Köpta läromedel eller verklighetens oändliga kunskapsbas?

Livet är oerhört. Oerhört mycket. Känslor, upplevelser och ting. Livet är tid, kanske. Eller är livet allt tillsammans? Efter livet finns en del kvar, i alla fall ett tag. Minnen, både som ting eller saker, byggnader eller spår av materia, ordnad  materia skapade av oss levande i form av ting, eller våra tankar och ideér i form av åsikter och talesätt. Religioner eller filosofiska andar av föreställningar och uttryck.
Medan vi lever finns vi tankarna och i verklighetens upplevelser och omgivna och av redskap och föremål som vi skapar eller är skapade av någon annan.

Nästan hela vår värld är designad, en del har naturen själv skapat, en del berg, dalar och sjöar och bäckraviner har skapats eller tillverkats av naturen själv. Men det mesta av vår miljö är till stor del gjord eller tillverkad – designad utifrån olika krav.

Jag, du eller någon annan har tänkt, funderat och provat. Och skapat nya tankar och föremål eller nya platser. Ibland kallar vi det för ”konstgjorda” saker. Det är precis vad det är! Saker som är gjorda på ett konstfullt sätt. Eller funktionella saker, grejjer som skall hjälpa oss och fungera som vi vill.

Det är designat! Bläddra genom livets timmar, från när du vaknar till nattens mörker, till morgonen igen. Vandra genom årstiderna och ställ dig frågan varför det ser ut som det gör! Svaret på frågan varför det ser ut som det gör, kallas design. Varje ord, tanke eller tidpunkt i ditt liv är fyllt av design! Genom att studera och kolla upp alla prylar, byggnader och miljöer vi lever i finns en ocean av intressanta startpunkter för kunskapsinhämtning.

I stället för att köpa läromedel och övningsböcker inom de olika ämnena i skolan kanske det räcker med att vandra, se och fundera i området runt skolan. Och varför inte studera hemmet! Låna ut en digitalkamera och titta noggrant och analysera vad vi ser och upplever i våra egna miljöer.

Olika typer av grunder och design:

Design och att lösa ett problem

Design och att tillfredsställa ett behov

Design och funktion – material, ergonomi,     

Design och människor

Design och utseende – linjer, form, färg, textur, rytm, asymmetri, proportion, repetition,

Design och styrka

Design och rörelse

Design och att sälja

Design och förr i världen

Design och idag

Design och framtiden

Design och andra kulturer

Design och andra epoker

Design och identitet

Design här och nu!

Genom att bara se, uppleva, analysera och använda vår värld, den designade världen, vår miljö har vi lektionsstoff och teman för ämnesövergipande och MYCKET KUNSKAPSSKAPANDE moment!

Myrstacken, tapeten och burkan är olika designer. Dessutom pennan, kepsen, valaffischen och handväskan och laptoppen, samt våra virtuella världar!

Kritik?

Kritik är något positivt…

Förmågan att tänka kritiskt, att kritiskt granska någonting eller att lära sig kritisera i allmänhet är inte någonting som vi får gratis, det är inte medfött! Det är ett resultat av erfarenhet och inlärning. Ibland är det som vi kallar för ”kritik” inte mer än okvalificerat ”tyckande”.

Om man verkligen vill ha förmågan att kritisera bör man utveckla en mängd olika kunskaper och färdigheter.
Och när någon frågar ”vad tycker du om det här då?” kan man ju vara svinkritiker eller diplomatkritiker och mjukkritiker.
Kritik som jag ser det är till för att hjälpa, vara ärlig men inte döda eller bara hitta fel, brister och besserwisseröverlägsenhet. Kritik bör innehålla både förslag på förändringar och belysningar av att ”det här är riktigt bra”! Förhoppningsvis försvinner de röda bockarna!

Vi måste kunna uppfatta eller lokalisera, att kunna rekognosera, identifiera, känna igen, att kunna dra slutsatser och att värdera för och emot. Vi måste kunna planera, handla och gå vidare. Ibland samla och spara intryck. Vi måste vara undersökande, experimenterande och jämförande. Vi katalogiserar och ordnar i klasser och efter olika mönster och variabler. Vi samlar fakta och dokumenterar, skissar och ritar och målar. Vi fotograferar och filmar och visar för andra, vi rapporterar eller visar upp våra tankar och våra ideér. Vi presenterar förslag och visar på fördelar och nackdelar, vi väger mot varandra olika synpunkter och fantasier. All denna enorma kunskap kan leda till det vi kallar konstruktiv kritik eller utveckling genom kritiskt tänkande. Det är vad kritik är – något mycket positivt och MYCKET ANVÄNDBART!
Det är det vi menar när vi säger att kritik inte bara är negativt!

