Gästbloggen

Jag är lärare och jag har hög status

För några veckor sedan blev jag intervjuad av en nättidning om mitt för läsåret nya jobb som lärarcoach inom Utbildningsförvaltningen i Stockholm. En av frågorna jag fick handlade om status. Kommer du som lärarcoach att få högre status? Det tog ett tag för mig att smälta frågan. Under den tiden fortsatte intervjuaren med att jämföra med rektorsrollen som enligt henne hade betydligt högre status än att bara vara lärare. Bara lärare? Nu snurrade det rejält i mitt huvud.

Jag är enormt stolt över mitt yrkesval. Jag tycker att yrket lärare är ett av de viktigaste som finns. Och trots att det här samtalet nu har snurrat i mitt huvud i flera veckor så kan jag inte dra mig till minnes en enda person jag mött under mina tretton yrkesverksamma år som har sagt emot det. Alla jag känner väl är stolta över mig för att jag arbetar med det jag gör. När jag träffar nya människor och berättar att jag är lärare möts jag alltid av uppmuntran, beundran, respekt och stöd.

Borde inte det signalera att läraryrket har hög status?

Enligt det vi läser och hör i olika medier idag är svaret på den frågan NEJ. Läraryrket har inte hög status. Varför inte? Vad ligger i det egentligen? Argumenten för låg status går runt, runt. Vi har inte hög lön i jämförelse med andra yrken med högskoleexamen. Vi har ingen löneutveckling att tala om. Det finns få karriärvägar. Lärarutbildningarna är under all kritik. Till dessa argument knyts också att elevernas resultat rasar. Lärare bränner ut sig. Lärare lämnar sitt yrke. Det presenteras en skola i kris.

För att rädda en skola i kris behöver vi höja läraryrkets status. Enligt SAOL är status ett tecken på socialt anseende och ställning. Men vad innebär det egentligen? Vad består socialt anseende av? Har ett yrke hög status för att det är populärt eller har ett yrke hög status om det anses som viktigt? Och beroende på hur man svara på den frågan – hur höjer man statusen på ett yrke?

Under rubriken Lärarjakt i den högre skolan kan vi idag (25/4-12) i DN läsa om en ny satsning som hoppas höja statusen på läraryrket. Satsningen innebär att medvetet rekrytera högpresterande studenter från andra utbildningar till att prova på läraryrket i två år. De få läsa in en lärarexamen på sommaren samt under kvällar och helger. Hur ska detta höja statusen på läraryrket? Tusen nya frågor väcks i mig.

Vad säger det om de lärare som redan nu befinner sig i läraryrket, att vi behöver rekrytera högpresterande studenter för att höja statusen? Är inte den befintliga kompetensen nog? Hänger vår låga status på att vi inte är tillräckligt högpresenterande? Vad är det man tror att de här högpresterande studenterna ska kunna åstadkomma som vi inte klarar nu? Kan man ta igen det som jag har lärt mig på 4,5 år på lärarhögskolan och allt jag utvecklat och lärt mig under min tretton år som lärare på en sommar och några kvällar? Det får mig att tänka på andra förändringar som påtvingas skolan nu. Varför ska vi t.ex. införa fler nationella prov? Litar de ansvariga inte på att vi lärare kan bedöma vad våra elever kan? Att kunna bedöma mina elever är en stor del av min professionalitet. Varför ska den ifrågasättas? Och varför känner jag mig alltid ifrågasatt och trampad på när jag läser om satsningar på skolan?

Det enkla svaret är: därför att få av satsningarna som syftar till att höja läraryrkets status bygger på att förändra den nuvarande arbetssituationen för redan verksamma lärare. Få satsningar lyfter de fantastiska lärare som redan finns i den svenska skolan.

Borde inte första steget att höja ett yrkes status vara att kärleksbomba de som faktiskt är verksamma där i? Om vi vill få fler att söka till läraryrket ska vi inte då göra det till ett attraktivt yrke? Vad skulle göra läraryrket mer attraktivt?

