räcka.
Att vara en i detta gäng är verkligen lycka,
det vill vi med detta brev uttrycka.

Alviksskolan 4d var med i Hjärnkontoret

Du kan kolla på filmen genom att klicka på bilden!

Under fyra dagar arbetade klass 4d i Alviksskolan intensivt och glädjerikt med skapandet av en Rube Goldberg-maskin. Av Beppe på Hjärnkontoret fick vi två tips: börja med slutet och använd er av saker ni har i klassrummet.

Klassen planerade gemensamt (se bild) och de som ville fick i läxa att rita en skiss över en viss del av banan. En elev gick ett steg längre med den frivilliga läxan då han sammanställde en skiss över allas förslag som sedan ritades upp på tavlan (se bild).

Nu kändes det som att vi hade kommit långt! Hur skulle nu banan byggas? Vilka saker behövde vi? Ett kreativt letande efter saker i klassrummet påbörjades; tejp, pennor, böcker osv. När allt tagits fram byggdes banans olika delar upp gruppvis. Små förändringar gjordes hela tiden och klassen visade en enorm förmåga att lyssna till varandras nya förslag och att ständigt vilja förbättrad banan.

Dagen när filmteamet kom var det nervöst. Skulle banan fungera? Det gjorde den! Se filmen här

Kerstin Dareflod och klass 4D i Alviksskolan

Mitt Magiska Träd

Två nior i Lillholmsskolan, Skärholmen, har arbetat med ett fritt bildtema: träd. Resultatet har blivit 58 mycket varierande tolkningar i stort format. Några träd är uppfyllda bara av att ge skönhet, andra utrycker ungdomlig livskraft eller vissnad ålderdom. Inte så få gråter över eller hämnas människans framfart, hotade som de är av nedhuggning och förvandling till bränsle och konsumtionsvaror.

Utställningen visas i Naturum/Nationalparkernas hus i Tyresta by, i anslutning till nationalparken, till och med söndagen den 29 januari. Eleverna har ägnat mycket engagemang åt att forma sina bildbudskap. Vi är faktiskt jättestolta över vårt gemensamma arbete! Snälla, hjälp till att öka elevernas berättigade stolthet över ett väl utfört arbete genom att sprida denna positiva nyhet från förorten, samtidigt som ni ger era läsare tips om ett verkligt inspirerande utflyktsmål!

Ovanstående bilder och några till, fria att publicera, och mer information finns på bildämnets hemsida: http://lillholmsbild.weebly.com/pressbilder.html

Naturum/Nationalparkernas hus har öppet tisdag till och med fredag 9.00-16.00, lördag och söndag 10.00-16.00. Fri entré. Buss 807 och 809 från Gullmarsplan, buss 834 från Handen. Bil mot Nynäshamn, avfart Brandbergen, följ skyltning Nationalpark.

Hur man får elever i 9:an att dansa

Att jobba med dans i skolan är inte alltid det lättaste har jag märkt under de år jag jobbat. Problem jag ofta stött på är hur får man med alla? Men nu tror jag att jag hittat ett optimalt sätt att få in dans och rörelseglädje till musik. Det är ju som tur är, ett innehåll i läroplanen och i det centrala innehållet.

 
Hur jag valt att jobba på min skola

Eleverna får en lektion av introduktion, där jag visar på exempel från tidigare elevers dansframträdanden, dels via en powerpoint presentation och dels via den dokumentation jag gjort genom kameran. Visar dessa exempel på en stor skärm. Här berättar jag för eleverna hur man kan gå tillväga för att komma fram till ett resultat. Vi diskuterar rörelseriktningar, formationer, takt och låtens sammanhang etc.

I samband med denna introduktionslektion ”egen dans” får de ett study-paper innehållande lite tips på hur arbetets gång kan se ut samt kriterier för bedömning (enligt läroplanens kriterier) under rörelser till musik och dans. Det är jätteviktigt att ge eleverna tydlig information om VAD och HUR jag bedömer – därför visar jag även min personliga ”bedömningsmall” för eleverna före arbetsområdets start. Där är det 4 områden jag speciellt tittar på:

1. Deltagandet (som ju är en förutsättning för bedömningen)

2. Taktkänsla

3. Komplexitet i rörelser

4. Anpassning till låtvalet (sammanhanget)

Egna val styr arbetet

De får sedan välja om de vill jobba ensamma eller i grupp om max 5 personer. Eleverna får 200 minuter (4 lektionspass) till att hitta en låt, att komma på rörelser och på annat sätt finna inspiration. Upplever man att den inte kommer att bli klar i tid, blir det som i övriga teoretiska ämnen – läxa. De jobbar mycket i början kring själva låtfinnandet och att söka inspiration till rörelser, tex via You Tube, Google och MTV (eller liknande). Min roll i det hela blir stödjande, kollar av deras tidsram, hjälper och coachar. Under denna period är jag väldigt mobil och går runt till de olika grupperna för att ”kolla läget”. Under denna period upplever jag att hela skolan pratar dans – det verkar smitta av sig och det kan till och med dansas i korridorerna. Jag tror att man som elev är ganska stolt över vad man är på väg att göra… att skapa!! Att få känna kreativitet!

