Vad är bild? Det kan vara teckning, konst, hällristning, grottmålning, duplicering, pigment, stilar, symboler, utsmyckning, mönster, perspektiv, foto, en digital bild, bildhantering, manipulation, skanning, ritplatta, måla/ritprogram…
Bilden finns alltid, här och nu i alla ögonblick, vår synbild. Synbilden är universums onlinemeddelande eller vår verklighets ständigt aktuella rapport eller dokumentation. Även en blind har en inre synbild.
Ljus är en bilds bärande kraft. Utan ljus, ingen bild! (givetvis ser vi våra inre bilder i totalt mörker). Men vår ständigt pågående synbild kräver ljus.
I näthinnans ca 130 miljoner sinnesceller – stavar och tappar – finns synpigment som absorberar ljusstrålning med våglängder mellan ca 400 och ca 700 nm, det vi kallar synligt ljus – regnbågens färger.
Ljuset är en elektromagnetisk vågrörelse och lite material i form av fotoner. Vågornas längd och fotonerna påverkar hur ljuset reflekteras och bryts i vår omgivning. Snö ser vit ut beroende på att snön reflekterar samtliga färgers våglängder med samma intensitet. Alltså blandas alla färgspektrats (regnbågens färger) färger/vågrörelser med varandra – våra ögon uppfattar vitt! Kol ser svart ut för att kolets yta inte reflekterar några våglängder som människoögat kan uppfatta. Alla färger har sin exakta vågrörelse i färgspekrat som vi kan se – regnbågen. Men det är inte så enkelt, ett vitt papper i närheten av en gul lampa ser inte längre vitt ut. Vår hjärna som vet att ett vitt papper ser vitt ut försöker envist tala om för oss att papperet är vitt, vitt, vitt! Men tar vi ett fotografi av papperet ser papperet gult ut på bilden. Vår verklighet har alltså möjlighet att påverka hur färgerna ser ut. När solen står lågt ser det rött ut, i skymningstimman – ”den blå” timmen känns omgivningen blåaktig, speciellt på vintern, snön ser blå ut på dina vinterbilder. Världen har olika färgtemperaturer vid olika tidpunkter, väderförhållanden, belysningstyper och på olika avstånd. Prova att fotografera ett vitt papper i solljus, i skugga, i inomhusbelysning, i lysrörsbelysning, i stearinljusbelysning!
Färg är ju egentligen reflektioner av studsande fotoner och vågrörelser på en viss yta. Olika material reflekterar olika färger bättre eller sämre. Det material som bygger upp de flesta tomaters skal reflekterar rött. Men det finns tomater som har en lite annorlunda materialuppbyggnad, de ser gula ut. Vi kan alltså tillverka egna bilder med hjälp av olika material, färger. Men vi kan ju också rista fram en bild i sten, då är det skuggornas spel som hjälper till att visa bilden.
En bild är ett visuellt meddelande. Det kan vara ett konstverk, en tavla, en skylt, ett tecken, en bokstav, en hällristning, ett fotografi – ett kort. Ja, alla bokstäver är bilder av tecken som vi lär oss att tolka. Egentligen är bilden mycket grundläggande för vårt språk. Språk är ju en kombination av ljud och bilder. Talet är ljud. Bokstäver och ord är bilder av vårt tal, men inte exakt. Bilderna ljuger. Studera den här meningen: ”Nu skall jag äta en god portion pannkaka med sylt.” Detta är bilden av talet som låter ungefär så här: ”Nu ska ja eta e go potsjon pangkaka me sylt.” vårt talade språk översätts alltså inte exakt när vi skriver vår text. Likadant är det tvärtom, vi läser inte texten tekniskt korrekt, vi gör en tolkning av textbilderna och vårt talljud anpassa för att vara lättare att säga, njutbarare att lyssna till. Den som talar som en text borde låta, låter ofta mekanisk och blir tröttsam att lyssna på länge. Gamla Svenska journalfilmer har ofta en speaker som låter väldigt textstyltad. Det finns ett fåtal språk som bara är ljud, språket kan inte skrivas. Alltså – hela vår mediala värld är uppbyggd av grovt sagt två företeelser – ljud och bilder. Vårt svenska språk består av 29 tecken eller 58 om vi ska vara petimetriga, det finns ju både gemener och versaler och en fruktanssvärd massa ljud. Ljuden låter dessutom olika i olika delar av landet, till och med i olika byar nära varandra. Dessutom har varje människa sitt eget ljud som imitatörer kan härma. Den här mycket komplexa blandningen av ljud och tecken tolkas av oss och skapar – just det –inre BILDER inuti oss!
Den här blandningen av bokstäver, vad skapar den för inre bild hos dig:
adermilsk äHchkosomtontenafötoharhg…aetusienesvtånmomgrhayrvdepenär lsen an
Eller vill du kanske ha en annan blandning eller ordning på tecknen:
Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem om halsen…
Rätt tecken kommer i rätt ordning. Just det, 58 tecken, kråkfötter, bokstäver, symboler eller bilder i en viss ordning skapar inre bilder.
Du tittar i spegeln och ser en spegelbild av dig själv. Men du är spegelvänd. Tar du ett kort på dig själv i spegeln blir namnet på kameran och logotypen på din tröja spegelvänd.
Vi bär också bilder inom oss. Bildminnen, som vi kanske förnimmer eller ser inför vårt inre ibland. I våra drömmar visas massor av bilder som bildspel eller ibland som film. Ofta i färg.
Bilden är oftast 2-dimensionell, på en platt yta. Vi kan inte se ”baksidan” på en bild, om vi ser på bilden från sidan kan vi inte se runt hörnet, eller bakom träd och saker. Bilden är platt. En staty eller en byggnad, ett föremål är 3-dimensionell, vi kan gå runt statyn och se hur ryggen och nacken ser ut. Vissa bilder, som en hällristning är egentligen tredimensionell, ristningen är ju en fördjupning och ljuset och skuggspelet visar oss tecknen.
Bild som förmedlare av impulser, intresse, fakta, lögn och njutbarhet är mycket stor. En bild är inte bättre än tusen ord, snarare tvärtom – några kråkföttersbokstäver på ett papper kan bli en oändlig resa i tid och rum. Bokstäver är ju förstås bilder i sig. När du sveper över en text av dessa tecken förflyttas du i din kropp och hjärna till en oändligt spännande värld.
Numera är bokstäver och text en pölsa av ljud, bilder, film och upplevelser också en del av vårt liv. En gång satt vi på en stubbe och kollade ut över älven, havet, sjön eller mörkret och tanken byggde.
Att låta våra människor uppleva naturen, i vått och torrt, känna vind och doft tror jag är viktigt. Och hur sätter man betyg på det?