Tre enkla vägar:

1. Börja lyfta positiva exempel på lärare och skolor som gör fantastiska jobb utifrån sina förutsättningar
2. Presentera satsningar som utgår från att lärare är experter och kompetenta
3. Presentera satsningar som gör att lärares vardagliga förutsättningar att göra ett bra arbete förändras drastiskt till det positiva

Lärare vill ha möjlighet att undervisa. Lärare vill ha möjlighet att kunna planerar kvalitativa lektioner som når alla elever. Lärare vill ha möjlighet att ta hänsyn till elevers utveckling när de planerar sin nästa lektion. Lärare vill ha möjlighet till pedagogiska samtal med andra lärare. Lärare vill ha möjlighet att hålla sig uppdaterade med aktuell forskning. Lärare vill utvecklas och jobba i en lärande organisation.

Jag vill inte läsa mer om mitt yrkes låga status. Jag är och vill få vara stolt över mitt yrkesval! Varje dag ute i skolan, oavsett om det är som verksam lärare eller som lärarcoach, möter jag lärare som gör mer än sitt bästa. Jag är stolt att vara deras kollega. Kan inte vi få bestämma över vår status?

 Jag heter Janna.

Jag är lärare och jag har hög status.

/Janna Scheéele, lärare och lärarcoach i Stockholms stad

OS-tema på Ekensbergsskolan läsåret 2011-2012

Ekensbergsskolans elever får alltid en sommarläxa som ledtråd till kommande årets tema och inför detta läsår var uppgiften att måla en egen flagga. Uppropsdagen inleddes med ett ”startskott” då personalen introducerade årets tema för alla elever genom en föreställning med spex och dans. Under läsåret har temat integrerats i undervisningen i de olika ämnena som t.ex. på idrotten där alla barn har lärt sig vår OS-dans till låten ”We are all the winners”.

Under särskilda temadagar för hela skolan har vi delat in barnen i grupper med barn i olika åldrar i varje. Mottot för temaaktiviteterna har varit ”Det är inte viktigast att vinna utan att delta”.

Exempel på aktiviteter under temadagar är: tillverkning av vackra OS-ringar, en stor gemensam OS-tavla där alla OS-grenar finns med, läspass då vi läst grekiska gudasagor och gjort skuggteater av dem, vi har gjort teatermasker och trojanska hästar i kartong, vi har utifrån OS-städer läst geografi och tillverkat jordglobar i papier mache´ .

Vi har även sytt OS-maskotar, arbetat med skala och klippt siluetter av idrottare. Vi har provat OS-grenar, vi har mätt upp olika världsrekord och arbetat med tabeller och statistik.

På fritids har vi arbetat med idrott och skapande med OS-tema på olika sätt. Under vårterminen har vi haft ett stort Legoprojekt som innebär ett bygge av OS-byn där eleverna får ansöka om bygglov, göra ritningar och inte minst, samarbeta.

På vår senaste gemensamma temadag var barnen indelade i åldersblandade grupper som representerade olika länder. Barnen lärde sig säga hej på sitt lands språk och bar, under dagen, med sig sitt lands flagga. Dessa grupper arbetar ihop även i andra sammanhang.

Rektor Kicki Billing höll ett invigningstal och skolans personal svor vår egen OS-ed.

Därefter tände vi en OS-eld och alla passerade lagvis genom en OS-portal.

Dagens OS-grenar var: samarbetsbana, springskytte, blindboll, ”bockey” (en blandning av hockey och bandy) och att göra OS-ringar av allas avbildade händer. Dagen avslutades med att alla lag sprang i en gemensam stafett.

Ekensbergsskolans OS-ed

Vi lovar och svär,

att göra vårt bästa,

för att ge alla våra elever,

minnesvärda upplevelser och kunskaper

genom os-temat

Vi har hunnit med mycket roligt och med OS som tema är det lätt att fånga alla elevers intresse på olika sätt. Alla exempel får inte plats här men sammanfattningsvis är de gemensamma aktiviteterna och upplevelserna med hela skolan som vi minns mest.

De åldersintegrerade aktiviteterna bidrar till att skapa en känsla av gemenskap en känsla för skolan som en helhet.

Mer om vad vi gjort i de olika arbetslagen och tillsammans finns på vår hemsida.

www.ekensbergsskolan.stockholm.se

/Anneli Rytterlund, Ekensbergsskolan

Här nedanför kan ni läsa Ekensbergsskolans LPP för OS-temat

Ekensbergsskolan/Svanens arbetslag

Lokal Pedagogisk Planering

Tema OS ht.2011

Idrott & Hälsa

Syfte: Röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.