Uppvisning och utlärande som redovisning

När det så är dags för redovisning så sker den inför resten av klassen, efter den kommer vi till utlärandet av dansen för de övriga. Här väljer gruppen, eller den enskilde eleven, en snutt ur sin dans som man vill lära ut. Redovisningen avslutas med att alla dansar tillsammans. Här är det gåshudsvarning på läraren J

Lektionen avslutas sedan med att jag och eleven/eleverna går iväg för att titta på deras framträdande, på det jag filmat. Efter visningen tar vi tillsammans ett samtal kring hur de upplevt arbetet, var de hämtat inspiration, hur de fann och fastnade för just den låten etc. Sist men inte minst blir de då bedömda enligt ovanstående kriterier, vi tar i hand och jag avslutar feedbacksamtalet med ett förhoppningsvis ”Ni har levererat”, ”Du har helt klart visat en ny sida av dig själv”, eller ”imponerande”.

Jag är jättestolt över skolans elever som gör så bra ifrån sig under EGEN DANS ÅR 9! Mer dans i skolan!

Fredrik Furtenbach

Lärare idrott och hälsa, Kungsholmens Grundskola 6-9

Julhälsning från Lotta Edholm

Lotta Edholm vill också skicka en julhälsning till alla lärare via Pedagog Stockholm. Här kommer den.

Thomas Perssons julhälsning 2011

Här kommer årets julhälsning från Thomas Persson.

Arbetsrotation kan utveckla både individ och organisation

Thomas Perssons Krönika – oktober/november 2011

Det är en förmån att vara anställd i en stor organisation, som Stockholm stad och utbildningsförvaltningen. Här finns en variation av organisation och profiler, och därmed många olika skolor att välja på för både elever och medarbetare. Det finns därför alltid en positiv möjlighet för medarbetarna att byta arbetsplats när man vill söka nya utmaningar eller utforska olika skolors kulturer och metoder.

För mig är det viktigt som arbetsgivare och arbetsmiljöansvarig att kunna erbjuda en arbetsmiljö av hög kvalitet för alla medarbetare. Jag tycker även att det är väsentligt att skapa ännu bättre möjligheter för de som är anställda i förvaltningen till rörlighet mellan skolor. Detta oavsett om man som anställd söker utmaningar, vill arbeta inom en speciell inriktning eller tycker att utvecklingen på den egna arbetsplatsen är på väg år fel håll.

I min förra krönika reflekterade jag över uppföljning och utvärdering; en viktig del i skolornas och övriga förvaltningens arbete. Den reflektion jag gör denna gång är av en helt annan art, delvis på grund av av en medial uppmärksamhet runt Ross Tensta gymnasium. Några lärare från Ross Tensta gymnasium, som nu är pensionärer, har nyligen kritiserat stadens beslut från 2002 att investera i en nystart av skolan genom att införa en specifik profil. De menar bland annat att omstarten har medfört stora och onödiga kostnader. Att framföra kritik har de naturligtvis all rätt att göra och de har definitivt en sakkunskap som få. Men det är inte frågan om det var rätt med en nystart av Ross Tensta gymnasium med den valda profilen och dess kostnader eller inte som fått mig att reflektera.

Det är mer generella frågor som väckts hos mig och som handlar om vad som händer om det inte finns samsyn om verksamhetsidé, förhållningssätt, arbetssätt med mera på en skola. Får eleverna bästa möjliga undervisning och studiemiljö – det de har rätt till – om lärare inte tror på skolans organisation och profil?

Hur kan vi öka personalrörligheten mellan våra skolor i en positiv avsikt för att till exempel öka kompetensspridning, men också för att personal ska trivas bättre på sin arbetsplats genom att arbeta i en miljö och kultur som man känner sig ”hemma i” och accepterar? Vad händer annars med de medarbetare som arbetar kvar i en skola man inte tror på? Kan man som medarbetare i det dagliga arbetet bidra till skolans ständiga förbättringsarbete, trots att man inte tror på inriktningen på förändringen? Kan man under dessa omständigheter bidra till skolans attraktivitet i kontakter med ungdomar och andra vuxna? Hur hanterar kollegor inbördes de konflikter som kan uppstå? Hur ser relationerna mellan medarbetarna ut – vilken arbetsmiljö ger man varandra? Hur mycket merarbete skapas för de skolledare som försöker samla medarbetarna och få dem att arbeta mot gemensamma mål?