Några kunskaper/skickligheter / färdigheter som är värda att utveckla:

 Nära observation – att titta närmare på föremål

Att lära sig att ställa frågor.

Att lära sig att kritiskt granska föremål utifrån utseende, värdet, åldern, skick etc.

Att fundera på värdet av ett föremål och att förstå att värdet kan mätas på olika sätt

dvs. – ekonomiskt, sentimentalt, symboliskt, konstnärligt, estetiskt, praktiskt etc.

Att beskriva saker och ting, muntligt, skriftligt och i bild.

Att dokumentera, från minnen, skriftligt, film, etc.

Att klassificera föremål i olika grupper.

Att lära sig historien hos ett föremål, ändringar, utvecklingar, avvecklingar genom tiden!

Att lära sig om föremål från andra kulturer.

Vad är kunskap?

Vad är Kunskap?
Varför Fantasi och Lek?
Ett kort studium av människans, livets, kunskapens, fantasins och lekens betydelse för universums fortsättning…

En av universums viktigaste realiteter är felet, misstaget och kalamiteten. Det vill säga upptäckten av olyckors och trassels inneboende kraft för att lära nya saker.
Allt, precis allt i universum strävar mot kaos och oordning i ett enormt sönderfallande mot den fulländade kunskapen.
Barn föds och antalet felsteg och snubblingar leder till en upprätt människa med stolt gång mot ett liv i glädje och sorg. Ett oändligt antal halvdrunkningar och cykelrasningar med blödande knän ger en enorm kunskapsbas, detta kallar vi normalt erfarenheter.
Normala barn föds aldrig. Alla föds unika och väldigt olycksbenägna. Det kallas ofta att de är nybörjare, pucko eller oerfarna. Nyfödda gör vad som faller dem in, de stoppar fingrar här och näsor där, en blandad konfekt av grejer från verkligheten tuggas och smakas på. De fiser och snarkar och jollrar och skriker mitt i natten som om det inte fanns någon annan. De är universums centrum.

De växer upp med plåstrade knän (i bästa fall) eller skiträdda efter svidande slagsmål bakom muggen på skolgården. Tyvärr går det över gränsen ibland och några får vara med om det värsta av allt – mobbing.
Nu börjar barnet bli normalt, alltså mörkrädd, osäker och nyfiken.
Gör gärna upptäckter lite i hemlighet, leker med sin kropp, smyger, gillar förbjudna grejer samt snor småsaker, kakor eller filmisar. De börjar klättra i träd längre bort från hemmet och de ramlar ned bara någon cm från en uppstickande rötter eller järnstänger. De lär sig livet. Det kallas att skaffa erfarenheter eller kunskaper. De leker och lär sig av misstagen.

Vad är då kunskap eller vetande?
Platon analyserade själva begreppet kunskap och frågade vad skillnaden är mellan att bara ha en sann uppfattning eller åsikt och att ha kunskap, dvs. att verkligen veta något. Hans svar var att det senare innebär i tillägg utöver det förra att man har goda grunder för sin åsikt, vilket har fördelen att åsikten inte så lätt flyger sin väg.
Denna analys har blivit bestående i senare filosofi, som i stort sett menat att (åtminstone) följande tre villkor måste vara uppfyllda för att personerna Lisa eller Sluggo skall kunna sägas ha kunskap om A eller veta att A (där A står för ett påstående): 1) att A är sann, 2) att Lisa och Sluggo håller A för sann och 3) att Lisa och Sluggo har goda grunder för att hålla A för sann. När det gäller frågan vad ”sann” och ”goda grunder” närmare betyder har emellertid meningarna gått starkt isär. Ofta har också det betydelse vad Pelle och Stina tycker om Lisas och Sluggos utsagor. Om Lisa och Sluggo är präster, politiker, världsmästare, idoler, starka, många eller mycket våldsamma håller nästan alltid Pelle och Stina med. Vissa kunskaper är alltså ”person eller tidstrendsberoende”. Kunskapen kan alltså alltid visa sig ändras! Även vad som kallas sanning.

Rejält praktisk kunskap.
I och med att människan i samband med olyckor, misstag eller kalamiteter, t.ex. att handlöst kastas till marken vid en cykelrasning och dankar näsan så hårt att näsblod inträder s.k. ”äkta kunskap” eller slags empirisk och koherent erfarenhet av det hårda slaget, blod på tröjan, smärtan, ärren på kroppen och de efterföljande ärren i själen som senare skapar äkta rysningar i kroppen när människan ser blod, även många långa år senare, själva kalamiteten kan vara helt glömd. Ändå återskapas på ett ögonblick känslan av vanmakt, vrede, rädsla och grus i munnen på en bråkdels sekund. Kunskap av denna art sägs vara otrolig! Detta glöms aldrig.