Innehåll: Grovmotoriska grundformer, t ex springa, hoppa och klättra. Deras sammansatta former i redskapsövningar, lekar, danser och rörelser till musik. Lekar och rörelse i natur- och utemiljö.

Kunskapskrav: Eleven utvecklar sin förmåga att delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer.

Arbetssätt: Läraren tar hänsyn till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Stärka elevens vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan. Ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. Arbeta med många olika ”motoriska moment”.

Bedömning: Visuell bedömning av enskilda moment under lektion. Skriftlig dokumentation under och efter lektionen av de praktiska momenten och det muntliga samtalet.

Dokumentation: Skriftlig utvärdering och reflektion efter arbetsområdets avslutande.

Legoprojektet OS-byn, feb-2012

Förankring i läroplanen

”skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet… leken har stor betydelse för att elever ska tillägna sig kunskaper” Lgr 11 s.8

”Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet”. Lgr.11, sid 8

Varje elev ska utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Lgr11 s.15

Varje elev ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Lgr 11 s.13

Varje elev ska kunna arbeta tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Lgr 11 s.13

Mål: Vi vill få fler elever att bygga med Lego än de som brukar. Vi vill få fler tjejer att bygga med Lego. Vi vill få in temat under fritidstiden och ge eleverna möjlighet att genom leken praktiskt befästa de kunskaper de tillägnat sig i skolan, kring temat OS. Vi vill att eleverna ska träna på att samarbeta. Vi vill inspirera eleverna att genomföra en strukturerad lek där man håller sig till givna regler. Vi vill att eleverna ska få förståelse för vad som måste finnas i en stad som anordnar ett OS (t.ex. sjukhus, hotell, restauranger, kommunikation).

Arbetssätt: Vi informerar eleverna om Legoprojektet på stormötet 27/1. Vi pratar om vad som måste finnas i en stad som ska anordna ett OS. Vi sätter upp en lista över det på anslagstavlan. Eleverna lämnar in ansökan om bygglov i postlådan vid kontoret. I ansökan ska det finnas en beskrivning och en skiss på vad de tänkt bygga, samt vilka som är med i gruppen. När/om bygglov beviljas sätts bygglovet upp på anslagstavlan i studiehallen. Gruppen tilldelas en ruta mark att bygga på.

Projektet planeras pågå under hela februari månad. Innan projektet drar igång för vi statistik över vilka elever som deltar i aktiviteter och vilka som bygger med Lego. Vi observerar eleverna i byggandet och i leken för att se hur samarbete och gruppdynamik fungerar samt om projektet har inspirerat till vidare lek på temat (inte bara byggande?).

Utvärdering: På byggloven ser vi vilka elever som deltagit, antal killar respektive tjejer. Det jämför vi med vilka som byggde med Lego innan projektet startade. Vi jämför också med vilka som överhuvudtaget deltar i aktiviteter under fritidstiden. Efter avslutat projekt utvärderar vi projektet muntligt utifrån målen tillsammans med eleverna på ett stormöte. Personalen utvärderar och diskuterar projektet på planeringsmötet den 20 april.

Enskede gårds gymnasium/Lindeparkens gymnasiesärskola- We are stronger together

Vi på Enskede gårds gymnasium/Lindeparkens gymnasiesärskola (Medie-handel- och kontors programmet), Hotell och restaurang skolan(särskoleklass) och St Eriks gymnasiesärskola fick möjligheten att åka till Madrid och träffa ungdomar med funktionsnedsättning från Spanien och Grekland för att genomföra projektet ”We are stronger together”.

Genom detta projekt har vi lyckats att visa hur vi känner, tycker och tänker angående vad vi har rätt till i samhället. Huvudtemat för utbytet var mänskliga rättigheter för ungdomar med funktionsnedsättning. Under veckan när vi var i Madrid besökte vi Afanias  Studio 3 särskola, Afanias/Plegar trädgård (daglig verksamhet), Afanias tryckeri (företag för personer med funktionsnedsättning) och vi deltog  i en föreläsning som handlade om mänskliga rättigheter. Föreläsaren var en ung spanjorska med funktionsnedsättning som hade läst en kurs på universitet i Madrid för att bli informatör om mänskliga rättigheter.