Ja, det är många frågor som mynnar ut i en övergripande frågeställning: Är det rimligt och klokt att man som anställd väljer att arbeta kvar i en organisation vars profil och arbetskultur man inte tror på? Den reflektion jag gör utifrån detta är följande; Skulle inte en större rotation och därmed rörlighet av medarbetare mellan våra skolor kunna råda bot på detta?

Jag blir i vart fall väldigt glad över att både aktiva och före detta lärare engagerar sig i diskussioner. Lärare behövs i skoldebatten!

Thomas Persson

Utbildningsdirektör

Thomas Perssons sommarhälsning

Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan

Såg du rubriken i Dagens Nyheter den 8 januari i år?

Helena Bross och Ulla Föhrer skriver på debattsidan en artikel om att elever med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter inte får den hjälp de behöver och är berättigade till. Idag finns teknik som kan ge dessa elever en chans att lyckas i skolan trots svårigheter att läsa.

Författarna pekar på hjälpmedel som dator, bokstavsinlärning på dator, talböcker, Daisyspelare, talsyntes, ljudböcker, etc. och menar att många skolor underlåter att tillhandahålla dessa redskap. De pekar också på att pedagogerna fortfarande saknar kunskap för att kunna hjälpa eleverna med modern teknik.

 Verktyg för lärare

Här i Stockholms stad kan skolan vända sig till Uppdragsavdelningen för att få hjälp med utbildning och handhavande av denna teknik. Vi har kurser flera gånger per termin kring digitala hjälpmedel för läsning. Vi erbjuder också kurser i ”Att skriva sig till läsning”. Cirkulationsbiblioteket lånar ut alla sina titlar som talbok. Skoldatateket har ett nätverk för specialpedagoger där man bl.a informerar om ny teknik. Alla lärare i den kommunala grundskolan har möjlighet att i Skoldatateket få kunskap om kompensatoriska verktyg för elever i behov av särkilt stöd. Vi anordnar visningar och kurser flera gånger per termin.

Kurser och seminarier våren 2011

Alla dessa kurser, seminarier, workshops annonseras och beskrivs i Uppdragsavdelningens vårutbud 2011 och på Mediotekets hemsida. www.stockholm.se/medioteket Observera att det mesta av utbudet är kostnadsfritt för stadens kommunala grundskolor. Vi på Uppdragsavdelningen hoppas nu att debatten får fler pedagoger att ta del av den kunskap vi förmedlar!

Du kan också hitta informationen i Kalendariet på Pedagog Stockholm www.pedagogstockholm.se

Använd de programvaror som finns i datorerna på skolorna

I skolornas datorer finns datorprogram tillgängliga för att underlätta elevernas lärande, t.ex.  talsyntes, ordlistor, ordböcker på flera språk och rättstavningsprogram. Där finns också ett antal databaser som kan användas av alla elever på olika nivåer.

Kontakta oss

Om du blir intresserad av att veta mer gå in på http://www.stockholm.se/uppdragsavdelningen och kontakta oss på  uppdragsavdelningen på telefon 08 508 33 745.

Anna Engström

Sjöstadsskolan- WALS-konferens dag 2

Postat den 10  december, 2010 av Gunilla Pettersson-Berggren

Ännu en intensiv dag, dock med en liten arrangerad rundtur efter lunchen då vi hann se en glimt av regnskog, vattenstaden på pålar och några gyllene kupoler.

Vi har lyssnat till flera Learning studies från HongKong, Brunei, Indonesien och Singapore. Gemensamt är att de söker vägar att förbättra undervisningen och resultaten samtidigt som de strävar efter att eleverna ska bli delaktiga i sitt eget lärande, kunna uttrycka sig, ställa frågor och samarbeta. Det som slår en är hur oerhört effektiva de är i att organisera och strukturera sina lektioner och sitt arbete och hur de med stor självklarhet bygger sitt arbete på teorier och beprövad kunskap. Naturligtvis har dessa länder oerhört föreskrivande kursplaner ända ner på lektionsnivå, men den gängse lärarrollen ifrågasätts och vi har sett många exempel på hur elevers lärande stärks av ett ändrat perspektiv. Den svenska skolan  kanske befinner sig i andra änden av skalan, vi efterfrågar mer samordning och struktur och våra resultat pekar väl också på att en förändring måste ske. Vi kan mötas i  de frågor vi ställer kring vår undervisning och våra elevers lärande, vilket känns mycket inspirerande.  Slående är med vilken entusiasm alla deltagare talar om lärande, undervisning och innehållsfokus. Dagen har också bjudit på många möten, framför allt med skolfolk från HongKong och Sverige, men även Singapore och England. Det vidgar våra perspektiv och stärker vår övertygelse om att delade erfarenheter och kunskap utvecklar våra skolor .