För att förstå att leva under denna kunskapsförklaring och i detta inferno av blandad verklighet med sinnesdrömmar och syner måste det till två viktiga ingredienser i livets pölsa:
FANTASI och LEK!
Vad är då fantasi?
Fantasi (ytterst av grek. phantasi´a ‘synligblivning’, ‘anblick’, ‘drömbild’, ‘föreställning’, av phanta´zo ‘göra uppenbar’, ‘visa sig’, ‘inbilla sig’, till phai´no ‘göra synbar’) inbillningsförmåga.
Numera är vårt civiliserade samhälle helt beroende av fantasi. Fantasi kan sägas vara drogen som får universum att hålla ut. Minnen och verklighetens kalamiteter blandas till en pölsa av extremt kraftfullt innehåll. Fantasi kan få människor att bygga rymdraketer och fara till månen, fantasin kan med hjälp av 28 svarta bokstavskrumelurer skapa drömbilder och verkligheter för en människa som aldrig satt sin fot i djungeln eller på en annan planet. Utan fantasi svartnar det för ögonen och stjärnhimlen blir irriterade ljusprickar på en svart bakgrund som ingen djävel kan släcka. Utan fantasi dör döden!

Och lek då? Vad är det?
Verksamhet som sker ”som om”, låtsasverksamhet. Lek förekommer både bland människor (särskilt barn) och bland högre stående djur. Det lekfulla beteendet måste tolkas utifrån lekens mening. Hundar jagar varandra och slåss på lek. Lekdeltagare meddelar varandra att ”detta är lek” genom kommunikativa signaler: den viftande svansen, den lekfulla minen, konstaterandet ”vi låtsas att”. Lek har alltid ett inslag av föreställande. De inre föreställningarna råder över de yttre förutsättningarna: stolen behandlas som en häst, videoredigeringen som rymdstationskontroll, fotbollen som villebråd, Internet som frihet, solbränna som friskhet, slalomskidorna som utförsåkningsredskap, baren som filosofiskt sällskap eller snillen spekulerar, teatern som verklighet, verkligheten som film etc.
Man brukar skilja mellan sensomotorisk lek, rollek (låtsaslek), konstruktionslek och regellek. Ofta förekommer dessa former samtidigt i en och samma lek. I rolleken eller fantasileken följer man innehållets regler och logik: leker man mamma så skall man uppträda som en mamma. Konstruktion och skapande ingår ofta i rolleken. I regelleken finns ofta ett inslag av roller, t.ex. tjuv och polis. Leken utmärks av hängivelse, självförglömmelse och harmoni mellan de lekande. Så snart harmonin bryts, så bryts leken för diskussion och uppgörelser de lekande emellan. Även dessa regler ändras med tiden, t.ex. är alltid en mamma i en svensk film nuförtiden en man med förkläde och totalt ointresse för motsatta könet. Barnet är också den som bestämmer var familjen ska åka på semester – Sommarland eller Legoland, annars kan man lika gärna vara hemma och spela data! Barn behöver således nuförtiden inte leka mamma – pappa – barn.
Barn nuförtiden leker helst Pappa – pappa – barn. Eller möjligtvis Barbie – Ken – Prinsen/Prinsessan eller Idolen – Älskaren – Publiken, eller varför inte Gud – Djävulen och folket!

Sammanfattning och några tips för universums fortsättning:

 Gör gärna misstag!

Fantisera och tro att det går!

Gör det!

Om många tycker att du är helt misslyckad är du på rätt väg!

Tro på dig själv!

Ha empati, alla andra är lika som du!

Alla föds nakna!

När du är normal har du förlorat din frihet, kanske?

Varje gång du gör ”fel”, lär dig av det!

Fantisera regelbundet varje dag, använd tiden på busshållplatsen och på toan!

Ljug mycket! Avslöja dina lögner omedelbart så att folk inte tror på allt!

Tro på allt och ingenting!

Njut!

Ät allt som är gott, det är nyttigt för dig, det är därför du tycker att det är gott!

Gör helst inget tråkigt om du inte måste, man måste tvätta kalsingar och diska förr eller senare, gör det då!

Om du gör andra lyckligare genom dina misstag – gör det!

Försök se till att dina misstag inte skadar andra i onödan.

Använd inte klocka.

Om du är mycket rädd, vänd om!

Du vet inte allt, nästan inget, det vet alla andra.

Det du vet ska du dra nytta av, men testa nytt för att göra ett misstag som får dig att bli ännu mer osäker och nyfiken, sluta inte!

Ge aldrig upp! Försök igen! Om du slår ihjäl dig hann du ju med en del ändå!

Om du ser att det håller på att gå åt helsefyr – fly så fort du kan – det finns alltid nya misstag att göra!

Källor: Nationalencyklopedin 2010 och Internet, människomöten och resor, samt FISKE mitt på dagen!