Vi upptäckte olikheter och likheter mellan oss som personer och grupp och insåg att det vi vill alla ha är en framtid där vi kan bli inkluderade i samhället, vi vill bygga familj och kunna försörja oss på egen hand utan att bortse från den hjälp vi behöver. Vi lärde oss mycket från spanska och grekiska ungdomar och de berättade att det svenska socialsystemet och LSS är mycket uppskattat och önskad i andra länder. Ytterligare besökte vi El Prado museet, Toledo stad, El Grecos museet, Madrid stad, Flamenco Tablado, ett diskotek och hade mycket roligt tillsammans.  Nu har vi nya vänner och ska fortsätta att jobba tillsammans för att bygga ett nätverk för ungdomar med funktionsnedsättnig.

För att kunna sprida kunskap om vårt projekt har vi redovisat projektets resultat till Duveholmsgymnasiet i Katrineholm (särskola program), St: Eriks gymnasium (särskola program), Arlanda gymnasiesärskola i Sigtuna och Rodengymnasiet i Norrtälje.  Vi hoppas att kunna inspirera andra ungdomar med funktionsnedsättning att ”go international” med mänskliga rättigheter.

Vi hoppas att flera ungdomar får möjlighet att delta i internationella projekt genom programmet Youth in Action (YIA).

Stor tack till vår skola Lindeparkens gymnasiesärskola, Ungdomsstyrelsen och Olof Palmes minnesfond.

Vi alla från ”We are stronger together”

/Elever på Enskede gårds gymnasium/Lindeparkens gymnasiesärskola

 Mer information:

Tillsammans är vi starkare ”Kontaktnätverk om rättigheter för ungdomar med funktionsnedsättning”

36 ungdomar från Sverige, Spanien och Grekland träffades i staden Madrid för att delta i ett ungdomsutbyte ”Tillsammans är vi starkare” under 7 dagar (23 – 30 oktober 2011). Syftet med projektet var att starta och utveckla ett europeiskt kontaktnätverk om rättigheter för ungdomar med funktionsnedsättning. Motivet med att genomföra projektet ”Tillsammans är vi starkare” var att hjälpa ungdomar med utvecklingsstörning att skapa INTERNATIONELL FÖRSTÅELSE för deras livssituation och stärka dem att uppnå självständighet och delaktighet i samhället genom inkludering på arbetsmarknaden, fritids och kulturlivet. Genom workshops, presentationer och grupparbeten jämförde ungdomar metoder, idéer och erfarenheter om deras dagliga liv för att kunna analysera sina livsvillkor och komma med förslag på förbättringar. Analys av och diskussion om dokumentet ”Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning” ökade kunskapen om förståelse för principerna om FRIHET, DEMOKRATI, RESPEKT OCH INTERNATIONELL FÖRSTÅELSE. De unga deltagarna hoppas att nå synlighet och representation i samhället på ett nytt sätt genom att sprida kunskap om deras europeiska kontaktnät. De hoppas att komma med nya förslag som kan påverka politiker, arbetsgivare och samhället.

De organisationer som var partners i detta ungdomsutbyte är Lindeparken Gymnasiesärskola / St. Erik Gymnasiesärskola – Stockholm, Afanias Studio 3 – Madrid och Estia – Aten.

/ Nelly Andersson, Lindeparken Gymnasiesärskola, projektledare Tel: 0768254344 nelly.andersson@stockholm.se

Tomas Tranströmer gästade Humanistdagen på Södra Latin

Nobelpristagaren Tomas Tranströmer besökte Södra Latin under Humanistdagen och fanns med i publiken när hans dikt ”Hemligheter på vägen” framfördes på våra sju språk.

Humanistdagen på Södra Latin arrangerades med anledning av att vi fått ett nytt högskoleförberedande program; nämligen Humanistiska programmet. Att människans tänkande och skapande, hennes allmänna kulturella och språkliga bildning ska lyftas fram ville vi uppmärksamma och fira! Initiativtagare till, eldsjäl och samordnare av Humanistdagen har varit Elisabeth Poignant, lärare i ryska och människans språk. 

Elisabeth Poignant och Lillemor Larsson.

Den 15 mars ägnades således hela dagen åt de humanistiska ämnesområdena och vi fick ta del av många intressanta föreläsningar, diskussioner och seminarier. Håkan Rosenqvist talade om svenskans ljud och satsmelodi, Ulrika Tornberg om mänsklig mångfald, Tomas Lappalainen om språkkunskaper som en port till djupare kulturskikt, Lars Nordgren om grekiska och latin , Staffan Carlshamre om filosofi och språkfilosofi , Patrik Hadenius om humanism, språkkunskaper och journalistik och slutligen Cecilia Lindqvist om de kinesiska systerkonsterna tecken, kalligrafi och måleri.

För att hylla flerspråkigheten, denna unika mänskliga egenskap som gör att vi kan tillägna oss ett eller flera andra språk än vårt modersmål, framfördes Tomas Tranströmers dikt ”Hemligheter på vägen” på våra sju språk; svenska, italienska, tyska, franska, ryska, engelska och kinesiska. Per Axel Andrén framförde dikten på franska.
Dessutom bjöd bl a eleverna Agnes Scherwin och Louise Tidestad Valne från Södra Latins musikprogram på musik.

Inger Markgren

Samarbeta internationellt med eTwinning

Två lärare på två skolor och i olika åldersklasser berättar om hur det är att arbeta med eTwinning som redskap.

Cecilia Kral på Vinstagårdsskolan leder tillsammans med kollegan Ewa Wastesson ett projekt i årskurs 6 som heter Music, food and fashion across Europe. Deltagande länder är Turkiet, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Polen och England. Som namnet antyder går projektet ut på att eleverna ska utbyta erfarenheter om musik, mat och mode i de deltagande länderna. De använder eTwinningportalen för att dela med sig av skapat material. Hittills har de skapat Power Point, Voki och filmer där de presenterar sina resultat. De har intervjuat människor i Vällingby Centrum på engelska och de har undersökt dessa områden både på nätet och i böcker. Resultaten laddar de upp på eTwinningportalen så att barnen i de andra länderna kan se dem.

Vad tycker då Cecilia och Birgitta om att arbeta i internationella projekt med eTwinning som arbetsredskap? Båda projekten tycker att portalen är bra och använder den för att dela dokument. Det är bra att det finns en plattform där du kan samarbeta på. Den är så pass enkel att förstå så att det är bara att börja. Det är ett pedagogiskt redskap och inte en teknisk pryl anser båda.

Varför arbeta internationellt?

Det mest uppenbara är att det passar bra in i läroplanen. När Birgitta satt och tittade igenom målen såg hon att hon i princip kunde bocka av det ena målet efter det andra. Läroplanen Lgr 11 har blivit ett levande dokument. Så hon kan ta in projektet i sin vanliga undervisning. Förutom fördelen med att det är lätt att få med många mål anser de båda att det stärker självförtroendet hos eleverna och att eleverna upplever att de gör och lär sig något på riktigt, att de får kunskap och erfarenheter som de inte annars skulle ha fått. Alla, både lärare och elever, får lära sig språk och kultur genom att de kommunicerar på ”riktigt”, de får information om olika kulturer från barn i den kulturen och så vidare. Diskussionen om upphovsrätt kom naturligt i och med att eleverna själva började fundera på hur deras eget material kan och får användas. Det är ett exempel på att när du arbetar på det här sättet uppstår problem som måste lösas, och för att lösa dem måste du lära dig något annat.

- Det ena leder till det andra helt enkelt, säger Birgitta.

Båda anser att du som lärare utvecklas och lär dig nytt hela tiden gällande allt från olika skolsystem till hur man kan använda IT som pedagogiskt verktyg. Det är mycket stimulerande och utvecklande. Framför allt är det roligt.

Har du frågor kan du vända dig till Ann-Marie Degerström på Internationella Programkontoret (ann-marie.degerstrom(at)programkontoret.se) eller till Mats Öström (eTwinning-ambassadör) på Ross Tensta Gymnasium

Birgitta Flodén, Cecilia Kral och Mats Öström

Stockholms satsar på Lesson Learning Study – gästforskare på besök

Professor John Elliot, Storbritannien, och Ass. Professor Catherine Lewis, USA, har varit  på besök och föreläst om sin praktiknära forskning som kallas Lesson, Learning Study, LLS. Här på bilden tillsammans med professor Ingrid Carlgren mellan sig och Katarina Arkehag, chef för FoU-enheten och professor Inger Eriksson längst ut till höger.

Det var utbildningsförvaltningen som tillsammans med Stockholms universitet bjöd in gästforskarna som ett led i satsningen på undervisningsutvecklande forskning i skolorna.

 Det var en öppen föreläsningen på Konradsberg med ca 150 deltagare varav en stor del var inbjudna forskare, doktorander, licentiater som passade på att fördjupa sig i forskningsresultaten.

 Cathrine Lewis forskning har haft stor betydelse för spridningen av  LLS  i USA. Metoden kommer från Japan där Lewis själv verkat under ett antal år. I sin föreläsning betonade Lewis det som utmärker en Lesson Study: ämneslärares gemensamma lektionsstudier. Dessutom ingår det vanliga i ett kollegialt lärarsamarbete, till exempel gemensam lektionsplanering och reflektion. I en Lesson Study är det den egna undervisningen som studeras. Typiskt är också att elevernas reaktioner på undervisningen är i fokus.

Elliots förläsning problematiserade möjlighet till generaliserbar kunskap i Lesson och Learning Study. Han betonade att lärarens roll som forskare måste stärkas. En av dessa utmaningar är enligt Elliot är att bygga in det arbetssätt som LLS innebär, som att ha möjlighet att planera arbetet tillsammans och avsätta tid för gemensamma lektionsstudier. I Japan lägger lärarna mer tid på det kollektiva samarbetet, och mindre tid på att tolka läroplaner och utforma individuella lektioner. I Sverige och USA är förhållandena de omvända.

Nej, jag ger inte ledigt för semester

– Din glädjedödare! Tror du att skolan har patent på kunskap? Min son sitter ju ändå bara av lektionerna och väntar på att de andra ska fatta, tror du verkligen att han skulle ta skada av en lärorik resa på några veckor? Och vad är det för gammaldags skola där det inte går att sköta undervisningen via arbetsuppgifter och mejl?

Ja, du tror rätt, det handlar om elevers ledigheter. Eller ska vi kanske kalla det föräldrars semesterplanering? Ämnet engagerar många och jag får både ris och ros för min något kompromisslösa hållning. På Sofia skola ger vi nämligen inte ledigt för semester fastän jag som rektor kan om jag vill, enligt gällande lagstiftning. Och det retar upp en del föräldrar.

Men varför tycker jag att det är så himla viktigt att eleverna är i skolan? En del klarar ju bevisligen av att vara borta några veckor och ändå hämta in allt de missat? Vi har skolplikt av den enkla anledningen att alla barns rättigheter ska garanteras. Ska jag ge ledigt åt mellanstadiesonen som når målen i alla ämnen men inte åt tonårsdottern i samma familj som kämpar med sina åtgärdsprogram? Är det verkligen okej att missa skogsutflykten som skapade den där magin i klassen, utflykten som alla refererar till resten av skoltiden? Går det bra att ge ledigt från hela starten av ”Tema vatten” som präglar sex veckor av terminen i fyra olika ämnen?

Nej, jag ger inte ledigt.

Men ibland åker ju familjerna ändå. Jag kedjar inte fast mig framför flygplanet, för föräldrar bestämmer trots allt över sina barn. En del elever fixar det som sagt alldeles utmärkt. Andra kommer tillbaka och har jättesvårt att komma ikapp. Ska vi pedagoger då säga till föräldrarna: ”Skyll er själva, nu såg du att hon halkade efter!”?

Nej, aldrig! Föräldrarnas beslut får aldrig någonsin drabba våra elever. Oavsett av vilken anledning en elev behöver hjälp, ska vi hjälpa eleven. Så trots att skolan och föräldrarna ibland tycker olika, ska vi alltid värna om elevens rätt till optimal utveckling och bjuda till med allt vi kan åstadkomma.

Fler skolor kommer att bli mer restriktiva med ledigheter eftersom nya nationella riktlinjer är på väg. Men enligt skollagen är beslutet delegerat till rektor och därför har vi stora möjligheter att agera. På Sofia skola är lärarna glada över att föräldrarna nu börjat åka på semester på skolloven i stället. Det är ju faktiskt sexton veckors lov från skolan varje år.

Annika Hedås Falk, rektor vid Sofia skola

PS. Till och med på min skola kan man få ledigt någon enstaka gång, både för roliga och mindre roliga ändamål. För när man får en barnroll i julkalendern, när mormor ska begravas i Österrike eller när man ska spela slutspel i ungdoms-SM – ja, då behövs det ju faktiskt.

Krönikan är skriven för tidningen LÄRA du kan läsa krönikan i sitt ursprungsformat och bläddra i hela LÄRA här.

Kommentera gärna krönikan här nedanför och gå in och rösta på Pedagog Stockholms Facebooksida här!

Visa upp hur ni arbetar med Strindberg i wikin August-2012!

August-2012 är en webbplats där elever, lärare och skolbibliotekarier delar med sig av det arbete som pågår i skolor under Strindbergsåret 2012. Här samlar vi tillsammans presentationer, bilder, film, ljud och idéer för lärare att inspireras av. Tanken är att belysa ”hela” August Strindberg utifrån så många ämnen och perspektiv som möjligt, därför finns sidor som motsvarar de flesta skolämnen. I wikin finns möjligheter att enkelt kommunicera med varandra. Förhoppningen är att det kan knytas kontakter mellan skolor inom och utanför Stockholm, kanske till och med utanför Sverige!

August-2012 är också en mötesplats mellan skolvärlden och andra aktörer, som museer, teatrar, arkiv och informationsdatabaser, vilka presenterar vad de erbjuder skolor under Strindbergsåret.

Wikin hittar du här: http://august-2012.wikispaces.com/
Vi hoppas att många, många vill medverka!

August-2012 är navet i läsfrämjandeprojektet Unga möten med August som genomförs med anledning av Strindbergsåret 2012. Projektet samordnas av Medioteket, Stockholms Utbildningsförvaltning, med stöd från Kulturrådet.

För mer information kontakta Charlotte Hansén Goobar, Medioteket:
charlotte.goobar@stockholm.se

Månadens arbetslag februari-Hjärtats arbetslag Katarina Norra Skola

 Hjärtats arbetslag på Katarina Norra skola

På bilden ser ni på övre raden från vänster: Sofie Lennman, Pia Åsing, Chatarina Florin, Petra Östergren, Anders Clarstedt, Cathrin Svedén
Undre raden från vänster: Christina Molander, Mathias Bergsten-Kjellstrlm, Anna Mork-Åslund

På Katarina Norra skola finns vi, Hjärtats arbetslag,
vi kommer till jobbet otroligt glada varje dag!
Här finns inte bara 66 underbara barn att ta hand om,
det finns ju 9 lika underbara kollegor liksom.
Vi skrattar och har kul för det mesta,
men även tårar är okej när man är bland de bästa.
Smått hysteriska men roliga möten har vi varje vecka,
tills någon ”ryter” att nu får det räcka.
Att vara en i detta gäng är verkligen lycka,
det vill vi med detta brev uttrycka.

Alviksskolan 4d var med i Hjärnkontoret

Du kan kolla på filmen genom att klicka på bilden!

Under fyra dagar arbetade klass 4d i Alviksskolan intensivt och glädjerikt med skapandet av en Rube Goldberg-maskin. Av Beppe på Hjärnkontoret fick vi två tips: börja med slutet och använd er av saker ni har i klassrummet.

Klassen planerade gemensamt (se bild) och de som ville fick i läxa att rita en skiss över en viss del av banan. En elev gick ett steg längre med den frivilliga läxan då han sammanställde en skiss över allas förslag som sedan ritades upp på tavlan (se bild).

Nu kändes det som att vi hade kommit långt! Hur skulle nu banan byggas? Vilka saker behövde vi? Ett kreativt letande efter saker i klassrummet påbörjades; tejp, pennor, böcker osv. När allt tagits fram byggdes banans olika delar upp gruppvis. Små förändringar gjordes hela tiden och klassen visade en enorm förmåga att lyssna till varandras nya förslag och att ständigt vilja förbättrad banan.

Dagen när filmteamet kom var det nervöst. Skulle banan fungera? Det gjorde den! Se filmen här

Kerstin Dareflod och klass 4D i Alviksskolan